Lubusz Vojvodskap: Vojvodskap i Polen

Huvudstäder i Lubusz vojvodskap är Gorzów Wielkopolski, som är säte för vojvoden, och Zielona Góra, som är säte för vojvodskapets regionfullmäktige (sejmik) och styrelse.

Lubusz vojvodskap
Województwo lubuskie
Vojvodskap
Vojvodämbetets huvudbyggnad i Gorzów Wielkopolski.
Flagga Vapen
Land	Polen
Största stad	Gorzów Wielkopolski
Huvudstäder	Gorzów Wielkopolski (säte för vojvoden) och Zielona Góra (säte för fullmäktige och styrelse)
Area	13 984 km²
Folkmängd	1 020 767 (30 jun 2014)
Befolkningstäthet	73 invånare/km²
Vojvod	Katarzyna Osos (Medborgarplattformen)
- Vojvodskapsmarskalk	Elżbieta Polak (Medborgarplattformen)
Geonames	3337494
Registreringsskylt	F
ISO 3166-2-kod	PL-LB
Lubusz vojvodskaps läge i Polen.
Webbplats: http://lubuskie.pl/

Den totala befolkningen i vojvodskapet uppgick till 1 020 767 invånare 30 juni 2014.

 

Lubusz vojvodskap bildades vid en administrativ reform som trädde i kraft 1 januari 1999, och består av de tidigare vojvodskapen Gorzów och Zielona Góra samt en mindre del av Lesznos vojvodskap. Vojvodskapet har fått namn efter det historiska landskapet Ziemia lubuska (tyska: Lebuser Land), vars huvudort var staden Lebus på västra sidan av Oder, i nuvarande Tyskland. I den ursprungliga reformplanen från 1998 fanns Lubusz vojvodskap inte med, och området skulle då ha delats mellan Nedre Schlesiens vojvodskap och Västpommerns vojvodskap; efter regionala protester valde man dock att utöka antalet vojvodskap och inrätta Lubusz vojvodskap enligt de nu gällande gränserna.

Före 1945

Regionen ligger i gränstrakterna mellan Polen och Tyskland och är historiskt omstridd. Under tidig medeltid bodde västslaviska stammar i området, som med tiden kom under polsk överhöghet. Den tyska kolonisationen, Ostsiedlung, påbörjades under 1200-talet, och regionen hade från denna tid fram till 1945 en stor tysktalande befolkning. Området har helt eller delvis bland annat lytt under hertigdömet Storpolen, hertigdömet Nedre Schlesien, Polsk-litauiska samväldet, biskopsdömet Lebus, kurfurstendömet Brandenburg (landskapet Neumark), markgrevskapet Niederlausitz, Tempelherreorden, Johanniterorden, Tyska orden, kungariket Böhmen och huset Habsburg, markgrevskapet Brandenburg-Küstrin, kungariket Preussen (provinsen Brandenburg), Tyska kejsardömet, Weimarrepubliken, Nazityskland och Folkrepubliken Polen.

Under områdets tyska styre inom Brandenburg-Preussen utgjorde det en del av det brandenburgska landskapet Neumark och provinsen Brandenburg, och omfattar även mindre delar av landskapen Niederschlesien, östra Niederlausitz och det som under mellankrigstiden utgjorde Grenzmark Posen-Westpreussen. 1945 drogs den nya polsk-tyska gränsen vid Oder-Neisselinjen enligt Potsdamöverenskommelsen, och under månaderna efter kriget fördrevs större delen av den kvarvarande tysktalande befolkningen. Under 1940-talet och 1950-talet återbefolkades området av främst polska och ukrainska bosättare och flyktingar från centrala Polen och de sovjetiska områdena öster om Curzonlinjen.

Förutom de två huvudstäderna, Gorzów Wielkopolski och Zielona Góra, indelas vojvodskapet i tolv powiater. De två huvudstäderna har båda omkring 120 000 invånare och är som städer med powiatstatus inte del av Powiat gorzowski respektive Powiat zielonogórski, utan utgör självständiga administrativa enheter där stadens myndigheter även sköter de uppgifter som normalt tillkommer ett powiat.

 

Vapen	Powiat / Stad med powiatstatus	Huvudort	Area [km²]	Invånare 30 jun 2014	Befolkning/km²
	Powiat gorzowski	Gorzów Wielkopolski (externt säte)	1214,23	70 488	58
	Powiat krośnieński	Krosno Odrzańskie	1391,25	56 458	41
	Powiat międzyrzecki	Międzyrzecz	1387,61	58 609	42
	Powiat nowosolski	Nowa Sól	770,73	87 628	114
	Powiat słubicki	Słubice	999,29	47 274	47
	Powiat strzelecko-drezdenecki	Strzelce Krajeńskie	1247,86	50 262	40
	Powiat sulęciński	Sulęcin	1177,80	35 728	30
	Powiat świebodziński	Świebodzin	936,57	56 467	60
	Powiat wschowski	Wschowa	624,20	39 359	63
	Powiat zielonogórski	Zielona Góra (externt säte)	1569,72	95 020	60
	Powiat żagański	Żagań	1131,78	81 641	72
	Powiat żarski	Żary	1392,78	98 853	71
	Gorzów Wielkopolskis stad	Gorzów Wielkopolski	85,72	124 274	1453
	Zielona Góras stad	Zielona Góra	58,34	118 706	2029

I Lubusz vojvodskap finns totalt 42 städer (miasta), varav två har powiatstatus. Invånarantal för 30 juni 2014 enligt GUS anges.

 

 

 

 

Stad	Powiat	yta (km²)	Invånare i tätort	Invånare/km²
Babimost	Powiat zielonogórski	3,65	4 025	1106
Bytom Odrzański	Powiat nowosolski	2,30	4 443	1931
Cybinka	Powiat słubicki	5,29	2 789	531
Czerwieńsk	Powiat zielonogórski	9,36	4 182	449
Dobiegniew	Powiat strzelecko-drezdenecki	5,69	3 155	556
Drezdenko	Powiat strzelecko-drezdenecki	10,72	10 411	974
Gorzów Wielkopolski	stad med powiatstatus	85,72	124 274	1453
Gozdnica	Powiat żagański	23,88	3 253	137
Gubin	Powiat krośnieński	20,68	16 952	822
Iłowa	Powiat żagański	9,18	4 006	437
Jasień	Powiat żarski	4,79	4 449	931
Kargowa	Powiat zielonogórski	4,55	3 743	822
Kostrzyn nad Odrą	Powiat gorzowski	46,14	18 120	393
Kożuchów	Powiat nowosolski	5,94	9 718	1641
Krosno Odrzańskie	Powiat krośnieński	8,15	11 904	1470
Lubniewice	Powiat sulęciński	12,11	2 039	168
Lubsko	Powiat żarski	12,51	14 483	1163
Łęknica	Powiat żarski	16,43	2 592	158
Małomice	Powiat żagański	5,37	3 561	665
Międzyrzecz	Powiat międzyrzecki	10,26	18 487	1808
Nowa Sól	Powiat nowosolski	21,80	39 587	1822
Nowe Miasteczko	Powiat nowosolski	3,29	2 868	876
Nowogród Bobrzański	Powiat zielonogórski	14,63	5 143	352
Ośno Lubuskie	Powiat słubicki	8,01	3 876	485
Rzepin	Powiat słubicki	11,42	6 672	585
Skwierzyna	Powiat międzyrzecki	35,89	9 851	274
Sława	Powiat wschowski	14,31	4 318	273
Słubice	Powiat słubicki	19,21	16 908	878
Strzelce Krajeńskie	Powiat strzelecko-drezdenecki	4,94	10 159	2059
Sulechów	Powiat zielonogórski	6,88	17 443	2537
Sulęcin	Powiat sulęciński	8,56	10 278	1199
Szlichtyngowa	Powiat wschowski	1,55	1 320	856
Szprotawa	Powiat żagański	10,95	12 313	1125
Świebodzin	Powiat świebodziński	16,93	22 062	1303
Torzym	Powiat sulęciński	9,11	2 583	285
Trzciel	Powiat międzyrzecki	3,04	2 481	821
Witnica	Powiat gorzowski	8,24	6 926	843
Wschowa	Powiat wschowski	8,39	14 266	1705
Zbąszynek	Powiat świebodziński	2,90	5 063	1751
Zielona Góra	stad med powiatstatus	58,34	118 706	2029
Żagań	Powiat żagański	40,38	26 437	656
Żary	Powiat żarski	33,49	38 724	1160

Lubusz vojvodskap ligger helt och hållet inom floden Oders avrinningsområde. Förutom Oder själv är de största bifloderna till Oder som rinner genom Lubusz vojvodskap:

• Warta med bifloden Noteć
• Ilanka
• Pliszka
• Lausitzer Neisse (Nysa Łużycka) med bifloden Lubsza
• Bóbr

 

 

I staden Łęknica, på gränsen mot Tyskland vid Lausitzer Neisse, ligger Muskauparken, ett Unesco-världsarv som ligger på både tysk och polsk mark. Parken är ett av de största exemplen i Centraleuropa på en engelsk landskapspark och blev stilbildande för internationell landskapsarkitektur under 1800-talet.

Regionen omkring Zielona Góra är historiskt känd för sin vinodling och är ett av Europas nordligaste vindistrikt. Sedan 1990-talet har vinodlingen i regionen återupptagits efter att huvudsakligen legat nere under den kommunistiska perioden. I staden arrangeras årligen vinfestivalen Winobranie.

Kostrzyn nad Odrąs historiska stadskärna, den tyska staden Küstrin som totalförstördes 1945, är unik i Europa genom att aldrig ha återuppbyggts på samma plats. De överväxta ruinerna kan idag besökas som arkeologiskt minnesmärke. I Kostrzyn anordnas årligen Europas största rockfestival, Przystanek Woodstock, med i snitt omkring en halv miljon besökare.

• Zielona Góras universitet, Uniwersytet Zielonogórski
• Collegium Polonicum i Słubice.

•   Wiki Commons har media som rör Lubusz vojvodskap.
  Bilder & media
• Officiell webbplats: www.lubuskie.pl
• Turismwebbplats: www.wrotalubuskie.eu