1864 Slaget Vid Helgoland

För andra sjöslag i Helgolandsbukten, se Slaget vid Helgolandsbukten.

Slaget vid Helgoland (1864)
Del av Dansk-tyska kriget
Den österrikiska fregatten Schwarzenberg brinner, målning av Josef Püttner.
Ägde rum 9 maj 1864 Plats Helgolandsbukten Resultat Taktisk dansk seger
Stridande
Danmark	Preussen Kejsardömet Österrike
Befälhavare och ledare
Edouard Suenson	Wilhelm von Tegetthoff
Styrka
2 fregatter 1 korvett	2 fregatter 1 hjulångare 1 kanonbåt
Förluster
14 döda 54 skadade.	37 döda 92 skadade. 1 flaggskepp svårt eldhärjad.

Danskarna förfogade över 30 större och mindre krigsfartyg, medan Preussen inte hade någon nämnvärd flotta alls. Det enda verkliga hotet – österrikarnas stora flotta – befann sig nästan 3000 km därifrån i Adriatiska havet. Alldeles i början av kriget inledde danskarna en effektiv blockad mot de tyska hamnarna. För att bryta blockaden seglade de två österrikiska fregatterna Schwarzenberg och Radetzky samt tre små preussiska krigsfartyg mot Nordsjön.

Via ett nätverk av spioner följde den danska flottledningen fiendens rörelser och gjorde sig redo för strid. Den 9 maj 1864 drabbade de båda danska fregatterna och en kanonbåt samman med den preussisk-österrikiska flottan i en intensiv batalj vid ön Helgoland. Sjöslaget pågick i över tre timmar och nådde sin kulmen, när de danska fregatterna Jylland och Niels Juel sköt Schwarzenberg i brand.

Wiki Svenska

Wiki Commons har media som rör Slaget vid Helgoland (1864).

• Flottan skänkte danskarna en sällsynt seger

•  
  Sjöslaget vid Helgoland, målning av Carl Dahl.
•  
  Sjöslaget vid Helgoland, målning av Carl Neumann.
•  
  Ombord på fregatten Niels Juel, målning av Christian Mølsted.