Innocentius Viii: Påve år 1484—1492 i romersk-katolska kyrkan

Giovanni Battista Cybo eller Cibò föddes i Genua, men var av grekisk härkomst som son till den Aran Cybo som varit senator i Rom under påve Calixtus III. Barndomen tillbringade han vid hovet i Neapel, och han studerade i Padua och Rom. I Rom blev han präst, och hans goda kontakter hjälpte honom till att bli biskop av Savona.

År 1473 upphöjdes han av Sixtus IV till kardinalpräst med Santa Balbina som titelkyrka; året därpå blev han kardinalpräst av Santa Cecilia. År 1484 besteg han påvestolen tack vare stöd från den senare påven Julius II, kardinal Giuliano della Rovere. Omfattande simoni (handel med ämbeten) försvagade under hans tid påvestolens anseende, och mot en årlig ersättning om 40 000 dukater åtog sig påvestolen att tjäna som fångvaktare åt sultan Bajasid II för dennes bror Djem, samtidigt som man predikade korståg mot turkarna.

 

Bestående effekt fick den 1484 utfärdade bullan Summis desiderantes affectibus vilken blev startskottet för omfattande häxjakter i Tyskland. År 1487 utnämnde han Tomas de Torquemada till storinkvisitor över Spanien, och han gav sitt helhjärtade stöd till spanska inkvisitionen. Savonarola angrep hans världsliga ambitioner. En viktig händelse som inföll under hans pontifikat var att Granada föll 1492, vilket firades som en kristendomens seger över morerna.

 Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från Nordisk familjebok, Innocentius, påfvar 9, 1904–1926.

•   Wiki Commons har media som rör Innocentius VIII.
  Bilder & media