Skämtteckning: Humoristisk illustration i en bild/ruta

Skämtteckningar används ofta för att exempelvis kommentera dagsaktuella händelser genom politisk satir, och förekommer då exempelvis på dagstidningarnas ledarsidor, ibland som illustration av ledarartikeln, ibland som en fristående yttring.

Skämtteckning

Humoristisk illustration i en bild/ruta 

Konstgenre 

Under­klass till	teckning, konstverk, graphic humour
Prak­ti­se­ras av	skämttecknare, serietecknare

Den vanligaste formen är karikatyren (av italienska caricare: belasta, överdriva), som på ett överdrivet sätt återger det karakteristiska eller löjeväckande hos en person.

Ett alternativt begrepp för samma sak är enruting, särskilt om den är återkommande (i stil med humoristiska dagsstrippar).

Danmark

• Siegfried Cornelius (Cosper)
• Robert Storm Petersen (Storm P.)

England

• Cyril Kenneth Bird (Fougasse)
• David Low
• Ronald Searle

Norge

• Ellen Auensen
• Ragnvald Blix (Stig Höök, pseudonym 1940-45 i Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning).

Sverige

•  
  Per Lindroth för Kasper.
•  
  Hilding Nyman, karikatyr för Strix 1923: "Hänglåset" och "Rödspottan" får syn på en puckrygg, som kravlar sig upp ur halkan. "Rödspottan": Har du sett på faen, han svullna mesamma.
•  
  Skämtteckning ur Söndags-Nisse (1905) rörande Konsulatfrågan i svensk-norska unionen: Brister bandet? Sveriges statsminister Erik Gustaf Boström försöker släcka elden som hotar att lösgöra den ilskna katten (Norge) från den med sammanbundna hunden (märkt Sverige).
•  
  Anders Forsberg: Frun som gör välgörenhet. Ur boken Från svenska hem (1902).

• Karikatyr
• Satir

  Artikeln var, i den version den hade den 30 januari 2006, helt eller delvis hämtad från Seriewikin (hos Seriefrämjandet): Skämtteckning

Noter

Allmänna källor

• Sahlberg, Gardar (1978). Sverige i tiden : vårt eget århundrade speglat i skämtteckningar. Stockholm: Reader's digest. Libris 7593154. ISBN 91-7030-080-1