Progressivism: Filosofisk riktning

Filosofin brukar avse kvantitativa dimensioner (teknik, ekonomi, vetenskap) i motsats till kvalitativa dimensioner (religion, etik, estetik). Betydelsen av progressivism har varierat över tid: på 1800-talet innefattade den industrialism och etnonationalism och på tidigt 1900-tal innefattade den förespråkande av rashygien och nykterism, vilka båda sades främja folkhälsan.

Inom politiken används termen progressiv för vad man anser vara framstegsvänliga ideal, exempelvis inom liberalism och socialism. Termen progressivism används i regel för att beskriva en större vidd av åskådningar associerad med vänsterpolitiska rörelser som vill minska vad de uppfattar som orättvisor och fördjupa demokratin.

En progressiv syn, som vill genomdriva storskaliga samhällsförändringar, skiljer sig från en konservativ syn, som i många avseenden vill bevara samhället i dess traditionella form och gå försiktigare tillväga. En progressiv syn är också motsatsen till en reaktionär syn, som vill återställa samhället till hur det såg ut under ett tidigare stadium. Vänsterideologier har dock talat om urkommunism, vilket innebär en form av reaktionär vänsterpolitik som önskar återställa samhället till en påstådd gyllene epok i civilisationens barndom.

Framstegsoptimismen är svår att placera in på höger–vänster-skalan och var framträdande på så skilda platser som det kommunistiska Östeuropa, Sverige och USA. Den moderna framstegstanken följs ofta av dess motsats civilisationskritiken. I västvärlden fick framstegsoptimismen på många sätt sitt slut i och med miljörörelsens framväxt och i Sverige även i och med opinionen mot rivningar av äldre bebyggelse.

Den moderna framtidsoptimismen bygger på tanken att ny kunskap och ny teknik kommer att leda till stora förbättringar för människor och samhällen. Idéerna utvecklades under 1500-, 1600- och 1700-talens Europa och framlades bland annat av filosofer som Descartes och Francis Bacon, men fick ett stort genomslag först med upplysningstiden i slutet av 1700-talet.

Detta förhållningssätt till framtiden var vanligt under 1800-talet, representerat bland annat av den tidige Jules Verne som skrev om allt positivt som han ansåg att tekniken för med sig. Framstegsoptimismen var även vanlig under högtillväxtåren på 1950- och 1960-talen och fick lite av en renässans under IT-boomen kring 2000.

Många övergrepp genom historien har utförts i det civilisatoriska framstegets namn, exempelvis fördrivandet av indianer i USA och förintelsen av judar i Nazityskland. Flera av de mest framstående progressiva intellektuella under 1900-talets första hälft, exempelvis H.G. Wells, George Bernard Shaw och Marie Stopes, stödde nazismen.

Den moderna liberalismens fader John Stuart Mill ansåg att "civiliserade" folk var skyldiga att kolonisera "barbariska" folk och tvinga dessa att leva "civiliserat".

Progressiva ideologier brukar ha internationalistiska anspråk och försöka sprida sina idéer till världens alla hörn, vilket har identifierats som en form av imperialism.

• Folkhemmet
• Futurism
• Miljonprogrammet
• Modernism
• Modernitet
• Progressiv
• Rekordåren

• Artikeln är delvis en översättning av Wikis engelskspråkiga version

Noter