Rymdstation: Rymdfarkost byggd för att stanna i rymden en längre period med besättning

Till skillnad från övriga bemannade rymdfarkoster har rymdstationer varken framdrivande motorer eller landningsutrustning. Transporter till och från rymdstationen sker istället med en annan typ av rymdfarkost, till exempel en rymdfärja. Rymdstationer är avsedda för medellånga perioder, uppehåll på upp till några månader.

Rymdstationer används bland annat för vetenskapliga långtidsstudier av effekterna på människor vid långa rymdfärder.

Tidiga koncept

Huvudartikel: Rymdfartens historia

Rymdstationer har varit planerade åtminstone sedan 1869, då Edward Everett Hale skrev om en 'tegelmåne' i novellen The Brick Moon, ursprungligen publicerad i månadstidningen Atlantic. Rymdstationer planerades också av Konstantin Tsiolkovskij och Hermann Oberth.

1929 publicerades Herman Potočniks The Problem of Space Travel, som var populär i över 30 år. 1951 publicerade Wernher von Braun sin hjulliknande design i Collier's weekly.

Då Apollo 11 landade på månen i juli 1969 hade USA vunnit tävlingen om vem som skulle komma först till månen mot Sovjet. Detta fick Sovjet att titta efter nya sätt att visa sin kapacitet i rymden, och i april 1971 skickade man iväg Saljut 1.

Rymdstationer

Namn	Land	Uppskjutning	Återinträde	Massa	Trycksatt volym
Saljut 1	Sovjetunionen	19 april 1971	11 oktober 1971	18 425 kg	100 m³
DOS-2	Sovjetunionen	29 juli 1972	29 juli 1972	18 000 kg
Saljut 2	Sovjetunionen	3 april 1973	16 april 1973	18 500 kg	90 m³
Kosmos 557	Sovjetunionen	11 maj 1973	22 maj 1973	19 400 kg
Skylab	USA	14 maj 1973	11 juli 1979	77 088 kg	360 m³
Saljut 3	Sovjetunionen	25 maj 1974	24 januari 1975	18 900 kg	90 m³
Saljut 4	Sovjetunionen	26 december 1974	3 februari 1977	18 900 kg	90 m³
Saljut 5	Sovjetunionen	22 juni 1976	8 augusti 1977	19 000 kg	100 m³
Saljut 6	Sovjetunionen	29 september 1977	29 juli 1982	19 000 kg	90 m³
Saljut 7	Sovjetunionen	19 april 1982	7 februari 1991	19 000 kg	90 m³
Mir	Sovjetunionen / Ryssland	19 februari 1986	23 mars 2001	129 700 kg	350 m³
ISS	USA Ryssland ESA Kanada Japan	20 november 1998		471 736 kg	907 m³
Genesis I	Privat	12 juli 2006		1 360 kg	11,5 m³
Genesis II	Privat	28 juni 2007		1 360 kg	11,5 m³
Tiangong 1	Kina	29 september 2011	2 april 2018	8 506 kg	15 m³
Tiangong 2	Kina	15 september 2016	19 juli 2019	8 506 kg	15 m³
Tiangong	Kina	29 april 2021		22 500 kg

Rekord

Sedan Skylab 2 sköts ut den 14 maj 1973 har alla tidsrekord för en människas uppehåll i rymden satts ombord på rymdstationer. Det gällande rekordet (2022) sattes av kosmonauten Valerij Poljakov ombord på Mir under 1994–1995 och varade i 437,7 dagar.

Det finns idag fyra astronauter som tillbringat mer än ett år i rymden, alla ombord på Mir.

Gennadij Padalka har totalt tillbringat 878 dagar i rymden, fördelat på fem olika flygningar.

Rymdstationer avsedda för ett stort antal människor och en framtida kolonisering av rymden har föreslagits vid flera tillfällen. Inga sådana "rymdstäder" har dock varit aktuella att genomföra som verkliga projekt.

Rymdstationer i populärkultur

I science fiction spelar rymdstationer en viktig roll. Några kända rymdstationer är Dödsstjärnan i Star Wars, Deep Space Nine i Star Trek: Deep Space Nine och Babylon 5 i Babylon 5.

Källor

Fotnoter

Externa länkar

Wiki Commons har media som rör Rymdstation.
Bilder & media

This article uses material from the Wikipedia Svenska article Rymdstation, which is released under the Creative Commons Attribution-ShareAlike 3.0 license ("CC BY-SA 3.0"); additional terms may apply (view authors). Innehållet är tillgängligt under CC BY-SA 4.0 om ingenting annat anges. Images, videos and audio are available under their respective licenses.
®Wikipedia is a registered trademark of the Wiki Foundation, Inc. Wiki Svenska (DUHOCTRUNGQUOC.VN) is an independent company and has no affiliation with Wiki Foundation.