Hessen: Förbundsland i Tyskland

För andra betydelser, se Hessen (olika betydelser).

Huvudstad är Wiesbaden. Största staden är Frankfurt am Main.

Land Hessen
Flagga Vapen
Karta Land Hessen på kartan över Tyskland.
Snabbfakta
Huvudstad	Wiesbaden
Yta	21 114,94 km² (7:e)
Folkmängd	6 288 080 (2019)
Befolkningstäthet	298 invånare/km²
ISO 3166-2	DE-HE
Webbplats	www.hessen.de
Politik
Ministerpresident	Boris Rhein (CDU)
Styrande partier	CDU, Allians 90/De gröna
Mandatfördelning i Lantdagen (137 ledamöter)	CDU 40 SPD 29 Bündnis 90/Die Grünen 29 AfD 18 Die Linke 9 FDP 11
Senaste val	28 oktober 2018
Representation i förbundsrepubliken
Röster i Förbundsrådet	5

Hessen är beläget i mitten av västra delen av Förbundsrepubliken och gränsar till Bayern, Baden-Württemberg, Rheinland-Pfalz, Nordrhein-Westfalen, Niedersachsen och Thüringen. Hessen täcks av de medelhöga bergsområdena (Taunus, Westerwald, Rhön, Odenwald, Spessart, Knüllgebirge, Vogelsberg). I dalarna finns floderna Rhen, Main, Fulda, Neckar, Lahn och Eder. Mains dal mynnar i ett slättland (Rhen-Main-området), där de flesta människor i Hessen bor.

 

Förbundslandets flagga och vapen kan spåras tillbaka det forna Lantgrevskapet Hessens flagga och vapen.

Förbundslandets civilflagga, som antogs officiellt den 31 december 1949, är i stort sett samma som Kurhessens röd-vita flagga. Vapnet, som består av stegrat röd-vit-randigt lejon med en hertigkrona, går tillbaka till storhertigen av Hessens vapen och är i sin nuvarande form stort sett identiskt med Folkstaten Hessens gamla vapen. Den delstatliga flaggan, som används av förbundslandets myndigheter, är en kombination av landsflaggan och landsvapnet.

Eftersom Thüringen en gång var en del av Lantgrevskapet Hessen företer de förbundsländernas flagga och vapen stora likheter med varandra.

 

Hessen syftade ursprungligen liksom Sachsen ursprungligen på helt andra områden än det som idag benämns med samma namn. Ursprungligen var Hessen det land kring floderna Fulda, Nieder och Eder, som beboddes av rester av chatternas gamla stammar. Det kristnades framför allt av Bonifatius, och benediktinklostret i Fulda blev ett kulturcentrum.

Olika grevedynastier kom att regera i landet och lantgrevskapet Hessen uppstod sent. Det blev 1292 riksfurstendöme och utvidgades under de följande åren genom krigs- allians- och äktenskapspolitik. Första gången delat 1460, förenades det åter 1500 men delades åter vid Filip den ädelmodiges död 1567 mellan hans fyra söner i Hessen-Kassel, Hessen-Darmstadt, Hessen-Marburg och Hessen-Rheinfels. Sedan grenarna Hessen-Rheinfels dött ut 1583 och Hessen-Marburg dött ut 1604 återförenades dessa med Hessen-Darmstadt.

Hessen-Kassel kom 1866 att införlivas i Preussen som provinsen Hessen-Nassau. Hessen-Darmstadt kom 1867 att inträda i Nordtyska förbundet, och var som Storhertigdömet Hessen 1871-1918 en del av Kejsardömet Tyskland.

1945 slog den amerikanska ockupationsmakten samman flera områden till det som 1949 kom att bli dagens förbundsland. Dessa områden var:

• Den preussiska provinsen Hessen-Nassau (utom dess norra enklav kring Rinteln);
• Folkstaten Hessens provinser Oberhessen och Starkenburg; och
• Fristaten Waldeck (utom området kring Pyrmont).

Hessen är i dag indelad i tre Regierungsbezirke (förvaltningsdistrikt) och 21 Kreise (distrikt) samt 5 kreisfreie städer (bokstäver på nummerplåten i parentes):

Distrikt

Distriktfria städer

• Darmstadt (DA)
• Frankfurt am Main (F)
• Kassel (KS)
• Offenbach am Main (OF)
• Wiesbaden (WI)

Andra viktiga städer och kommuner

• Bad Nauheim
• Bensheim
• Dieburg
• Eschwege
• Fulda
• Gelnhausen
• Gießen
• Hanau
• Limburg an der Lahn
• Lorsch
• Marburg
• Messel
• Rüsselsheim
• Weimar (Lahn)
• Wetzlar

• Lista över städer i Hessen

• Lewis, Derek; Zitzlsperger Ulrike (2016) (på engelska). Historical dictionary of contemporary Germany. Historical dictionaries of Europe (2nd ed.). Lanham, Md.: Rowman & Littlefield. Libris 19960113. ISBN 9781442269569