Gustav Kirchhoff: Tysk kemist och fysiker
Gustav Robert Kirchhoff, född 12 mars 1824 i Königsberg (nuvarande Kaliningrad), död 17 oktober 1887 i Berlin, var en tysk fysiker.
| Gustav Kirchhoff | |
 | |
| Född | 12 mars 1824 Königsberg |
|---|---|
| Död | 17 oktober 1887 (63 år) Berlin |
| Begravd | Alter St.-Matthäus-Kirchhof Berlin |
| Medborgare i | Konungariket Preussen |
| Utbildad vid | Königsbergs universitet,  |
| Sysselsättning | Fysiker, ingenjör, kemist, matematiker |
| Arbetsgivare | Universitetet i Wrocław (1850–1854) Ruprecht-Karls-Universität Heidelberg (1855–) Humboldt-Universität zu Berlin (1875–) |
| Maka | Clara Richelot Luise Brömmel |
| Utmärkelser | |
| Rumfordmedaljen (1862) Utländsk ledamot av Royal Society (1875) Cothenius-medaljen (1876) Matteuccimedaljen (1877) Davymedaljen (1877) Maximiliansorden för konst och vetenskap (1877) Janssenmedaljen (1887) Honorary Fellow of the Royal Society of Edinburgh Pour le Mérite för vetenskap och konst | |
| Redigera Wikidata | |
Kirchhoff blev efter studier vid universitetet i Königsberg 1847 docent i Berlin, 1850 extra ordinarie professor i Breslau, 1854 professor i fysik i Heidelberg och 1875 professor i Berlin. Hans undersökningar behandlade elektricitetsläran, magnetismen, värmeteorin, kroppars elasticitet och utvidgningsförmåga med mera; det vill säga att han arbetat inom de flesta dåtida grenar av fysiken. År 1859 formulerade han Kirchhoffs strålningslag.
Störst uppseende har hans delvis tillsammans med Robert Wilhelm Bunsen utförda undersökningar över spektralanalysen tillvunnit sig, nedlagda i Untersuchungen über das Sonnenspektrum und die Spektren der Chemischen elemente (1861). Genom dessa undersökningar anses Kirchhoff och Bunsen ha grundlagt spektralanalysen och tillsammans upptäcktde de grundämnena cesium (1860) och rubidium (1861) spektroskopiskt. Av framstående värde är även hans Vorlesungen über matematische Physik (1879–94).
År 1847 formulerade Kirchhoff, mer av en tillfällighet, två lagar för elektriska nät. Dessa båda lagar, Kirchhoffs strömlag resp. Kirchhoffs spänningslag, utgör tillsammans med Ohms lag grunden för hela den elektriska kretsteorin.
Kirchhoff blev ledamot av preussiska vetenskapsakademien 1861, av ryska vetenskapsakademien 1862, av Royal Society of Edinburgh 1868, av American Academy of Arts and Sciences 1870, av Royal Society 1875 och av Koninklijke Nederlandse Akademie van Wetenschappen 1884. Han tilldelades Rumfordmedaljen 1862, Davymedaljen 1877 och Matteuccimedaljen samma år samt Janssenmedaljen postumt 1887.
Asteroiden 10358 Kirchhoff är uppkallad efter honom.
Referenser
- Kirchhoff, Gustav Robert i Nordisk familjebok (andra upplagan, 1911)
- Engelskspråkig sida om Kirchhoff
Noter
Externa länkar
Wiki Commons har media som rör Gustav Kirchhoff.
This article uses material from the Wikipedia Svenska article Gustav Kirchhoff, which is released under the Creative Commons Attribution-ShareAlike 3.0 license ("CC BY-SA 3.0"); additional terms may apply (view authors). Innehållet är tillgängligt under CC BY-SA 4.0 om ingenting annat anges. Images, videos and audio are available under their respective licenses.
®Wikipedia is a registered trademark of the Wiki Foundation, Inc. Wiki Svenska (DUHOCTRUNGQUOC.VN) is an independent company and has no affiliation with Wiki Foundation.