Logik är i bred bemärkelse läran om vad som gör ett resonemang eller en argumentation giltig.
Den här artikeln behöver källhänvisningar för att kunna verifieras. (2016-12) Åtgärda genom att lägga till pålitliga källor (gärna som fotnoter). Uppgifter utan källhänvisning kan ifrågasättas och tas bort utan att det behöver diskuteras på diskussionssidan. |
Den vetenskapliga disciplinen logik är ett omfattande och vittförgrenat ämnesområde på gränsen mellan filosofi och matematik, och har som utgångspunkt studiet av giltiga slutledningar baserat på språkliga entiteters form, till skillnad från dessas innehåll. Logik som formell vetenskap har sitt ursprung i Aristoteles första systematiseringar av så kallade syllogismer, korrekta slutledningar givet två premisser.
Logik, Formellt system |
---|
Logiska system |
|
Modern logik, såsom formell logik, symbolisk logik och matematisk logik är en abstrakt vetenskap som har kopplingar till datalogi, lingvistik och kognitionsforskning. Matematiken är dock det närmaste studieområdet för logiken eftersom exakta definitioner, bevis, abstraktioner och formalism är fundamentala för båda vetenskaperna.
Till en början handlade den moderna logiken om den nutida motsvarigheten till Aristoteles' idéer: Deduktion i formella system med hjälp av formella språk. Språk som tidigt studerades var satslogiken och predikatlogiken. Inom ramen för dessa kunde man ge exakta definitioner av begrepp som sats, härledning och logisk konsekvens. Senare fick logikerna en djupare insikt om språkens möjligheter och begränsningar. Det logiska studiet av metoder och system som tillämpas inom logiken har gett upphov till många nya grenar av logiken och till fundamentala begrepp som avgörbarhet och fullständighet.
Det finns även andra skolor, som utvecklar logik enligt andra grundidéer och som skiljer sig från den förhärskande klassiska logiken, exempelvis flervärd logik, suddig logik (fuzzy logic), parakonsistent logik och intuitionistisk logik.
Logiker kallas en person som vetenskapligt ägnar sig åt logik och formella system. Till de mest framstående logikerna i modern tid hör George Boole, Charles S. Peirce, Gottlob Frege, Bertrand Russell, Rudolf Carnap och Kurt Gödel.
Logiker kan även vara en företrädare för Namnskolan.
This article uses material from the Wikipedia Svenska article Logik, which is released under the Creative Commons Attribution-ShareAlike 3.0 license ("CC BY-SA 3.0"); additional terms may apply (view authors). Innehållet är tillgängligt under CC BY-SA 4.0 om ingenting annat anges. Images, videos and audio are available under their respective licenses.
®Wikipedia is a registered trademark of the Wiki Foundation, Inc. Wiki Svenska (DUHOCTRUNGQUOC.VN) is an independent company and has no affiliation with Wiki Foundation.