Steuch: Svensk adelsätt

Ätten har delvis varit bosatt i Danmark.

Steuch
Känd sedan	mitten av 1600-talet
Ursprung	Oppunda härad, Sörmland
Stamfar	Erik Pedersson Stök
Adlad	23 maj 1719
Synonym	Stök, Steuchius
Framstående	ärkebiskop Matthias Steuchius ärkebiskop Johannes Steuchius professor Elof Steuch överste Axel Steuch hovfröken Brita Steuch
Sveriges riddarhus
Introducerad	1719
Grad	obetitlad adel ätt nr 1582
Länk URL	Sida på riddarhuset.se

Stamfader för ätten är Erik Pedersson Stök som var fogde i Oppunda härad under mitten av 1600-talet. Dennes son var hovpredikanten hos drottning Kristina och sedermera superintendenten Petrus Erici Steuchius, som första gången var gift med Birgitta Ilsbodina som var dotter till domprost Mattias Ilsbodinus och Bureättling.

Deras son Mattias Steuchius blev ärkebiskop 1714. Han var gift med Anna Tersera, som var dotter till biskop Johannes Elai Terserus och Elisabeth Troilia, dotter till Stormor i Dalom. Deras barn adlades 1719 på namnet Steuch, och sönerna introducerades samma år på nummer 1582.

Döttrarna till Mattias Steuchius blev stammödrar till de adliga ätterna von Asp, Ihre och von Hermansson. Den äldste sonen, Johannes Steuchius, blev ärkebiskop efter sin fader 1730, och sonen Elof Steuch blev professor. Sonen Mattias Steuch den yngre adlades redan 1714 av Karl XII i Turkiet och med ett annat vapen, men han slöt själv sin ätt på svärdssidan; en dotter blev stammoder till äldre ätten Bruncrona.

• Gabriel Anrep, Svenska adelns Ättar-taflor, Volym 4, s. 152 ff, 415
• Riddarhusets ätt- och vapendatabas
• Svenskt biografiskt lexikon, Stockholm 1973, s. 760f, 763
• http://wc.rootsweb.ancestry.com/cgi-bin/igm.cgi?op=PED&db=janeur&id=I2196