Johan Kasimir Av Pfalz-Zweibrücken: Tysk-svensk adelsman, fader till kung Karl X Gustav

Genom sin son kung Karl X Gustav blev han stamfar till den så kallade pfalziska ätten på Sveriges tron, en gren av furstehuset Wittelsbach.

Johan Kasimir av Pfalz-Zweibrücken
Johan Kasimir av Pfalz-Zweibrücken
Född	Johan Kasimir av Pfalz-Zweibrücken 12 april 1589 Zweibrücken, Tyskland
Död	8 juni 1652 (63 år) Stegeborg, Sverige
Begravd	Strängnäs
Nationalitet	Tysk-svensk
Medborgare i	Tyskland och Sverige
Sysselsättning	Riksskattmästare
Maka	Katarina Karlsdotter Vasa (g. 1615–1638)
Barn	Christina Magdalena av Pfalz-Zweibrücken (f. 1616) Karl X Gustav (f. 1622) Maria Eufrosyne av Pfalz (f. 1625) Eleonora Katarina av Pfalz (f. 1626) Adolf Johan av Pfalz-Zweibrücken (f. 1629)
Föräldrar	Johan I av Pfalz-Zweibrücken Magdalena av Jülich-Cleve-Berg
Släktingar	Johan II av Pfalz-Zweibrücken (syskon)
Redigera Wikidata

Hans titlar var Pfalzgreve vid Rhen, hertig av Jülich, Kleve och Berg, greve till Veldenz, Sponheim och Ravensburg och herre till Ravenstein, men detta innebar inte att han hade något inflytande i något av dessa områden.

Johan Kasimir uppfostrades i faderns humanistiska fursteskola i Zweibrücken. Efter faderns död 1604 kom han att uppfostras hos sin förmyndare Fredrik IV av Pfalz i Heidelberg. Efter fadern ärvde han Pfalzgrevskapet Kleeburg i Elsass, bestående av två slott, en köping och ett tiotal byar. Det var i denna egenskap han bar titeln pfalzgreve. År 1613 sändes han till Sverige för att söka stöd för den protestantiska unionen. Hans kalvinistiska tro gjorde det till en början svårt för honom att anpassa sig.

År 1615 gifte han sig med sin syssling, prinsessan Katarina av Sverige, dotter till Karl IX (sysslingarna var besläktade genom Filip den ädelmodige av Hessen som var farmors far till Johan Kasimir och mormors far till Katarina). Efter att ha återvänt till sitt hertigdöme 1617, såg han sig samma år tvingad att fly därifrån till följd av de kejserligas framgångar i de pfalziska länderna.

När han återvände till Sverige 1622 med sin hustru, förlänades han Stegeborg i Östergötland som pantlän för hemgiften. Detta bekräftades återigen 1651. Han är begravd i Strängnäs domkyrka.

1. Christina Magdalena (1616–1662), gift med Fredrik VI av Baden-Durlach.
2. Johan Wolfgang Karl (1618–1621).
3. Emilia Elisabeth (1619–1628).
4. Karl X Gustav (1622–1660), kung av Sverige 1654–1660.
5. Maria Eufrosyne (1625–1687), gift med Magnus Gabriel De la Gardie.
6. Eleonora Katarina (1626–1692), gift med lantgreve Fredrik av Hessen-Eschwege.
7. Kristina (1628–1629).
8. Adolf Johan (1629–1689), riksmarskalk med mera.

• Johan Kasimir i Nordisk familjebok (andra upplagan, 1910)
• Svensk Uppslagsbok, Malmö 1947–55
• Nationalencyklopedin
• Carl Georg Starbäck, Per Olof Bäckström: Berättelser ur den svenska historien, Stockholm 1885–86
• Otto Sjögren: Sveriges historia, Malmö 1938
• Sten Carlsson, Jerker Rosén, Gunvor Grenholm m.fl: Den svenska historien, Stockholm 1966–68 (senare upplaga finns)
• Alf Henrikson: Svensk historia, Stockholm 1966, ISBN 91-0-010551-1 (senaste upplagan 2004)
• Alf Åberg: Vår svenska historia, Lund 1978, ISBN 91-27-00783-9 (senare upplagor finns)
• Johan Kasimir i Herman Hofberg, Svenskt biografiskt handlexikon (andra upplagan, 1906)
• Historiska personer, privat historiehemsida

Noter

• Lista över Huset Wittelsbach
• Pfalz-Zweibrücken (hertigdöme)
• Sveriges hertigdömen

• Det Jülich-Kleveska arvkriget på tyskspråkiga Wikipedia