Per Wahlöö: Svensk journalist och författare

Wahlöö var son till journalisten och författaren Waldemar Wahlöö och Karin Svensson, som senare ingick äktenskap, samt bror till stadsantikvarien i Lund, Claes Wahlöö.

Wahlöös journalistbana inleddes 1947 på Sydsvenska Dagbladet i Malmö och fortsatte sedan från 1949 på den nystartade Kvällsposten där han var fast anställd till 1953. Därefter frilansade han under 1950-talet, skrev teaterrecensioner och filmartiklar i bland annat Norrköpings Tidningar innan han kom till Stockholm till Veckorevyn och senare Folket i Bild som så småningom blev FIB aktuellt. År 1964 kan Per Wahlöös journalistiska bana sägas vara avslutad. Därefter var han engagerad i den nya vänsterns tidning Tidsignal (1965–1970) där han ingick i redaktionsrådet med bland andra arbetarförfattaren Kurt Salomonson.

En vänsterradikal tendens, kommunistisk ideologi och dramatiskt effektiv berättarkonst utmärker Wahlöös tidiga romaner om makt och rätt, till exempel Lastbilen från 1962, som skildrar Francodiktaturens Spanien. Från mitten av 1960-talet skrev han tillsammans med livskamraten Maj Sjöwall en rad kriminalromaner med antihjälten Martin Beck som brottsutredare. Flera av dem har filmatiserats.

Per Wahlöö avled efter en operation av bukspottskörteln och gravsattes i minneslunden på Sankt Pauli mellersta kyrkogård i Malmö.

Per Wahlöö var från 1954 till 1957 gift med journalisten och författaren Inger Wahlöö, ogift Andersson (1930–2005). Hon var dotter till affärsmannen Axel Andersson och Clara, ogift Holm. År 1957 gifte han om sig med Sylvia Wahlöö, ogift Nilsson (född 1929), som är dotter till lantbrukaren Knut Nilsson och Edit Ekman. Makarna fick dottern Annikki Wahlöö (född 1962) som figurerat i ett par mindre filmroller. Äktenskapet upplöstes 1968 efter att makarna levt åtskilda under flera år.

Från 1963 levde han tillsammans med sin författarpartner Maj Sjöwall (1935–2020), dotter till företagsledaren Will Sjöwall. De fick sönerna Tetz Sjöwall Wahlöö (född 1963) och Jens Sjöwall Wahlöö (född 1966), som båda är verksamma inom filmbranschen.

• Himmelsgeten 1959 (fr.o.m. nyutgåvan 1967 med titeln Hövdingen. Filmatiserades för TV 1986 som Hövdingen)
• Vinden och regnet 1961
• Lastbilen 1962
• Uppdraget 1963
• Det växer inga rosor på Odenplan 1964
• Mord på 31:a våningen 1964
• Roseanna 1965 (tillsammans med Maj Sjöwall)
• Generalerna 1965
• Mannen som gick upp i rök 1966 (tillsammans med Maj Sjöwall)
• Mannen på balkongen 1967 (tillsammans med Maj Sjöwall)
• Den skrattande polisen 1968 (tillsammans med Maj Sjöwall)
• Stålsprånget 1968
• Brandbilen som försvann 1969 (tillsammans med Maj Sjöwall)
• Polis, polis, potatismos! 1970 (tillsammans med Maj Sjöwall)
• Den vedervärdige mannen från Säffle 1971 (tillsammans med Maj Sjöwall)
• Det slutna rummet 1972 (tillsammans med Maj Sjöwall)
• Polismördaren 1974 (tillsammans med Maj Sjöwall)
• Terroristerna 1975 (tillsammans med Maj Sjöwall)
• Sista resan och andra berättelser 2007 (tillsammans med Maj Sjöwall)

• Flygplan saknas (1965)
• Morianerna (1965)
• Nattmara (1965)
• Mördaren – en helt vanlig person (1967)
• Mannen i skuggan (1978)

• Svenska Dagbladets litteraturpris 1965 – för romanen Generalerna.
• Sherlock-priset 1968 – för romanen Den skrattande polisen.
• Edgarpriset 1971, ibland kallat deckarvärldens Nobelpris – för romanen Den skrattande polisen.

• Sjöwall Wahlöö

• Erlandsson, Johan (2020). Boken om Beck: och Sjöwall Wahlöö och tiden som for. Stockholm: Piratförlaget. ISBN 978-91-642-0628-2 
• Hammar, Bo (2005). Martin Beck: böckerna, brotten och tiden. Stockholm: Pan. Libris 9803801. ISBN 9172636564 
• Hellgren, Per (2015). Nu rasar diktaturerna!: Per Wahlöö och vägen till den nya kriminalromanen. Malmö: Universus Academic Press. Libris 18406929. ISBN 9789187439223 
• Svedjedal, Johan (2014). ”Samförstånd till döds : två framtidsthrillers av Per Wahlöö”. Ner med allt? : essäer om protestlitteraturen och demokratin, cirka 1965-1975. Stockholm: Wahlström & Widstrand. sid. 29-40. Libris 14744634. ISBN 9789146225263 

• Per Wahlöö i Libris