Greker

Idag finns de främst på Balkan i sydöstra Europa (främst i Grekland), de grekiska öarna och på Cypern.

I Grekland finns det idag cirka 11 miljoner greker och utanför landet ytterligare cirka 7 miljoner, framförallt i USA och Australien.

Den mykenska kulturen på fastlandet blomstrade under senhelladisk tid, med andra ord under sista delen av bronsåldern, d.v.s. från 1600 f.Kr. till 1100 f.Kr. Det mykenska skriftspråket kallas linear B. Under den mykenska tiden (alltså förhistorisk tid) dyrkade man inte samma gudar som under den historiska tiden (enligt Homeros). Det man vet med säkerhet är att under den förhistoriska tiden dyrkade man jordmodern eller annars fruktbarhetsgudinnan Gaia.

Den klassiska tiden tog sin början efter det Persiska kriget (sista slaget vid Plataiai år 479 f.Kr.) och varade till Alexander den stores död, alltså 323 f.Kr. Då inleddes den hellenistiska tiden som varade tills Grekland erövrades av romarna år 146 f.Kr. Den romerska tiden slutar då Konstantin den store grundade Konstantinopel ca 330 e.Kr. Då inleddes en ny tid kallad den bysantinska som präglades av den nya religionen, alltså kristendomen, som varade tills osmanerna erövrade Konstantinopel den 29 maj 1453. Då tog den idag så kallade turkiska ockupationstiden sin början som för södra Greklands del varade till befrielsekampen år 1821 och för norra Grekland till Balkankrigen 1911–1913. Dagens moderna Grekland är ett ungt land som existerat i cirka 200 år.

Innan det grekiska folkmordet fanns det 2,5 miljoner grekisk-ortodoxa i nuvarande Turkiet. Under det grekiska folkmordet mördades över en miljon grekisk-ortodoxa av turkarna. 1 104 216 flydde till Grekland.

Statistik

•   Grekland 1 028 000 (2001)
•   USA 1 390 439–3 miljoner (2009)
•   Cypern 792 604 (2008)^{[källa behövs]}
•   Australien runt 700 000 (2006)
•   Storbritannien runt 400 000 (2008)
•   Tyskland 294 891 (2007)
•   Kanada 242 685 (2006)
•   Ryssland runt 100 000 (2002)

Greker i Sverige

I Sverige finns det efter 1960-talets arbetskraftsinvandring och grekiska diktatur en relativt stor grupp greker, cirka 12 000 – 15 000. Grekiska Riksförbundet i Sverige bildades 1972, och Svensk-Grekiska Sällskapet bildades 1941. 2014 bildades Nätverket för Grekland, som är en grupp bildad av svenskar och greker tillsammans.

• Grekisk nationalism

Noter

• John S. Koliopoulos,Thanos M. Veremis (2004). Greece: the modern sequel: from 1821 to the present. C Hurst & Co (Publishers) Ldt, United Kingdom. ISBN 1-85065-463-8. http://books.google.se/books?id=R91oOELLSc4C&printsec=frontcover&source=gbs_ge_summary_r&cad=0#v=onepage&q&f=false. Läst 2 januari 2011 

• Shea, John (1997). Macedonia and Greece: the struggle to define a new Balkan nation, 4. The Great Ethnic Mix of Grece, The Myth of Greek Etnic Purety. McFarland & Company Inc Publishers. ISBN 0-7864-0228-8. http://books.google.se/books?id=InyEqBVhH-EC&pg=PA77&dq=#v=onepage&q&f=false. Läst 1 januari 2011 

• Poulianos, Aris. ”Greeks origin”. ANTHROPOLOGICAL ASSOCIATION OF GREECE. http://www.aee.gr/english/4greeks_origin/greeks_origin.html. Läst 19 september 2012. 

• ”GREEK IDENTITY - WHAT IS GREEK (ΤΙ ΕΙΝΑΙ ΕΛΛΗΝΙΚΗ)”. genom Youtube. 31 juli 2009. http://www.youtube.com/watch?v=TVBU9GCzqJ0&feature=related. Läst 3 januari 2011. 
• Chrysoloras, Nikos. ”Orthodoxy and Greek National Identity”. Department of Government and Hellenic Observatory, LSE genom Harvard Kennedy School. http://www.hks.harvard.edu/kokkalis/GSW7/GSW%206/Nikos%20Chrysoloras%20Paper.pdf. Läst 6 januari 2011. 
• Prof. Nikos Kokosalakis, Dr. Iordanis Pismmenos (Januari 2002). ”Modern Greece: A profile of identity and nationalism”. Centre for Social Morphology and Social Policy (KEKMOKOP), Phanteion University, Athens. Arkiverad från originalet den 11 november 2011. https://web.archive.org/web/20111111234320/http://www.eui.eu/RSCAS/Research/EURONAT/200204GRreport.pdf. Läst 6 januari 2011. 
• Apetopoulos, Fotis (15 september 2009). ”Lord Byron: A man of his time (del 1 av 2)”. neoskosmos.com. http://www.neoskosmos.com/news/en/Lord-Byron-man-of-his-time. Läst 6 januari 2011. 
• Demetríades, Mathias (2 november 2005). ”Min pappas världskarta”. Ur Hellenika #111-112 – denna text nominerades till essäpriset 2005 genom tidskrift.nu. http://www.tidskrift.nu/artikel.php?Id=3248. Läst 6 januari 2011.