Hirschfängare
Hirschfängare, från tyskans Hirschfänger, hjortfångare, är ett kort blankvapen med vilket ett större villebråd avfångas av jägaren.
Vapnet är en utvecklingsform av jaktsvärdet som tidigare användes bland annat vid vildsvinsjakt. Den är närmast att jämföra med en kraftigt förlängd kniv med en vanligtvis 50–60 centimeter lång klinga.
Hirschfängaren fick mot slutet av 1600-talet användning som ett alternativt (där man i övrigt också bar kommisvärja) militärt sidovapen vid bl.a. artilleriet, flottan, hautboisterna och spelet i den svenska armén/flottan. Allmogeuppbåden kunde också få hirschfängare. Starbus skickade bl.a. 588 stycken gamla hirschfängare till Finland år 1710. Hirschfängarna nyttjades bland annat vid tillverkning av faskiner. Vapentypen fanns kvar hos musikpersonalen till 1774 då den utbyttes mot huggare.
Källor
- Seitz, Heribert (1955). Svärdet och värjan som armévapen. Stockholm: Hörsta förlag AB. sid. 179-186
- Larsson, Anders (2022). Karolinska uniformer och munderingar åren 1700-1721. Östersund: Jengel Förlag. ISBN 978-91-88573-43-8
Noter
Externa länkar
Wiki Commons har media som rör Hirschfängare.
This article uses material from the Wikipedia Svenska article Hirschfängare, which is released under the Creative Commons Attribution-ShareAlike 3.0 license ("CC BY-SA 3.0"); additional terms may apply (view authors). Innehållet är tillgängligt under CC BY-SA 4.0 om ingenting annat anges. Images, videos and audio are available under their respective licenses.
®Wikipedia is a registered trademark of the Wiki Foundation, Inc. Wiki Svenska (DUHOCTRUNGQUOC.VN) is an independent company and has no affiliation with Wiki Foundation.