Mir: Rysk tidigare sovjetisk rymdstation

För andra betydelser, se Mir (olika betydelser).

Stationen var den första att vara permanent bemannad.

Mir Мир
NSSDC-ID	1986-017A
Land	Sovjetunionen Ryssland
Anrop	Mir
Besättning	3 st
Bemannad	4 592 dagar
I omloppsbana	5 510 dagar, 8 timmar
Återinträde	23 mars 2001, 05:59 UTC
Uppskjutning
Raket	Protonraket Space Shuttle
Uppskjutningsramp	Kosmodromen i Bajkonur LC-200/39 och LC-81/23 Kennedy Space Center LC-39
Uppskjutning	19 februari 1986, 21:28:23 UTC
Mått
Längd	19 m
Bredd	31 m
Höjd	27,5 m
Massa	129 700 kg
Beboelig volym	350 m³
Lufttryck	101,3 kPa
Omloppsbanans egenskaper
Banlutning	51,6°
Omloppstid	91,9 min
Apoapsis	374 km
Periapsis	354 km
Varv	86 330 st

Mir byggdes upp av moduler, som var och en sköts upp mellan 19 februari 1986 och 23 april 1996. Mirs uppgift var att fungera som ett vetenskapligt laboratorium i yttre rymden.

1995 genomfördes den första dockningen mellan en rysk rymdstation och en amerikansk rymdfärja.

23 mars 2001 brann rymdstationen upp då den avsiktligt återinträdde i jordens atmosfär efter ungefär 86 330 varv kring jorden. Rester av den slog ner i Stilla havet öster om Nya Zeeland.

Mir var uppbyggd av flera moduler.

Mir (kärnan)

Mir eller DOS-7 var den första delen av stationen, den sköts upp med en Protonraket den 19 februari 1986. Modulen har stora likheter med Saljut 6 och Saljut 7. Totalt hade modulen 6 dockningsportar, 5 i fronten och en i aktern. I aktern fanns 2 raketmotorer som fram till att Kvant-1 dockade med stationen användes för att justera stationens omloppsbana.

Kvant-1

Kvant-1 (ryska: Квант-1) sköts upp med en Proton-K-raket den 31 mars 1987.

Planen var från början att modulen skulle skjutits upp och dockas med rymdstationen Saljut 7, men förseningar gjorde att man fick skjuta upp den till Mir.

Modulen hyste bland annat ett antal gyroskop som användes för att stabilisera hela rymdstationen.

Under åren modifierades modulen ett flertal gånger, bland annat med flera raketmotorer och under en tid var den även utrustad med tre solpaneler.

Kvant-2

Kvant-2 (ryska: Квант-2) sköts upp med en Proton-K-raket den 26 november 1989 och dockade med stationen den 6 december samma år. Ombord fanns bland annat en luftsluss. Även Kvant-2 var utrustad med gyroskop, dessa var monterade på utsidan av modulen.

Kristall

Kristall (ryska: Кристалл) sköts upp med en Proton-K-raket den 31 maj 1990 och dockade med stationen den 10 juni samma år. Modulen var ett teknik-, material-, geofysik- och astrofysiklaboratorium. Ett av modulens huvudsyften var att agera dockningsport för de sovjetiska rymdfärjorna av typen Buran.

Spektr

Spektr (ryska: Спектр) sköts upp med en Proton-K-raket den 20 maj 1995 och dockade med stationen den 1 juni samma år. Modulen förblev trycklös efter en kollision mellan rymdstationen och farkosten Progress M-34 den 25 juni 1997.

Dockningsmodul

Dockningsmodulen (ryska: стыковочный отсек) sköts upp med den amerikanska rymdfärjan Atlantis under uppdrag STS-74, den 12 november 1995 och dockades med stationen den 15 november.

Modulens huvudsyfte var att möjliggöra dockningar mellan rymdfärjor och stationen utan att Kristallmodulen skulle behöva flyttas inför varje dockning och solpaneler dras ihop.

Priroda

Priroda (ryska: Природа) sköts upp med en Proton-K-raket den 23 april 1996 och dockade med stationen tre dagar senare den 26 april.

Modulens huvudsyfte var att studera Jorden och klimatet.

•   Wiki Commons har media som rör Mir.
  Bilder & media