Missväxt är när skörden slår fel och blir betydligt lägre än förväntat.
I de gamla jordbrukssamhällena riskerade missväxt, åtminstone om den inträffade mer än ett år i rad, att leda till hungersnöd eller svält. Orsaker till missväxt kan vara ogynnsam årsmån, det vill säga olämpliga väderförhållanden under växtsäsong eller skörd. Även epidemier av växtsjukdomar eller växtparasiter, eller brist på arbetskraft orsakad av sjukdomar eller krig. Missväxt har ibland lett till emigration bland fattig landsbygdsbefolkning för att undvika svälten. Ett exempel är epidemin av potatispest på Irland under 1840-talet, som ledde till den stora svälten på Irland och emigration till USA. Den stora emigrationen från Sverige under åren 1868-1870 och 1880-1894 och 1902-1903 var inte orsakad av missväxt.
Missväxt kan leda till a. lägre födelsetal b. minskat antal äktenskap c. högre dödstal. Exempel på detta i Sverige är:
Period | Konsekvenser |
---|---|
1761–1764 | b, c |
1780–1783 | a,b,c |
1798–1800 | a,b,c |
1867–1869 | a,b |
Svält i samband med missväxt är dock en historisk företeelse så länge världshandeln tillåts fungera.[källa behövs] T.ex. Sverige hade 2010 missväxt men växtavel och möjligheten till matimport gjorde att missväxten passerade obemärkt för gemene man.
This article uses material from the Wikipedia Svenska article Missväxt, which is released under the Creative Commons Attribution-ShareAlike 3.0 license ("CC BY-SA 3.0"); additional terms may apply (view authors). Innehållet är tillgängligt under CC BY-SA 4.0 om ingenting annat anges. Images, videos and audio are available under their respective licenses.
®Wikipedia is a registered trademark of the Wiki Foundation, Inc. Wiki Svenska (DUHOCTRUNGQUOC.VN) is an independent company and has no affiliation with Wiki Foundation.