Kolkraftverk

Kolkraftverks tekniska livslängd är 40-50 år.

Koleldade kraftverk producerar över en tredjedel av världens el men orsakar stora mängder luftföroreningar.

Kolkraftverk släpper ut över 12 Gton koldioxid varje år, nästan en tredjedel av de totala utsläppen av koldioxid. Kolkraften är därför den enskilt största källan till den global uppvärmningen. I Europa och Amerika avvecklas kolkraften, men det byggs och planeras fortfarande för ca 1600 nya kolkraftverk i ca 60 länder, huvudsakligen i Asien. 2019 minskade kolkraften i världen med tre procent.

I ett kolkraftverk används värmen från förbränning av kol till att förånga vatten. Ångan driver en ångturbin, som i sin tur driver en generator som alstrar elektricitet. Mindre anläggningar använder ofta roster, medan större anläggningar använder pulverbrännare eller fluidiserade bäddar.

Kolet pulveriseras för att bli mer "explosivt" - det gör att kolet kan brinna effektivare och vid högre temperaturer. Vanligtvis eldas det med stenkol. Brunkol används på grund av sitt lägre energiinnehåll endast i anläggningar i anslutning till brunkolsgruvor.

Kolkraftverkets miljöpåverkan beror på kolets renhetsgrad och den förbrännings- och rökgasreningsteknik som tillämpas. Stora halter av bland annat svaveldioxid och koldioxid bildas. Om de släpps ut i luften, orsakar de surt regn och bidrar till global uppvärmning. Mycket av föroreningarna kan renas bort med geologisk lagring av koldioxid. Men det är bara på försöksstadiet än så länge.

Kol och kolkraftverk står för en liten del av svensk elproduktion. I svenska kolkraftverk används stenkol. 2017 var de tre största produktionsslagen i Sverige vattenkraft (40,3%), kärnkraft (39,3%) och vindkraft (11,0%). Svenska Vattenfall ägde och drev också det nu nedlagda kolkraftverket Moorburg i Tyskland.

• Carbon Brief

Noter