Kungliga Musikhögskolan I Stockholm: Svensk statlig förvaltningsmyndighet

Musikhögskolan i Stockholm (KMH) är en svensk statlig högskola som bedriver utbildning och forskning inom musik och musikpedagogik. Den är landets enda fristående musikhögskola med en bred utbildningsverksamhet. KMH har lokaler på Valhallavägen 105 på Gärdet i Stockholms innerstad, samt på Edsbergs slott i Sollentuna kommun. KMH är belägen intill Kungliga nationalstadsparken.

Kungliga Musikhögskolan i Stockholm
Kungliga Musikhögskolan 2016
Engelska: Royal College of Music in Stockholm
Grundat	1771
Ägandeform	Statlig myndighet
Rektor	Helena Wessman
Säte	Stockholm, Sverige 59°20′41″N 18°04′55″Ö / 59.34472°N 18.08194°Ö / 59.34472; 18.08194
Campus	Valhallavägen 105, Stockholm Melodislingan 17, Stockholm Edsbergs slott, Sollentuna
Smeknamn	Ackis
Webbplats	kmh.se

Verksamheten grundades 1771 som Kungl. Musikaliska Akademiens undervisningsverk och räknas som den näst äldsta musikhögskolan i världen. Regelbunden undervisning gav dock först från 1820-talet. Den första permanenta byggnaden var konservatoriebyggnaden vid Nybrokajen 11 som invigdes 1877. Musikaliska Akademiens huvudmannaskap, som upphörde 1971, kom att ge musikhögskolan smeknamnet Ackis.

Vid KMH studerar totalt cirka 900 studenter om året inom bland annat folkmusik, jazz, klassisk musik, dirigering, komposition, musik- och medieproduktion samt vid olika lärarutbildningar med inriktning musik. KMH har dessutom ett särskilt uppdrag att ge utbildningar i orkesterdirigering, elektroakustisk komposition och pianostämning.

De allra flesta av KMH:s utbildningar ges i form av sammanhängande utbildningsprogram som leder till kandidatexamen, masterexamen eller ämneslärarexamen. Till detta kommer ett mindre antal fristående kurser.

KMH:s styrelse består av student- och lärarrepresentanter samt företrädare från näringslivet och musikscenen. Ordförande i styrelsen är Peter Norman. Rektor sedan juni 2019 är Helena Wessman, tidigare bland annat konserthuschef för Berwaldhallen i Stockholm.

Kungl. Musikhögskolan har under tiden sedan grundandet av Kungl. Musikaliska Akademien 1771 haft flera namn. Den grundades som Kungl. Musikaliska Akademiens undervisningsverk och bytte 1866 namn till Kungl. Musikkonservatoriet. Mellan 1941 och 1971 kallades den Kungl. Musikhögskolan och mellan 1971 och 1993 Musikhögskolan i Stockholm för att 1994 få namnet Kungl. Musikhögskolan i Stockholm - KMH.

Fram till 1970

Musikhögskolan hade sin verksamhet i Kungliga Musikaliska Akademiens lokaler på Nybrokajen från 1877 till början på 1950-talet. En då planerad ny musikhögskola på Valhallavägen blev inte helt färdigställd. Den första delen, B-huset, byggdes, men övriga byggplaner skrinlades bland annat eftersom generalstabens ridhus behövdes för Ryttarolympiaden 1956. Hus B uppfördes 1955–1956 efter ritningar av Erik Ragndal och Johan Tuvert efter en arkitekttävling. Byggnaden fick en mjukt formad fasad. Intressant var den runda lågbyggnaden med takfall av svart skiffer som slutade sig kring en lummig innergård. Runt gården grupperade sig övningsrum och studierum. Den 7 februari 2012 beslutade Stadsbyggnadsnämnden att hus B skulle rivas för att ge plats för nya musikhögskolebyggnader och bostäder (se Svea Fanfar).

Statens normalskola

Mellan 1971 och 2016 disponerade Musikhögskolan den tidigare Statens normalskola. "Hus A" inhyste skolans huvudentré, konsertsalar, en ljusgård med kafé samt servicerum. Husen D och E var äldre sten- och träbyggnader som innehöll bland annat bibliotek, datorsalar och forskningslokaler. Längst i norr på musikhögskolans område mot Lidingövägen fanns hus F som inrymde administrationslokaler.

Nytt campus

Se även Svea Artilleri.

Lokalerna i Statens normalskola var utspridda, dåligt isolerade och utan bra möjligheter att ta emot publik. Därför fattades beslut om att bygga en ny skola 2003. AIX Arkitekter anlitades av uppdragsgivaren Akademiska Hus och NCC var byggherre.

I oktober 2012 meddelade Akademiska Hus att byggnadsarbete kommer att påbörjas 2013 för en utbyggnad av musikhögskolan, vilket planeras vara avslutat senast 2016.^{[uppföljning saknas]} Huvudentrén och en konsertsal för 550 åhörare kommer att ligga mot Valhallavägen. Huvudbyggnaden blir uppförd i fyra våningar och hopbyggd med det befintliga stallet, vilket byggs om till bibliotek. Den så kallade Gula villan blir kvar på området, men flyttas till norr om ridhuset. Ansvariga arkitekter är AIX Arkitekter genom Tobias Rosberg och Margareta Källström.

Musikhögskolans nya campus stod klart 2016. Inflyttning skedde under sommaren 2016 och KMH invigdes 26 januari 2017 med kunglig pompa och ståt och en invigningsfest som varade i fyra dagar. Komplexet består av två nya byggnader och en befintlig: det guldskimrande glashuset längs med Valhallavägen och flygelbyggnaden längs med Lidingövägen med det byggnadsminnesförklarade före detta stallet från 1886 inlemmat i mitten. Skolan rymmer restaurang, bibliotek, ca 20 studior och kontrollrum, ca 130 undervisnings- och övningsrum, samt fyra publika konsertsalar, alla med teknik i toppklass, högt ställda och skilda krav på akustik och klang. Därutöver finns ca 100 rum för administration, förvaltning, förråd, teknik med mera.

Nybyggnaden Kungliga Musikhögskolan nominerades till en av kandidaterna för Årets Stockholmsbyggnad 2017. Juryns kommentar löd: "En monumental byggnad som tar plats, och samtidigt gör musikhögskolan och dess viktiga innehåll mer tillgänglig för allmänheten. Fasaderna anspelar på rytmik och saklighet med guldkant. Anläggningen är en välkomponerad blandning av gammalt och nytt där den gamla stallbyggnaden integrerats på ett fint sätt."

Bilder på nuvarande campus

•  
  "Här byggs nytt campus", 2014.
•  
  Körsalen, östra fasaden.
•  
  Huvudentrén.
•  
  Nya entréhallen.
•  
  Kungasalen.

Bilder på de äldre lokalerna

•  
  Hus D, och därbakom hus E.
•  
  Gamla ridhuset före ombyggnad till bibliotek.
•  
  Hus B (revs 2013)
•  
  Hus B innergården
•  
  Hus B interiör

Harmonilära

• 1925–1950: Oskar Lindberg

Pianolärare

• 1904–1925: Lennart Arvid Lundberg
• 1908–1925: Olof Wiklund
• 1928–1950: Olof Wibergh
• 1938–1950: Gottfrid Boon
• 1945–1950: Åke Brandel

Orgellärare

• 1908–1925: Gustaf Hägg
• 1945–1950: Alf Linder

Sång för musiklärarexamen och kantorsexamen

• 1938–1950: Carl-Eric Dramstad
• 1949–1950: Claes Göran Stenhammar

• Andersson, Henrik O.; Bedoire, Fredric (1977) [1973]. Stockholms byggnader: en bok om arkitektur och stadsbild i Stockholm (3). Stockholm: Prisma. Libris 7406664. ISBN 91-518-1125-1 
• Kungl. Musikhögskolan i Sveriges statskalender 1950

Noter

•   Wiki Commons har media som rör Kungliga Musikhögskolan i Stockholm.
  Bilder & media
• Kungl. Musikhögskolans webbplats