Trosbekännelse

I trosbekännelsen uttrycks den personliga eller kollektiva tron i en religion och de troende uppmanas att bekänna sig till sin tro offentligt genom att avlägga trosbekännelsen.

En trosbekännelse har olika funktioner:

• Den är uttryck och bekännelse av gemenskapen som uppstår genom denna tro, till exempel genom kollektivt reciterande inom ramen för gudstjänsten.
• Den sammanfattar troslärans väsentliga punkter.
• Den innehåller den talandes löfte att leva i denna tro, särskilt vid invigningen av kyrkliga ämbetspersoner.
• Den markerar särskilt specifika läror och avgränsar en religion eller övertygelse gentemot andra konfessioner eller trosläror.
• Den anger rättesnöret för tolkningen av dessa trosläror, som oftast finns stadfästa i Heliga skrifter.

I vissa kampsituationer kan den uttrycka en bekännelse till förmån för den egna tron och till *nackdel för andras tro.

• Islam: Den muslimska trosbekännelsen
• Judendom: Den judiska trosbekännelsen
• Kristendomen: De fornkyrkliga trosbekännelserna (De ekumeniska trosbekännelserna)
  • Apostoliska trosbekännelsen
  • Athanasianska trosbekännelsen
  • Nicaenska trosbekännelsen

• Kristen tro
• Augsburgska bekännelsen
• Lutherska bekännelseskrifter

• Credos trosgrundval - en representativ klassisk protestantisk trosbekännelse
• Romersk-katolska kyrkans katekes
• Lausannedeklarationen - en internationell evangelikal trosbekännelse med sikte på mission
• De lutherska bekännelseskrifterna - Här ingår bland annat den Apostoliska, den Nicaenska, den Athanasianska och den Augsburgska trosbekännelsen