Linköpings Stift: Stift inom Svenska kyrkan

Den här artikeln eller avsnittet lever inte upp till Wikis artikelstandard och behöver städas upp. (2023-01) Motivering: Artikeln blandar stort och smått, historiken innehåller boktips, ett stycke ägnas åt helgon utan att koppla an till uppslagsordet, dispositionen är oklar, enskilda meningar är lösryckta och utan sammanhang. Hjälp gärna Wikipedia med att åtgärda problemet om du kan, eller diskutera saken på diskussionssidan.

Stiftet omfattar sex kontrakt uppdelade i 100 församlingar (2018) och 30 pastorat. Linköpings stift har rang direkt efter ärkestiftet Uppsala.

Linköpings stift
Linköpings domkyrka.
Inrättat	1100-talet
Samfund	Svenska kyrkan
Biskopssäte	Linköping, Sverige
Domkyrka	Linköpings domkyrka
Biskop	Marika Markovits
Antal kontrakt	6 (2019)
Antal pastorat	30 (2019)
Antal församlingar	100 (2019)
Vapen
Karta

Biskopen i Linköpings stift har sin stol i Linköpings domkyrka. Från den 15 januari 2023 är Marika Markovits stiftets 65:e biskop, med valspråket "Fatta mod ge världen liv".

Historia

Linköpings stift omnämns redan 1103, och omfattade då även Småland (varav Växjö stift inom kort blev självständigt), Öland och Gotland (avskildes 1570). Sin nuvarande omfattning fick det i stort sett 1602, då Kalmar stift avskildes. Sveriges äldsta kända kloster, Vreta kloster, grundades omkring 1100. (Dalby kloster från 1060-talet hörde till Danmark.) År 1153 hölls ett provinsialkoncilium i Linköping, vilket leddes av kardinal Breakspeare (sedermera påve Hadrianus IV) vars avsikt kan ha varit att göra Linköping till ärkebiskopssäte. Från reformationen 1527 en evangelisk-luthersk kyrka. Genom slaget vid Stångebro år 1598 befästes slutligen de yttre politiska förutsättningarna, vilka medförde förutsättningarna för en evangelisk-luthersk kyrka. Intressant för Linköpings stifts historia och kyrkoinventarier under reformationens tidigaste åt är en av biskop Petrus Benedicti utförd så kallad Acta Visitationis, en handskrift i Linköpings domkapitels arkiv i Vadstena landsarkiv, signum f IIIa:1. Den 1954 utgavs i tryck av K.H. Johansson under titeln Linköpingsbiskopen Petrus Benedicti's Visitationsbok. Johansson utgav också en bok om Kyrkobruk och gudstjänstliv under 1700-talet (1938) där förhållandena i Linköpings stift specialundersöktes.

Kloster

I historisk tid fanns en rad kloster i Linköpings stift. Reformationen innebar dock ett slut för klostren, och det skulle dröja fram till 1900-talet innan kristna kloster och liknande institutioner återkom till Sverige, då med anknytning till flera olika kristna samfund och traditioner.

• Vreta kloster grundat omkring 1100, benediktinskt nunnekloster, konverterades 1162 till cisterciensorden.
• Alvastra kloster grundat 1143 av cisterciensermunkar.
• Nydala kloster grundat 1143 av cisterciensermunkar.
• Roma kloster grundat 1163 (dotterkloster till Nydala). — Från 1570 tillhörande Gotlands stift.
• Askeby kloster grundat i slutet av 1100-talet (dotterkloster till Vreta).
• Visby konvent, Gotland, etablerades 1233 av franciskanermunkar. — Från 1570 tillhörande Gotlands stift.
• Solberga kloster fanns 1246, (dotterkloster till Vreta). — Från 1570 tillhörande Gotlands stift.
• Skänninge nunnekloster, även kallat S:ta Ingrids kloster, grundat 1272, dominikanerkloster.
• Linköpings konvent, etablerades 1287 av franciskanermunkar.
• Jönköpings kloster etablerades under 1200-talet av franciskanermunkar.
• Söderköpings konvent etablerades under 1200-talet (1235) av franciskanermunkar.
• Vadstena kloster invigdes 1384. Moderkloster för Birgittinorden.
• Krokeks kloster omnämnt 1440 men antas vara äldre. Det tillhörde franciskanermunkar.

Efter reformationen 1527 avvecklades klostren och så småningom förföll de.

I modern tid har klosterrörelsen (och andra närliggande rörelser för kristen andlig fördjupning) återkommit till området för Linköpings stift.

• 1935: Birgittasystrar öppnar ett vilohem i Vadstena (Katolska kyrkan).
• 1963: Sankta Birgittas kloster Pax Mariæ grundas i Vadstena (Katolska kyrkan).
• 1963: Franciskanbröder bosätter sig i Linköping (Katolska kyrkan).
• 1990: Biskopsmötet i Svenska kyrkan uttrycker sitt stöd för klosterrörelsen inom Svenska kyrkan.
• 1991: Moder Karin Adolfsson vigs till den första abbedissan i Vadstena sedan 1595.
• 1996: Den ekumeniska kommuniteten i Bjärka-Säby bildas.
• 1997: Heliga hjärtas kloster på Omberg invigs (Katolska kyrkan).
• 2007: Pilgrimskommuniteten i Vadstena bildas (Svenska kyrkan).
• 2012: Franciskus tredje orden etableras i Linköping (Anglikanska kyrkan/Svenska kyrkan).
• 2014: Linköpings kloster grundas (Svenska kyrkan).

Biskopen i Linköpings stift

Stiftets huvudkyrka är Linköpings domkyrka, där biskopen har sitt säte. Biskopsämbetet i Linköping går tillbaka till stiftets bildande. Biskop Marika Markovits är stiftets 65:e biskop sedan 2023 och som efterträdde Martin Modéus (för komplett lista över stiftets biskopar se: Lista över biskopar i Linköpings stift). Vid biskopens sida finns även domprosten.

Stiftet idag

I stiftet finns Vadstena klosterkyrka och Pilgrimscentrum i Vadstena, som för många är ett viktigt pilgrimsmål där den heliga Birgittas reliker finns. Genom Östergötland finns Birgittaleden, en vandringsled. I kyrkovalet 2021 blev POSK Partipolitiskt obundna i Svenska kyrkan, den största nomineringsgruppen med 28,94% i stiftsfullmäktige. Stiftet har två vänstift; det södra stiftet i den evangelisk-lutherska kyrkan i Ungern och S:t Albans stift i England.

Stiftsnämnden

• 1932–1940: Fredrik Wilhelm Kugelberg
• 1932–1940: Karl Allan Westman
• 1932–1940: Hadar Hedborg
• 1932–1940: Adolf Daniel Gadd

Stiftsjägmästare

• 1933–1955: Eric Wesström

Den heliga Birgitta

Den heliga Birgitta, under lång tid Sveriges enda katolska helgon, från 1396 Sveriges skyddshelgon och från 1999 ett av Europas tre kvinnliga skyddshelgon. Den heliga Birgitta har sin proveniens i Linköpings stift. Hon var bosatt på Aspanäs i södra Östergötland, på Ulfåsa vid sjön Boren och vid Alvastra kloster. Den klosterorden Birgitta grundade i Vadstena kallas Den helige Frälsarens orden (Ordo Sanctissimi Salvatoris 'O.Ss.S.') i dagligt tal Birgittinorden, vilket är den enda klosterorden som utgår från norra Europa. Hennes kvarlevor finns i Vadstena klosterkyrka.

Fler helgon och saligförklarade

• Nils Hermansson, Nicolaus Hermanni (1325/26-1391) var biskop i Linköpings stift 1375-1391.
• Ingrid av Skänninge (död 1282), grundare av Skänninge nunnekloster.
• Katarina av Vadstena (1331-1381), dotter till Heliga Birgitta och Ulf Gudmarsson.

• Domkyrkokontraktet
• Vätterbygdens kontrakt
• Norrköpings kontrakt
• Kustbygdens kontrakt
• Smålandsbygdens kontrakt
• Östgötabygdens kontrakt

Bilder på ett urval av stiftets kyrkor.

•  
  Vadstena klosterkyrka
•  
  Vreta kloster kyrka
•  
  Sankt Olai kyrka, Norrköping
•  
  Sankta Gertruds kyrka, Västervik
•  
  Bjälbo kyrka
•  
  Vårfrukyrkan, Skänninge
•  
  Alvastra kloster
•  
  Askeby kyrka
•  
  Vimmerby kyrka
•  
  Tidersrums kyrka

• Linköpings domkyrka.
• Vadstena klosterkyrka.
• Alvastra kloster.
• Vreta kloster kyrka.

• Lista över biskopar i Linköpings stift
• Lista över församlingar i Linköpings stift
• Linköpings domkyrka
• Pilgrimscentrum
• Herdaminne
• Stiftsgården Vårdnäs
• Stiftsgård
• Linköpings stiftsblad
• Vadstena folkhögskola
• församlingar i Linköpings stift
• pastorat i Linköpings stift

• Kjell O. Lejon: Diocesis Lincopensis — historik över Linköpings stift (2005), ISBN 91-7217-075-1
• Kjell O. Lejon: (red) Diocesis Lincopensis II — Medeltida internationella influenser (2005), ISBN 91-7217-079-4
• Kjell O. Lejon: Diocesis Lincopensis III — Askeby kloster — om klostertid och klosterliv (2007), ISBN 978-91-7580-363-0
• Kjell O. Lejon: Linköping — An Introduction to the Diocesan History (2012), ISBN 978 91 7580 635-8
• Horae de Domina — Vår Frus Tider — Studier, transkription och "faksimil" av inkunabeln från Vadstena Klostertryckeri 1495 (2008), ISBN 978-91-976688-8-0
• Christian Lovén, Florenslängden. Den äldsta förteckningen över de svenska stiften, Strängnäs stiftshistoriska sällskap, Örebro, 2020. ISBN 978-91-519-3031-2
• Oloph Bexell, "Gränsdragningen mellan Linköpings stift och superintendentian i Kalmar 1621–1627" i Kyrkohistorisk årsskrift årg. 123 (2023).

Noter

•   Wiki Commons har media som rör Linköpings stift.
  Bilder & media
• Officiell webbplats