Grådykare

Epitetet till det vetenskapliga namnet hedrar den svenska läkaren och naturforskaren Hermann Nicolas Grimm som 1686 beskrev djuret efter en vistelse i södra Afrika. 13 underarter är beskrivna.

Grådykare Status i världen: Livskraftig (lc)
Systematik
Domän	Eukaryoter Eukaryota
Rike	Djur Animalia
Stam	Ryggsträngsdjur Chordata
Understam	Ryggradsdjur Vertebrata
Klass	Däggdjur Mammalia
Ordning	Partåiga hovdjur Artiodactyla
Underordning	Idisslare Ruminantia
Familj	Slidhornsdjur Bovidae
Underfamilj	Dykarantiloper Cephalophinae
Släkte	Sylvicapra Ogilby , 1837
Art	Grådykare S. grimmia
Vetenskapligt namn
§ Sylvicapra grimmia
Auktor	Linné, 1758
Hitta fler artiklar om djur med Djurportalen

Djurets övre kropp har en gråbrun till rödgul kulör och buken är ljusare eller helt vit. Mellan de främre extremiteterna och på ansiktet finns svarta eller mörkbruna mönster. Hannar har korta raka horn och mellan dessa finns ibland en liten tofs. Honor kan ha mycket korta horn. I motsats till dykarantiloper från släktet Cephalophus som kännetecknas av en böjd rygg är grådykarens rygg nästan rak. Mankhöjden ligger vid ungefär 50 centimeter och vikten på 10 till 20 kilogram.

Varje individ lever ensam eller i par och revirets gränser markeras med körtelvätska. Grådykaren kan vara aktiv både på dagen och på natten. Under dagens hetaste timmar vilar den gömd i buskar eller i stora grästuvor. Arten äter huvudsakligen löv men den tar även gräs, frukter, blommor, rotknölar och unga växtskott som föda. Ibland ingår insekter, små ryggradsdjur och kadaver i födan. Särskilda parningstider är inte kända och efter dräktigheten föds vanligen en unge som vid födelsen är 1,6 kilogram tung.

Grå dykare jagas av kattdjur, av babianer, av krokodiler, av pytonormar och av stora rovlevande fåglar.

Grådykaren lever i Afrika söder om Sahara. Större populationer finns bland annat i följande regioner och nationalparker: Karoo, Bontebok nationalpark, Addo elefantpark, Kruger nationalpark, Etosha nationalpark, Chobe nationalpark, Hwange nationalpark, Mana Pools nationalpark och Virunga nationalpark.

Djuret förekommer i olika habitat, men den föredrar busklandskap eller gräsland med några buskar, ibland även i närheten av människans boplatser. Arten undviker täta regnskogar och öknar. I bergstrakter når arten 5600 meter över havet.

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från tyskspråkiga Wiki.

• Chris and Tilde Stuart: Southern, Central and East African Mammals. Struik Publishers, 2002, ISBN 1-86872-621-5

Noter

•   Wiki Commons har media som rör Grådykare.
  Bilder & media