Joachim Von Düben Den Äldre: Svensk friherre och ämbetsman; hovkansler och riksråd

Tidiga år

Han var son till Gustaf Düben den äldre och Emerentia Standaert från Nederländerna vars far var verksam som vinhandlare och värdshusvärd i Stockholm. Han var bror till Gustaf, Emerentia och Anders von Düben den yngre.

Karriär

von Düben inträdde 1694 i kungliga kansliet och följde Karl XII till Polen och Ryssland. Han tillfångatogs vid Perevolotjna 1709. Han blev vid sitt frigivande och återkomsten till Sverige 1719 statssekreterare, 1723 hovkansler och från 1727 fram till sin död riksråd och kansliråd. Han var fram till dess Arvid Horns pålitligaste och dugligaste anhängare i rådskammaren och kansliet. Ett framträdande drag hos von Düben var hans pietistiska religiositet, som han, som många andra svenska fångar, tillägnat sig under fångenskapsåren.

Han utgav 1725 anonymt efter tyska förebilder Uthwalde andelige sånger, i vilken ingår första översättningen av Paul Gerhardts sommarpsalm I denna ljuva sommartid. Han översatte även verk av Samuel von Pufendorf och Nicolas Boileau.

von Düben var gift med Margareta Spegel, dotter till ärkebiskop Haqvin Spegel och Anna Schultin som var barnbarsn barn till ärkebiskop Nicolaus Olai Bothniensis och Bureättling. Margareta Spegel hade tillsammans med sina systrar och sin mor adlats av Ulrica Eleonora. Deras barn var Carl Wilhelm von Düben samt Ulrika Eleonora von Düben.

• I denna ljuva sommartid nummer 200 i Den svenska psalmboken 1986. Finns på Wikisource.

• Biografi i Herman Hofberg, Svenskt biografiskt handlexikon (andra upplagan, 1906)

• Olof Jägerskiöld: Joachim d.ä. Düben, von i Svenskt biografiskt lexikon (1945)