Ingenjörsvetenskap

Den här artikeln bör enligt ett förslag slås ihop med Teknologi (2024-04) (Diskussion)

Amerikanska ingenjörsrådet för professionell utveckling, ECPD (engelska: Engineers' Council for Professional Development), senare ABET, definierar ingenjörsvetenskap som:

Den som arbetar med ingenjörsvetenskap kallas ingenjör.

Ingenjörsvetenskap är en bred disciplin som ofta delas in i flera underdiscipliner.

Dessa har historiskt sett varit:

• Flyg- och rymdteknik – Tillverkning och design av flygplan, rymdraketer och andra relaterade ämnen.
• Kemiteknik – Behandlar omformade av olika materials sammansättning och egenskaper.
• Byggteknik – Konstruktion och byggnation av till exempel infrastruktur, broar och byggnader.
• Elektroteknik – Konstruktion av elektriska system såsom transformatorer och elektronik
• Maskinteknik – Konstruktion av mekaniska system såsom förbränningsmotorer och drivlinor

På Kungliga Teknologiska Institutet, föregångaren till Kungliga Tekniska högskolan, organiserades utbildningen efter införlivandet av Bergsskolan från Falun 1869 i fyra fackskolor:

• Maskinbyggnadskonst och mekanisk teknologi (M)
• Kemisk teknologi (K)
• Bergsvetenskap (B)
• Väg- och vattenbyggnadskonst (V)

Med en snabb utveckling av teknik har många nya forskningsgrenar och ingenjörsutbildningar utvecklats, såsom teknisk fysik, datateknik, mjukvaruteknik, medicinsk teknik, mekatronik, medieteknik, bioteknik, och miljöteknik. Dessa nya grenar är ofta en kombination av de ursprungliga grenarna; till exempel är mekatronik en kombination av elektroteknik och maskinteknik.

De olika grenarna överlappar dessutom varandra och har ofta en nära koppling till andra discipliner såsom fysik, kemi och matematik.

Det förekommer ett antal olika ingenjörstitlar i världen. De kan dels vara yrkesexamina och dels arbetstitlar. Ett exempel på det är att en person som arbetar som miljöingenjör kan vara utbildad till väg och vatten-ingenjör eller kemiingenjör.

Utbildningar

I Sverige förekommer det ett flertal olika nationella yrkesexamina inom ingenjörsområdet. Exempel på dessa är civilingenjör, högskoleingenjör, brandingenjör och gymnasieingenjör. Ett problem med dessa examina har länge varit att de inte enkelt gått att översätta till andra länders examensbenämningar. Inom ramen för den s.k. Bolognaprocessen inom EU inleddes 2007 ett arbete för att undanröja detta problem.

Högskolans forskarutbildning inom ingenjörsvetenskapen resulterar i samma examina och titlar som i de övriga vetenskapliga disciplinerna men med specifikationen "teknologie". Licentiatexamen benämns alltså teknologie licentiatexamen medan en doktor benämns teknologie doktor.

• Teknologi

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wiki.

Noter