Hörvik: Tätort i Sölvesborgs kommun, Sverige

Tätorten har två kärnor, bestående av de två hamnarna i de idag sammanvuxna byarna Hörvik och Krokås. De två historiska byarna är belägna på varsin sida av viken vid namn Hörviken. Söder om Hörvik ligger naturreservatet Listershuvud, och norr om Krokås ligger naturreservatet Spraglehall.

Hörvik
Tätort
Rescue Lovisa Åstrand i Hörvik
Land	Sverige
Landskap	Blekinge
Län	Blekinge län
Kommun	Sölvesborgs kommun
Distrikt	Mjällby distrikt
Koordinater	56°2′23″N 14°45′49″Ö / 56.03972°N 14.76361°Ö / 56.03972; 14.76361
Area	125 hektar (2020)
Folkmängd	823 (2020)
Befolkningstäthet	6,6 inv./hektar
Tidszon	CET (UTC+1)
- sommartid	CEST (UTC+2)
Tätortskod	T2656
Beb.områdeskod	1083TB103 (1960–)
Geonames	2704805
Ortens läge i Blekinge län
Wiki Commons: Hörvik
SCB:s bebyggelseområdesavgränsning Redigera Wikidata

Hörvik är en fiskeort och här finns ett rökeri, som inte varit i bruk sedan en nedläggning 2018. I Hörviks hamn driver Sjöräddningssällskapet en räddningsstation.

Här finns även en fornlämning i form av en kolerakyrkogård med tillhörande minnessten.

Namnet återfinns som “Hörevÿk” i Karl Gripenheims karta från 1600-tal, men då för att beteckna viken Hörviken, snarare än en bebyggelse.

Ursprungligen var Hörvik en utmark till Hosaby, medan Krokås var utmark till Mjällby. Hosaby och Mjällby var och är orter belägna på centrala Listerlandet, västerut från Hörvik och Krokås. De källor som från 1500-tal tills 1700-tal nämner Hörvik domineras av ålfiske. Århundradena före Hörviks grundande var området alltså brukat för säsongsfiske.

Den första invånaren bosatte sig i Hörvik år 1756, han var ursprungligen från Hosaby och hette Erik Persson. Den första familjen var fiskaren Johannes Håkansson och hans fru Hanna, som flyttade till Hörvik från Hällevik år 1798. Deras son Nils, född 1800, var den första infödda invånaren i Hörvik. Den första bosättaren på Krokås kom cirka år 1840, han hette Åke Mårtensson och var ursprungligen från Hisingen.

När koleran drabbade Sverige under 1800-talet var sjöfolk särskilt utsatta på grund av bristfällig förvaring av mat ombord till sjöss. Med anledningen av detta, samt fattigdomen, drabbades Hörvik särskilt hårt. Tillräckligt många avled att man skapade en dedikerad kolerakyrkogård intill gränsen mellan Hörvik och Krokås, för att slippa frakta alla lik till kyrkogården i Mjällby.

Åren 1894-1895 påbörjades planläggning av Hörviks hamn, och den byggdes 1901-1905. Piren i Krokås hamn byggdes under 1890-talet.

Från slutet av 1800-talet till och med slutet av andra världskriget fanns stenhuggeriverksamhet i Spraglehall på Krokås. Under mellankrigstiden började denna verksamhet blomstra, men den fick sitt slut med Tysklands förlust i andra världskriget. Tyskland var huvudinköpare av stenen, och än idag går det att finna kullersten från Spraglehall i städer likt Berlin och Hamburg.

1922 öppnades tågstation på Hörvik, en del av den så kallade Listerbanan, som kopplade samman Hörvik med Hällevik, Hosaby och Sölvesborg. Tågstationen på Hörvik lades ner 1956, då övrig blekingsk järnväg skulle få sina spår utbyggda, men Listerlandet ansågs för glesbefolkat.

1933 börjades minknäring på Hörvik, vilken är aktiv än idag.

Under andra världskriget byggdes på Hörvik-Krokås flera värn inom den så kallade Skånelinjen, även kallat Per-Albin-linjen. Ett par av dessa finns bevarade, och kustvärn 1017 på Krokås blev år 2023 efter ett par års återställande öppet för allmänheten.

I oktober 2023 gick passagerarfartyget Marco Polo på grund utanför Hörvik, och läckte ut olja som sedan drev in mot land. Hörviks kustremsa spärrades av medan kusten sanerades.

Varje år anordnas “Nostalgidagen” – ett evenemang med musikuppträde, marknad, båtturer och sillstekning. Tidigare kallades evenamanget "Ålafiskets dag".

På Krokås, vid det gamla stenbrottet vid Spraglehall, anordnas varje år utomhuskonserten "Fritt spelrum".

• Mjällby socken
• Listerlandet
• Hällevik
• Mjällby