Irène Mannheimer: Svensk pianist

Mannheimer studerade piano för Annie Fischer samt för France Ellegaard, i solistklassen vid Kungliga Musikhögskolan i Stockholm 1947–1950 för Olof Wibergh, vid Conservatoire National Supérieur de Musique et de Danse de Paris 1950–1956 för Vlado Perlemuter samt i Salzburg för Géza Anda. Hon avlade pianopedagogexamen vid Kungliga Musikhögskolan 1963 och undervisade där till sin pensionering.

Irène Mannheimer debuterade med Haydns pianokonsert i D-dur i Stockholms Konserthus vid 13 års ålder och har konserterat i Sverige och utomlands sedan 1944 som solist och kammarmusiker. Hon var ordförande i Svenska pianopedagogförbundet 1968–1976.

Mannheimer var 1958–1974 gift med arkitekten Immanuel Häusler.

• 1985 – Professors namn
• 1988 – Litteris et Artibus
• 1995 – Ledamot nr 899 av Kungliga Musikaliska Akademien
• 2011 – Medaljen för tonkonstens främjande, Musikaliska Akademiens främsta utmärkelse

• Klavertramp ’85, 1986
• Wilhelm Stenhammar: Pianokonsert nr 1; Sensommarnätter; med Göteborgs symfoniorkester, dirigent Charles Dutoit, 1989
• The Romantic Orchestrial Music of Ruben Liljefors: Pianokonsert f-moll, op 5, med Gävle Symfoniorkester, dirigent Mats Liljefors, 1995
• Otto Olsson: Introduktion och scherzo för piano och orkester; solo pianomusik; med Kungliga Filharmoniska Orkestern, dirigent Gunnar Staern, 1997
• Fredrik Samuel Silverstolpe: "Musik Av",

• Mannheimer, Irène i Vem är hon: kvinnor i Sverige: biografisk uppslagsbok (1988), ISBN 91-1-863422-2, s. 313
• Sveriges befolkning 1970, (CD-ROM version 1.04) Sveriges Släktforskarförbund 2003

Noter