Knut Knutsen: Norsk arkitekt

Efter sin utbildning på Statens håndverks- og kunstindustriskole i Oslo mellan 1925 och 1930 fick Knut Knutsen anställning hos olika arkitekter. År 1934 blev han lärare i form vid Statens håndverks- og kunstindustriskole och 1936 startade han sin egen arkitektverksamhet. Han var fascinerad av funktionalismen med aldrig “fångad” av den. 1966 blev han professor vid Statens Arkitektskole i Oslo (numera Arkitektur- og designhøgskolen i Oslo).

Han opponerade sig envist mot den moderna arkitekturen. I en skrift från 1961 “Menneske i sentrum” (Människan i centrum) var han en bland de första som tog upp sammanhanget mellan bebyggelsen, tomten, landskapet, återanvändning och natur i vidare bemärkelse samt återanvändning och “bärkraft” (samverkan mellan samhälle, miljö och ekonomi). I tre praktiska exempel har han förverkligat sina idéer: I sitt eget sommarhus i Portør (1949), Bergendahls sommarhus på Tjøme (1960) och Thorkelsens sommarhus i Portør (1961). Dessa tre byggnader har alla gemensamt användningen av naturmaterial, samklang mellan tomten och naturen samt avsaknaden av romantiserande eller nationella stilelement. I ambassadbyggnaden för Norge i Diplomatstaden i Stockholm från 1948 (invigd 1952) använder han naturmaterial som rött tegel, kraftigt spån och kopparplåt i fasaderna. Här har han även brutit ner det stora kontorshuset i flera mindre volymer, så att det inte verkar vara större än en villa från entrésidan, ett stilgrepp som han har kritiserats för i andra sammanhang.

Knut Knutsen hade många stora uppdrag, som Folkets hus i Oslo, men det var huvudsakligen i hans mindre arbeten som hans arkitektur kom till sin rätt.

Han fick norska Treprisen^(no) 1961.

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från norska Wikipedia (bokmål/riksmål), tidigare version.

Noter