Sankt Görans Samrealskola: Tidigare realskola i Stockholm, Sverige

Sankt Görans samrealskola Stockholms högre folkskola för allmänt medborgerlig bildning 1919–1923 Kommunala mellanskolan i Stockholm 1923–1925 Stockholms norra kommunala mellanskola 1925–1951 Sankt Görans samrealskola 1951–1964
Huvudentrén vid Sankt Görans samrealskola, Fridhemsplan, Kungsholmen, skolbyggnadens norra entré
Skoltyp	Realskola
Ort	Kungsholmen, Stockholm
Län	Stockholms län
Land	Sverige
Grundad	1919
Nedlagd	1964

Skolans namn genom åren:

• Stockholms högre folkskola för allmänt medborgerlig bildning (1919–1923)
• Kommunala mellanskolan i Stockholm (1923–1925)
• Stockholms norra kommunala mellanskola (1925–1951)
• Sankt Görans samrealskola (1951–1964)

Skolbyggnaden ritades 1925 av arkitekt Georg A. Nilsson, den är blåklassad av Stadsmuseet i Stockholm, vilket innebär att bebyggelsen har "synnerligen höga kulturhistoriska värden" motsvarande fordringarna för byggnadsminnen.

Skolbyggnaden vid Fridhemsplan invigdes 1927 som Stockholms stads norra kommunala mellanskola eller enbart Norra kommunala mellanskolan. Från år 1951 kallades skolan Sankt Görans samrealskola fram till år 1964, då den sista klassen avgick med realexamen. Därefter inrymdes Fridhemsplans gymnasium, en kommunal gymnasieskola, i byggnaderna. Sedan 1993 har friskolan Sverigefinska skolan i Stockholm sin verksamhet i byggnaden. Byggnaden ägs och förvaltas av kommunalägda Skolfastigheter i Stockholm AB SISAB.

Skolans verksamhet påbörjades 1919 och pågick fram till 1964.

Undervisningen bedrevs i Kungsholms folkskola till 1926 då en egen skola uppfördes i kvarteret Vallgossen vid Fridhemsplan. Kungsholmens folkskola låg kvarteret Herden 9 på Mariebergsgatan 34 i hörnet av Fleminggatan 113-115. Folkskolan byggdes 1888–1889 av byggmästare A. M. Svensson. Arkitekter var Isaeus & Sandahl och byggherre var Kungsholms Församlings Skolråd. Den nybyggda skolan kallades allmänt "Norra kommunala mellanskolan" (men hette egentligen "Stockholms stads norra kommunala mellanskola") till 1951 då "Sankt Görans samrealskola" blev det officiella namnet. Skolan upphörde 1964.

Några exempel på arkivhandlingar som finns i Stockholms stadsarkiv är examensprotokoll 1923–1964 (serie A 2), betygskataloger 1919–1964 (serie D 1) och kortregister över elever födda 1907–1947 (D 4B-C).

Skolbyggnaden uppfördes i svensk 1920-talsklassicism mellan åren 1925 och 1927 på kvarteret Vallgossen som ligger i hörnet Drottningholmsvägen mot Fridhemsgatan vid Fridhemsplan. Arkitektuppdraget gick till Georg A. Nilsson, en av dåtidens främste skolarkitekt i Sverige. Den monumentala vinkelbyggnaden är långsträckt och har fyra respektive två våningar.

Skolgården nåddes ursprungligen via en bred fritrappa från gathörnet Drottningholmsvägen / Fridhemsgatan. Trappan omgavs av gjutjärnskandelabrar liksom vid trappan till entrén till byggnaden.

Arkitekten Georg A. Nilsson delade upp skolbyggnaden i två vinkelställda längor, en klassrumslänga och en samlingssalslänga, med huvudentrén i inre vinkeln. Den högre längan i väster innehåller lärosalarna, som är placerade längs med en mittkorridor. Den lägre längan i norr innehåller samlings- och skrivsal samt gymnastiksal. Den gamla arkitekturen för läroverk brukade var symmetrisk, men arkitekturen för Norra kommunala mellanskolan bröt mot den gamla skolbyggnadsstilen. Konceptet med två vinkelställda längor och entrén inne i vinkeln övertogs några år senare av Paul Hedqvist och David Dahl, så byggdes bland annat också Katarina realskola, som byggdes 1930–1931 i funktionalistisk stil och invigdes 1932.

Skolhusets fasader har putsat tegel och är avfärgat i en gammalrosa kulör. Byggnaden har långa fönsterrader, där fönstren har tunna linjer i fasadytan och sadeltak, där taklisten har ett flackt fall som bildar skarpa skuggor med markerade takutsprång. Mellan fönstren finns ljusa putsrosetter och grafiska klassicerande mönster.

Sankt Göras samrealskola har klassicerande former, de båda entréerna inramas av mycket höga kolonner med kapitäler i korintisk ordning, som bärs upp med akroterier i brons som är smyckade med frontoner. En skolklocka sitter över huvudentrén. Vid trapporna upp till entrén står höga egyptiserande kandelabrar i gjutjärn med gripar, som bär lyktorna. De obehandlade gjutjärnskandelabrarna tillverkades av Näfvekvarns styckebruk och formgavs av Georg A. Nilsson och de kröns av bevingade fabeldjur och smyckas på sidorna av klassicerande, figurativa reliefer.

 

På tomten mot norr (Vallgossen 11) vid Sankt Görans samrealskola byggdes år 1947 Stockholms stads handelsskola. I den byggnaden inryms idag Kungsholmens grundskola. Åren 1946–1948 påbyggdes och utökades skolkomplexet med denna byggnad i gult tegel. Skolan byggdes som en hallskola och arkitekten var Paul Hedqvist.

Stockholms stads handelsskola existerade under åren 1924–1983.

Skolan tillkom den 1 juli 1924 och hade först lokaler på Riddarholmen. 1947 flyttade skolan in i nybyggda lokaler i kvarteret Vallgossen på Kungsholmen. Stockholms stads handelsskola, som var ett annex på S:t Göransgatan 75 och ritades av arkitekt Paul Hedqvist 1947, bytte namn till Fridhemsplans gymnasium den 1 juli 1971. Skolan upphörde den 30 juni 1983.

I Stockholms stadsarkiv förekommer sedvanliga skolhandlingar som elevregister och betygskataloger samt en ovanligt stor samling med fotografier från undervisningen.

Samtidigt som Sankt Görans samrealskola lades ned 1964 lade även den dåvarande Högalids samrealskola i fastigheten i före detta Zinkendammsskolan vid Hornsgatan 93 på Södermalm, ned. Den före detta Zinkensdammsskolan heter idag Globala gymnasiet. De båda skolorna Sankt Görans samrealskola, som invigdes 1919, och Högalids samrealskola, som invigdes 1936, ritades av två olika arkitekter. Sankt Görans samrealskolas arkitekt var Georg A. Nilsson och Högalids samrealskolas arkitekt var Paul Hedqvist. Då Högalids samrealskola invigdes 1936 hette skolan Stockholms stads södra kommunala mellanskola (1936–1948) och fastigheten bestod av en huvudbyggnad och två flyglar. Den byggdes i stram funktionalistisk stil. Den östra flygeln utgörs av en parallell byggnadskropp som är förbunden med huvudbyggnaden genom ett glasat trapphus. Den västra flygeln utgör en fristående förlängning av huvudbyggnaden och inrymmer numera en gymnastiksal och en dansstudio. Senare namn var Högalids samrealskola (1948–1964) och Zinkensdammsskolan (1967–1991), Zinkensdamms vuxengymnasium/grundvux (1992–1996) och Fogelströmska gymnasiet, Individuella programmet (1998–2005). Sedan 2005 finns Globala gymnasiet finns i byggnaden.

Högalids samrealskola hade börjat sin verksamhet den 25 augusti 1919, samma år som Sankt Görans samrealskola. Under flera år var undervisningen för Högalids samrealskola förlagd till Kungsholmens folkskola, Adolf Fredriks folkskola, Sofia folkskola och Enskedes folkskola. Från och med höstterminen 1926 uppdelades skolan i Södra respektive Norra kommunala mellanskolan, senare kallade samrealskolor. Först 1936 fick den södra avdelningen, Högalids samrealskola, ett eget skolhus vid Hornsgatan 93 på Södermalm. Samrealskolan upphörde den 30 juni 1964. Exempel på handlingar i arkivet är: Årsredogörelser 1919–1961 (serie B 2) och fotografier 1932–1964, odaterade (H 1). Handlingar före 1926 återfinns med få undantag i S:t Görans samrealskolas arkiv (se/ssa/0925).

• Stadsarkivet, Stockholm, Sankt Görans samrealskola.
• Henric O. Andersson, Fredric Bedoire, Stockholms byggnader, en bok om arkitektur och stadsbild i Stockholm, Bokförlaget Prisma, Stockholm, 1988, Tryckt 1991, sidan 322. ISBN 91-518-1841-8
• Ulf Sörenson, Vägvisare till Stockholm, en kulturguide, Lind & Co, 2009, sidan 316. ISBN 978-91-85801-62-6