Pamir

Politiskt sett är Pamir uppdelat mellan Tadzjikistan, Kirgizistan, Kina och Afghanistan. Största delen av bergsområdet ligger i den autonoma tadzjikiska provinsen Gorno-Badachsjan. Pamir befolkas främst av tadzjiker och kirgizer.

Området utgörs av högplatåer med mellanliggande bergskedjor och dalar med en medelhöjd på 3 500 till 4 000 meter. De högsta topparna är Kongur Shan (7 649 meter) och Muztag-ata (7 546 meter), båda på kinesiskt område. Cirka 1 200 km² av området är nedisat med glaciärer. Glaciären Fedsjenkoglaciären är med sina 77 km världens längsta glaciär utanför polerna. Årsnederbörden i området är 130 mm.

Sjön Karakul är belägen i Pamir. Området avvattnas av Amu-Darja via dess bifloder Pamirfloden och Sarhad som rinner utmed Wakhankorridoren, en smal dalgång som tillhör Afghanistan och skiljer Pamir från Hindukush. En del av det tadzjikiska Pamir utgör nationalpark.

Klimatet i högre delar av Pamir är kallt året om. Flera forskare menar att isarna i bergsområdet Pamir kan smälta vilket potentiellt kan leda till en ekologisk katastrof eftersom majoriteten av beroende av smältvattnet för att täcka sitt vattenbehov.

Pamir är ett av Centralasiens fattigaste områden och många lever av skötsel av fettsvansfår. I de västra delarna bryts en del kol.

Pamirvägen, världens näst högsta huvudväg, som når 4655 m (mestadels grusväg), är områdets huvudsakliga kommunikationsväg med Kirgizistan och Tadzjikistan. Pamirvägen är också kallad för världens farligaste väg eftersom den bland annat består av en 5 km lång tunnel där snöras kan ske. I de sydöstra delarna av Pamir (över gränsen Kina–Pakistan) går en bit av världens högst belägna asfalterade väg, Karakoramvägen (4693 m). Även Sidenvägen korsade många bergspass i Pamir.

• Pamiro-Alaj