I Sverige bland annat genom förnyade restriktioner och förslag om extra ändringsbudgetar med förlängda eller nya ekonomiska stöd till företag, kulturliv och enskilda, samt genom att regeringens hantering av pandemin fortsatte att granskas (se fördjupning i Covid-19-pandemin i Sverige).
Den konflikt mellan Ryssland och Ukraina som pågått sedan 2014 med Rysslands annektering av Krim och kriget i Donbass, eskalerade under slutet av 2021. Under hösten och vintern 2021/2022 mobiliserades ryska trupper vid gränsen till Ukraina. Under februari månad 2022 varnar USA för en nära förestående rysk invasion av Ukraina. Den 21 februari meddelar Rysslands president Vladimir Putin att Ryssland erkänner de ukrainska utbrytarrepublikerna Donetsk och Lugansk som självständiga stater, samtidigt som han tillkännager att ryska trupper skall sättas in området i "fredsbevarande" syfte. Tre dagar senare, strax före klockan 04:00 (Moskva-tid, UTC +3) den 24 februari 2022, meddelar Putin att han har beordrat en militär operation i Ukraina. Strax därefter påbörjas invasionen av Ukraina.
Som en reaktion på den ryska aggressionen införs omfattande sanktioner mot Ryssland och Belarus från EU, USA, Storbritannien, Kanada med flera. Föreslagna resolutioner i FN:s säkerhetsråd blockeras av Rysslands veto, men FN:s generalförsamling fördömer i en icke-bindande resolution den 2 mars Rysslands agerande. Flera EU-länder tar steg mot höjda försvarsanslag. Till exempel meddelar Tysklands förbundskansler Olaf Scholtz i ett tal den 27 februari att Tysklands försvarsutgifter ska nå nivån 2 % av BNP. Sveriges regering meddelar den 10 mars att man vill höja försvarsanslagen till samma nivå.
Finlands och Sveriges förhandling om Natomedlemskap
Med anledning av Rysslands invasion av Ukraina lämnade Finland och Sverige in en gemensam ansökan om Natomedlemskap den 18 maj 2022.
Turkiets president Recep Tayyip Erdogan meddelar dock att Turkiet inte kommer säga ja till Finlands och Sveriges ansökan. Kort därefter offentliggör Turkiet krav på finska och svenska åtgärder mot terrorism, varefter diplomatiska förhandlingar vidtar. Först i samband med att Natotoppmötet i Madrid inleds släpper Turkiet sitt veto mot Finland och Sverige, efter att parterna undertecknat ett trilateralt avtal om terrorbekämpning. Turkiets president offentliggör att ett av villkoren i avtalet är att Sverige lovat att utlämna 73 personer till Turkiet, vilket dock motsägs av Sveriges regering.
Trots det beslutar samtliga Natos stats- och regeringschefer att bjuda in Finland och Sverige som blivande medlemmar vid sitt toppmöte i Madrid den 29 juni, och den 5 juli undertecknar Finland och Sverige anslutningsprotokollet. Nato upprättar därefter tilläggshandlingar till Washingtonfördraget. Under juli–september ratificieras fördragsförändringarna av 28 av 30 Natoländer; endast Ungern och Turkiet avvaktar.
Föräldrabalken ändras så att ogifta föräldrar inte längre behöver bekräfta faderskap hos socialnämnden. Nya regler förenklar för två kvinnor att registreras som föräldrar, liksom för personer som genomgått könskorrigering.
Straffrabatten för unga myndiga slopas vid allvarlig brottslighet, straff för våld och kränkningar i nära relationer skäprs, polisens möjlighet att använda husrannsakan utökas, och tidiga polisförhör tillåts som bevis i domstol.
Den italienske politikern David Sassoli avlider ett fåtal dagar innan hans mandatperiod som Europaparlamentets talman löper ut. Enligt det maktdelningsavtal som de stora partigrupperna i Europaparlamentet slutit skulle den socialdemokratiske Sassoli ersättas av en konservativ kandidat vid parlamentets session i Strasbourg en vecka senare.
Regeringen föreslår att den svenska lagen om eget boende för asylsökande ska avvecklas, och att asylsökande i stället ska bo på kommunala anläggningar under utredningstiden. Syftet är att minska segregationen. Förslaget ska utredas och redovisas i februari 2023.
12 januari – Den svenska regeringen avsätter drygt 6 miljarder kronor i bidrag till hushåll som drabbats av höga elpriser. Förslaget kritiseras av oppositionspartierna för att bara gälla vissa hushåll, rikta sig till stora bostäder eller belöna de största konsumenterna som genererar störst miljöpåverkande utsläpp.
TV4 genomför det svenska valårets första partiledardebatt i TV mellan riksdagspartiernas partiledare.
Polens finansminister Tadeusz Koscinski avgår efter att en skattereform som skulle gynna de flesta polacker ledde till att låginkomsttagare fick lägre löner utbetalda i januari.
16 februari – Utrikesminister Ann Linde presenterade utrikesdeklarationen vid 2022 års utrikespolitiska debatt i Sveriges riksdag. Hon sade bland annat att regeringen inte avser att ansöka om medlemskap i Nato.
FN:s klimatpanel (IPCC) publicerar den andra delrapporten ur panelens sjätte utvärderingsrapport. Enligt rapporten har flera konsekvenser av klimatförändringar redan börjat bli kännbara, och det blir alltmer akut att anpassa samhällen efter situationen.
4 april – FN:s klimatpanel (IPCC) publicerar den sista delrapporten ur panelens sjätte utvärderingsrapport med förslag på hur klimatförändringarna kan lindras.
10 april – I Frankrike anordnas presidentval. Då ingen kandidat uppnår absolut majoritet går den sittande presidenten Emmanuel Macron och Marine Le Pen vidare till en andra valomgång. Media noterar att nu har båda de traditionella maktpartierna PS och LR reducerats till att inte ens nå upp till valets femprocentsspärr.
13 maj – En parlamentarisk kommitté under ledning av Sveriges utrikesminister Ann Linde presenterar en ny säkerhetspolitisk analys för Sverige, vari det konstateras att "ett svenskt Natomedlemskap skulle höja tröskeln för militära konflikter och därmed ge en konfliktavhållande effekt i norra Europa". Sex av åtta partier i riksdagen ställer sig bakom slutsatsen.
Sveriges riksdag anordnar en särskild debatt med anledning av rapporten från de säkerhetspolitiska överläggningarna som presenterades den 13 maj.
Efter att riksdagsdebatten avslutats håller Sveriges regering extra regeringssammanträde och beslutar att ansöka om svenskt Natomedlemskap. Beskedet lämnas vid en gemensam presskonferens med Moderaternas partiledare Ulf Kristersson.
19 september – Efter att ha genomfört "talmansrunda" med partiledarna för de åtta riksdagspartierna meddelar riksdagens talman Andreas Norlén att han gett Ulf Kristersson(M) i uppdrag att sondera förutsättningarna för att bilda regering. Uppdraget ska rapporteras till den nya riksdagens talman, det vill säga tidigast den 26 september.
Sveriges nyvalda riksdag sammanträder för första gången sedan riksdagsvalet, under ledning av ålderspresident Carina Ohlsson(S). Riksdagen består vid detta tillfälle av 349 ledamöter, varav 81 är valda till riksdagen för första gången, 46 % är kvinnor och 54 % är män. Medelåldern av ledamöterna är 47 år, den yngsta ledamoten är 23 år medan den äldsta är 76 år.
Riksdagen väljer Andreas Norlén(M) till Sveriges riksdags talman, med acklamation. Till förste vice talman väljs Kenneth G. Forslund(S), även han med acklamation och utan några motförslag. Till andra vice talman väljs Julia Kronlid(SD), efter sluten votering mellan Kronlid och Janine Alm Ericson(MP). Då Kronlid inte uppnår majoritet i den första valomgången krävdes totalt två valomgångar. Till tredje vice talman väljs Kerstin Lundgren(C), efter omröstning mot Lotta Johnsson Fornarve(V). Ingen av kandidaterna uppnår majoritet i den första eller andra valomgången, varför valet avgjordes med enkelt flertal i den tredje valomgången.
27 september–30 november – Allmänna motionstiden inleds, och pågår femton dagar efter det att regeringen lämnat sin budgetproposition, dock som längst till den 30 november.
12 oktober – Ulf Kristersson (M) rapporterar till Riksdagens talman att han behöver ytterligare två dagar för att förhandla fram en regeringsbildning. Talman Andreas Norlén uppdrar åt Kristersson att slutrapportera uppdraget den 14 oktober kl 11.00.
KD, L, M och SD presenterar Tidöavtalet, som utgör grund för att utse Ulf Kristersson till ny svensk statsminister och bildandet av Regeringen Kristersson. Regeringen ska bestå av företrädare för (KD), (L) och (M). Sakpolitiken förhandlas i ett samordningskansli, men avgörs ytterst av ett inre kabinett där partiledarna för de fyra ingående partierna i överenskommelsen ingår.
Riksdagens talman Andreas Norlén föreslår Sveriges riksdag att utse Ulf Kristersson (M) till ny svensk statsminister. Han meddelar att Kristersson avser bilda en regering bestående av företrädare för Kristdemokraterna, Liberalerna och Moderaterna, som tillsammans med Sverigedemokraterna har stöd av en majoritet av riksdagens ledamöter. Riksdagen bordlägger förslaget en första gång.
15 oktober – Vid ett extrainkallat sammanträde i kammaren bordlägger Sveriges riksdag för andra gången talmannens förslag att utse Ulf Kristersson till ny svensk statsminister. Då sammanträdet var en formalitet formalia genomfördes det på mindre än en minut.
23 oktober – Efter den 20:e partikongressen utses Xi Jinping till generalsekreterare för Kinas kommunistiska parti för en tredje femårig mandatperiod. Han blir därmed den förste kinesiske ledaren sedan Mao Zedong att inneha posten mer än två mandatperioder.
ÄrkebiskopAntje Jackelén lägger ned biskopsstaven och lämna ämbetet, med anledning av hennes pensionering. Ny ärkebiskop förväntas mottas den 4 december.
23 april – Orrin Hatch, 88, amerikansk republikansk politiker, senator för Utah 1977–2019.
25 april – J. Roy Rowland, 96, amerikansk demokratisk politiker, representanthusledamot 1983–1995.
30 april – Bob Krueger, 86, amerikansk diplomat och demokratisk politiker, representanthusledamot 1975–1979.
Maj
1 maj – Kathy Boudin, 78, amerikansk politisk aktivist och dömd mördare och bankrånare.
3 maj – Stanislau Sjusjkevitj, 87, belarusisk politiker, parlamentets ordförande 1991–1994 och i den kapaciteten det självständiga Belarus första statsöverhuvud.
3 maj – Norman Mineta, 90, amerikansk demokratisk politiker, handelsminister 2000–2001 och transportminister 2001–2006.
5 maj – Bob Blizzard, 71, brittisk labour-politiker, parlamentsledamot 1997–2010.
8 maj – Kim Jiha, 81, sydkoreansk poet, dramatiker och demokratiaktivist.
9 maj – Timothy V. Johnson, 75, amerikansk republikansk politiker, representanthusledamot 2001–2013.
25 juli – David Trimble, 77, nordirländsk politiker, försteminister i Nordirland 1998–2002 och parlamentsledamot (i London) 1990–2005, mottagare av Nobels fredspris 1998.
25 juli – Marit Paulsen, 82, norskfödd svensk författare och politiker (Folkpartiet/Liberalerna).
31 juli – Fidel Ramos, 94, filippinsk militär och politiker, president 1992–1998.
Augusti
1 augusti – Ilinka Mitreva, 72, nordmakedonsk politiker, utrikesminister 2001 och 2002–2006.
3 augusti – Jackie Walorski, 58, amerikansk republikansk politiker, representanthusledamot sedan 2013.
7 augusti – Bill Graham, 83, kanadensisk politiker, utrikesminister 2002–2004, försvarsminister 2004–2006 och tillförordnad partiledare för Liberala partiet 2006.
2 oktober – Sacheen Littlefeather, 75, amerikansk medborgarrättsaktivist och skådespelare som rönte uppmärksamhet när hon avböjde Marlon Brandos Oscar å hans vägnar vid Oscarsutdelningarna 1973.
3 oktober – Ian Hamilton, 97, skotsk (brittisk) jurist och förespråkare för Skottlands självständighet som låg bakom återbördandet av The Stone of Scone från England till Skottland 1950.
8 december – Martha Hildebrandt, 97, peruansk lingvist och politiker, kongressledamot (1995–2001 och 2006–2011) och kongressens talman 1999–2000.
16 december – Jose Maria Sison, 83, filippinsk politiker och aktivist, grundare av och ledare för det mer maoistiskt inriktade filippinska kommunistpartiet.
23 december – Odette Roy Fombrun, 105, haitisk författare, historiker och intellektuell, delaktig i författandet av landets nya konstitution 1987.
This article uses material from the Wikipedia Svenska article Politikåret 2022, which is released under the Creative Commons Attribution-ShareAlike 3.0 license ("CC BY-SA 3.0"); additional terms may apply (view authors). Innehållet är tillgängligt under CC BY-SA 4.0 om ingenting annat anges. Images, videos and audio are available under their respective licenses. ®Wikipedia is a registered trademark of the Wiki Foundation, Inc. Wiki Svenska (DUHOCTRUNGQUOC.VN) is an independent company and has no affiliation with Wiki Foundation.