Gunnar Castrén, född 27 december 1878 i Helsingfors, död där 4 november 1959, var en finländsk litteraturhistoriker, son till Robert Castrén.
Gunnar Castrén | |
Född | 27 december 1878 Helsingfors |
---|---|
Död | 4 november 1959 (80 år) Helsingfors |
Medborgare i | Finland |
Utbildad vid | Helsingfors universitet |
Sysselsättning | Professor |
Arbetsgivare | Helsingfors universitet |
Föräldrar | Robert Castrén |
Utmärkelser | |
Statsrådet Mauritz Hallbergs pris (1920) | |
Redigera Wikidata |
Castrén blev student från Nya svenska samskolan och sedan filosofie doktor i Helsingfors 1902 och docent i estetik och nyare litteratur vid Helsingfors universitet 1907. Från 1924 till 1938 var han professor i inhemsk litteratur, från 1938 till 1945 i svensk litteratur. Han intog en framträdande plats i finlandssvenskt kulturliv som forskare och kritiker. Han utövade också en omfattande publicistisk verksamhet i politiska och litterära frågor, bl.a. som redaktör i Euterpe och i Nya Argus. I Euterpe var språkfrågan bannlyst. Här samlades Eino Leino, Jean Sibelius samt Castrén. Han betraktade också publikationer som Svenskt i Finland (1914) med misstänksamhet, och menade att om finländare inte undviker att sår skapas på den finska och den finlandssvenska sidan så hotades Finlands västerländska kultur. Mellan 1924 och 1934 var han ordförande i Svenska litteratursällskapet i Finland. Castrén invaldes 1952 som utländsk ledamot av Kungliga Vetenskapsakademien.
This article uses material from the Wikipedia Svenska article Gunnar Castrén, which is released under the Creative Commons Attribution-ShareAlike 3.0 license ("CC BY-SA 3.0"); additional terms may apply (view authors). Innehållet är tillgängligt under CC BY-SA 4.0 om ingenting annat anges. Images, videos and audio are available under their respective licenses.
®Wikipedia is a registered trademark of the Wiki Foundation, Inc. Wiki Svenska (DUHOCTRUNGQUOC.VN) is an independent company and has no affiliation with Wiki Foundation.