Pilmaskar

Vissa arter är i stället bottenlevande. Pilmaskarna är genomskinliga och torpedformade, ibland med pilhuvudsliknande formationer, som inte är genomskinliga, på sina huvuden. De förekommer i storlekar från 3 mm till 12 cm.

Pilmaskar
En pilmask under elektronmikroskop
Systematik
Domän	Eukaryoter Eukaryota
Rike	Djur Animalia
Stam	Pilmaskar Chaetognatha
Vetenskapligt namn
§ Chaetognatha
Auktor	Leuckart, 1854
Klasser
Archisagittoidea Sagittoidea
Hitta fler artiklar om djur med Djurportalen

Mellankroppen är cylindrisk och bakkroppen har ett spetsigt stjärtparti, och mellankropp och stjärt har på sidorna en horisontell av strålar stödd fena. Munöppningen är subterminalt belägen på huvudet och munhålan försedd med rörliga fångsthakar. Tarmen är fästad med ett dorsalt och ventralt mesenterium och mynnar i den baktill på mellankroppen ventralt belägna analöppningen. Kroppshålan utgörs av tre celonsäckar, en i varje kroppsparti. Kärlsystem och exkretionsorgan saknas. Nervsystemet består av ett hjärnganglion i huvudet, som genom nervsträngen står i förbindelse med ett i mellankroppen beläget bukganglion, och av en svalgring. Sinnesorganen utgörs av ett par ögon på huvudet, ett ringformigt luktorgan och i huden strödda känselceller. Pilmaskarna är hermafroditiska.

Det finns mer än 120 arter idag, uppdelade på mer än 20 släkten. Trots den relativt modesta diversiteten inom stammen, så kan antalet individer vara mycket stort. Pilmaskarna är särskilt vanliga i något kyligare vatten och på mellandjup.

I svenska vatten är två arter vanligt förekommande:

• Sagitta setosa
• Sagitta elegans

Delar av denna artikel baserar sig på en översättning från enwiki Läst 20060901.

Noter

•   Wiki Commons har media som rör Pilmaskar.
  Bilder & media