Matti Klinge: Finländsk historiker, professor och skriftställare

Han var gästprofessor vid Sorbonneuniversitetet i Paris 1970–1972 och innehavare av den svenskspråkiga professuren i historia vid Helsingfors universitet 1975–2001.

Matti Klinge
Matti Klinge i oktober 2008
Född	31 augusti 1936 Helsingfors
Död	5 mars 2023 (86 år)
Yrke	Historiker, kulturdebattör
Nationalitet	Finländsk
Språk	Finska, svenska

Klinge var hedersdoktor vid Uppsala universitet och Greifswalds universitet.

Klinge har främst ägnat sig åt nyare finländsk idéhistoria och finländsk nationell identitet, där han riktat uppmärksamhet på de politiska och ideologiska motiven bakom konstruktionen av en nationell identitet. Klinge blev en nordisk pionjär på området. Många av hans essäer från 1970-talet förebådade Eric Hobsbawms tes om "the invention of tradition", som fick allmän spridning först på 1980-talet.

Bland Klinges arbeten märks studentkårshistoriken Studenter och idéer (1969–78), Finlands blåvita färger (1988), en presentation av Finlands nationella symboler i historisk och jämförande belysning, och Östersjövälden (1984), där han anlade ett nytt geografiskt perspektiv på Finlands fornhistoria. Klinge har i många av sina arbeten förnyat uppfattningarna om 1800-talets historia i Finland, i relation till Sverige och särskilt Ryssland. Klinge skrev huvuddelen av Helsingfors universitets historia 1640–1990, i tre band (1988–91). Sitt intresse för 1800-talets finländska portalfigurer har utmynnat i böcker om bl.a. Runeberg och Topelius. Den ytterst produktive och som popularisator samt kulturdebattör framstående Klinge har vidare publicerat bl.a. bandet "Kejsartiden" i serien Finlands historia (1996) och ett antal essä- samt dagboksvolymer. Inom hans rika produktion finns även ett stort antal arbeten som utkommit enbart på finska, men av hans böcker har många översatts, bl.a. introduktionen Blick på Finlands historia till 17 språk. Klinge har även skrivit bandet "Idealism och industri" i Bonniers världshistoria, 14 (1985). Han var huvudredaktör för Finlands nationalbiografi, Suomen kansallisbiografia, som utkommit i tio band.

Hans frågeställningar är präglade av ett internationellt jämförande perspektiv och han vänder sig ofta mot den finsk-nationella historieforskningens paradigm och överbetoning av arkivaliska källor. Hans tolkningar har därför inte alltid fått stå oemotsagda. Hans översiktsverk från 1996 väckte debatt i Finland, och hans fasthållande vid sin syn på Finlands ställning i Ryssland väckte stark irritation bland lekmän medan professionella historiker till en början inte var benägna att reagera. Våren 1999 publicerade journalisten Mårten Ringbom en bok där han betecknade Klinges tolkning av förryskningspolitiken i Finland kring 1900 som orättvist kallsinnig mot dem som vågade försvara en separat finsk administration och lagstiftning. Klinge tog endast marginellt del i den stormiga debatten som Ringbom föranledde i Hufvudstadsbladet. Efter att den rikssvenske historieprofessorn Torkel Jansson hade skrivit en recension av Ringboms bok fick diskussionen en mera behärskad prägel. Jansson pekade på bristerna i Ringboms föråldrade argument, men gav honom rätt i att Klinge hade betraktat den politiska krisen alltför mycket ur rysk synvinkel.

• Helsingfors studentkårs historia 1967
• Blick på Finlands historia (översatt från finska av Marita och J.O. Tallqvist) 1977
• Helsingfors universitet 1979
• Runebergs två fosterland 1983
• Östersjövälden – ett illustrerat historiskt utkast (översatt från finska av Jan-Ivar Lindén och förf.) 1984
• Bonniers världshistoria. 14, Idealism och industri (översatt från finska av Jan-Ivar Lindén) 1999
• Finland mellan Sverige och Ryssland 1987
• Från lojalism till rysshat (översatt från finska av Kerstin Smeds) 1988
• Finlands blåvita färger (översatt från finska av Kerstin Smeds) 1988
• Professorer – 35 professorer under lika många årtionden vid Kungliga akademien i Åbo senare Kejserliga Alexanders-universitetet numera Helsingfors universitet (översatt från finska av Göran Stjernschantz) 1989
• Runeberg och universitetet 1991
• Romanus sum – essäer om Europa 1992
• Mannerheim – en bildbiografi (översatt från finska av Susanne Hellsten) 1994
• Östersjövärlden (översatt från finska av Myrika Ekbom och Rainer Knapas) 1995
• Drottning Kristina – sin tids europé 1995
• Krig, kvinnor, konst 1997
• Helsingfors, Östersjöns dotter (översatt från finska av Nina Edgren-Henrichson) 1999
• Idyll och hot: Zacharias Topelius – hans politik och idéer (översatt från finska av Nils Erik Forsgård) 2000
• Den politiske Runeberg 2004
• Napoleons skugga: Baler, bataljer och Finlands tillkomst (översatt från finska av Geo Stenius), 2009
• Från fem till sju: Matti Klinge i Hufvudstadsbladet 1993–2007. 2009
• Huvudstaden: Helsingfors och finska staten 1808–1863 (översatt från finska av Torsten Edgren) 2012

• Ledamot av Vetenskapssocieteten i Lund (LVSL, 1976)
• Ledamot av Finska Vetenskaps-Societeten (1977, 2004–2007 ordförande, 2013 hedersledamot)
• Svenska Akademiens Finlandspris (1989)
• Kellgrenpriset (2014)

• Meinander, Henrik: Den nödvändiga grannen: Studier & inlägg. Schildts: Helsingfors 2001.

• ”Klinge, Matti”. Biografiskt lexikon för Finland. Helsingfors: Svenska litteratursällskapet i Finland. 2008–2011. URN:NBN:fi:sls-5462-1416928958068 
• Klinge, Matti i Uppslagsverket Finland (webbupplaga, 2012). CC-BY-SA 4.0
• Klinge gisslar svag känsla för Europa.
• Matti Klinge. 375 humanister 29.4.2015. Helsingfors universitet.