Rune Gustafsson: Svensk jazzmusiker och kompositör

För andra betydelser, se Rune Gustavsson (olika betydelser).

Rune Gustafsson
Rune Gustafsson spelar på Down Town jazz club i Oslo 1972 tillsammans med Red Mitchell (bas) och Egil Johansen (trummor).
Födelsenamn	Rune Urban Gustafsson
Född	25 augusti 1933 Göteborg, Sverige
Död	15 juni 2012 (78 år) Stockholm, Sverige
Genre	Jazz
Roll	Musiker, kompositör
Instrument	Gitarr
Utmärkelser Gyllene skivan (1977)

På Statens musikverk/Svenskt visarkiv finns Rune Gustafssons donerade personarkiv, som är fritt tillgängligt för forskning.

Hans tidigare professionella karriär var med trumslagaren Nils-Bertil Dahlander i Göteborg. Han flyttade därefter till Stockholm på 1950-talet för att samarbeta med Putte Wickman (Swedisk Jazz Kings, EP, 1957) och i Arne Domnérus Radiobandet och Radiojazzgruppen och blev en anlitad studiomusiker.

Han skivdebuterade med EP:n Rune Gustafsson Quartet And Trio (HMV 7-EGS 28), utgiven 1953 och producerad av Putte Wickman. Första soloalbumet var Young Guitar (Metronome, MLP 15072, 1961) med Arne Domnérus, Jan Johansson, Jimmy Woode, Bjarne Nerem, Börje Fredriksson och Jan Allan.

Rune at the Top utkom år 1969 och inkluderade bland annat den norska trummisen Jon Christensen. Han spelade i Arne Domnérus duo (Dialog, 1972) och hans olika orkestrar, med Jan Johansson, Georg Riedel, Cornelis Vreeswijk, Ulf Johansson Werre med flera.

På hans egen Rune Gustafsson Himself Plays Gilbert O'Sullivan (1973) spelade han med Egil Johansen, som var en av hans mest använda medspelare, även på Killing Me Softly (1973) och Move (1977).

På On a Clear Day (Sonet, SLP 2581, 1976) medverkade bland annat Red Mitchell och Duke Ellingtons trummis Ed Thigpen. För albumet Move (Sonet, 1977) fick han utmärkelsen Gyllene skivan. Han spelade med Zoot Sims på två skivor, The Sweetest Sounds och In a Sentimental Mood, varav den senare blev Sims sista skiva.

Utöver sin verksamhet som jazzmusiker blev han under slutet av 50-talet ofta anlitad som sologitarrist på svenska rockinspelningar.

Rune Gustafsson är gravsatt i minneslunden på Skogskyrkogården i Stockholm.

• 1976 – Jan Johansson-stipendiet
• 1997 – Albin Hagströms Minnespris
• 1998 – Thore Ehrling-stipendiet
• 2004 – Guitarpeople's Prize
• 2009 – Lars Gullin-priset för att han varit ”stilbildande för unga gitarrister i Sverige och utomlands”
• 2010 – Monica Zetterlund-stipendiet

Musik

• 1972 – Mannen som slutade röka
• 1975 – Släpp fångarne loss – det är vår!
• 1992 – Söndagsbarn

Roller

• 1964 – Svenska bilder
• 1975 – Släpp fångarne loss – det är vår!

Roller (urval)

• 1969 – Akates Käxell i Spader, Madame! eller Lugubert sa Schubert av Hans Alfredson och Tage Danielsson (även regi), Oscarsteatern

•   Wiki Commons har media som rör Rune Gustafsson.
  Bilder & media
• Rune Gustafssons arkiv på Statens musikverk
• Rune Gustafsson i Svensk mediedatabas