Lingon: Lågväxande buske med ätliga röda bär

Lingonets bär, som också heter lingon, är ätliga, och mognar i augusti–september. Lingon växer vilt, men går även att odla.

Lingon Status i världen: Livskraftig (lc)
Systematik
Domän	Eukaryoter Eukaryota
Rike	Växter Plantae
Division	Fröväxter Spermatophyta
Underdivision	Gömfröväxter Angiospermae
Klass	Trikolpater Eudicotyledonae
Ordning	Ljungordningen Ericales
Familj	Ljungväxter Ericaceae
Släkte	Blåbärssläktet Vaccinium
Art	Lingon V. vitis-idaea
Vetenskapligt namn
§ Vaccinium vitis-idaea
Auktor	Carl von Linné, 1753
Blommande gren Mognande bär Blomma i längdsnitt Ståndare, 8 × förstoring

Lingon blir 10–40 centimeter hög med kompakt växtsätt.

Lingonväxter har blad året om, även under de kallaste vintrarna. De sprider sig med underjordiska rötter. På sommaren har de vita blommor och frukten mognar på hösten. Lingonets bär är röda och sura.

 

 

Lingon liknar mjölon och kan förväxlas med denna växt. Mjölonet har fått sitt namn av att bäret är torrare och mjöligare än lingonet, vilket är den tydligaste skillnaden. Hos lingon är bladkanterna nedvikta och hos mjölon är kanterna platta. Lingonriset växer också mer upprätt, medan mjölon har liggande ris.

Lingon trivs i halvskugga och med sur, fuktig jordmån. I Sverige är lingon vanligt i gles barrskog, särskilt i närheten av tall. Obördig jordmån tåls men inte basisk jordmån. Lingonväxter är mycket tåliga mot kyla; de kan tåla -40 °C och eventuellt lägre, men växer dåligt där somrarna är mycket varma.

Vid egen odling används med fördel sandblandad och kalkfattig jord med lågt pH-värde.

Lingonets naturliga utbredningsområde är norra halvklotets skogsbälte i Europa, Asien, och Nordamerika, från tempererade till nästan arktiska klimat. Arten förekommer i låglandet och i bergstrakter upp till 1800 meter över havet.

I Sverige växer lingon vilt i stora delar av landet. SLU producerade lingonprognoser för Sverige åren 2003–2016. I genomsnitt under perioden 2003–2015 beräknades det största beståndet finnas i Svealand med fler än 14 bär per kvadratmeter, följt av Norrland utom fjälltrakterna med 11–14 bär per kvadratmeter och slutligen Götaland med färre än 5 bär per kvadratmeter. Tillgången varierar dock från år till år.

I lämpliga habitat är lingon vanlig förekommande. IUCN listar arten som livskraftig (LC).

Lingon är populärt i Europa, särskilt i Norden. I exempelvis Sverige får allmänheten plocka bären i skogen i enlighet med allemansrätten. De bär som inte har blivit övermogna kan plockas med bärplockare. Bären kokas och sockras i allmänhet innan de ätes som sylt, saft, kompott eller gelé. De kan också serveras rårörda, vilket innebär att de krossas och blandas med socker. Tack vare dess höga innehåll av bensoesyra är hållbarheten hög för produkterna även vid lågt sockerinnehåll. I Sverige serveras lingon till bland annat vilt, köttbullar, blodpudding, rårakor, raggmunk, kroppkakor och fläskpannkaka. Regionalt serveras lingon till stekt strömming och plattfisk. Lingon ingår i olika kakor och bröd samt såser och desserter.

Näringsvärde

Lingon innehåller organiska syror, vitaminer (A, C, B₁, B₂, B₃), och grundämnena kalium, kalcium, magnesium, och fosfor.

Bären används i folkmedicinen som ett medel mot urinvägsinfektion, gikt och njursjukdomar. Det saknar dock tillförlitligt vetenskapligt stöd. En amerikansk studie visade 2004 att lingon innehåller lika mycket resveratrol som vindruvor.

• Lingonben – sång av och med Povel Ramel
• På lingonröda tuvor – alternativ titel på Flickorna i Småland, sång av Karl Williams
• Hur många lingon finns det i världen? – svensk film med Glada Hudikteatern

•  
  Blommande ris
•  
  Bär
•  
  Blommor

• Blåbär
• Tranbär

•   Wiki Commons har media som rör Lingon.
  Bilder & media
• Lingon i Carl Lindman, Bilder ur Nordens flora (andra upplagan, Wahlström och Widstrand, Stockholm 1917–1926)
• Lingon på livsmedelsdatabasen Fineli
• Lingon Vilda blommor i Sverige