Ginnungagap: Nordisk mytologi
I nordisk mytologi representerar Ginnungagap (”den magiska avgrunden) den ursprungliga intighet ur vilket allting senare föddes.
Ur Ginnungagap föddes först Muspelhem och därefter Nifelheim "den mörka världen". I den mytologiska beskrivningen låg Nifelhem i norr där frost rådde och de kalla floderna, Elivágar flöt fram. I söder fanns Muspelsheim med gnistrande flammor. När hettan från Muspelhem mötte rimfrosten från Nifelheim i Ginnungagap uppstod urjätten Ymer. Gudarna Oden, Vile och Ve ("Sinne/ursinne", "vilja” och "helighet") skapade världen av Ymers kropp.
Ginnungagap är den avgrund ur vilken världen har sitt ursprung. Adam av Bremen konstaterar att den förmodligen skulle ligga långt bort, i norr. Enligt ett manuskriptfragment, Gripla, från 1400-talet skulle Ginnungagap ligga mellan Vinland och Grönland, d.v.s. vara identiskt med Davis sund, medan Guðbrandur Þorláksson på 1600-talet gissade Baffinön.
Eddadikten Völuspás skildring
Så här uttrycks det i eddadikten Völuspá, "Valans spådom":
3.
För länge sedan
då Ymer levde
fanns ej sand eller sjö
eller svala vågor.
Jorden fanns inte,
ej himlen där ovan,
gapande svalg fanns
men ingenstans gräs.
Se även
Källor
This article uses material from the Wikipedia Svenska article Ginnungagap, which is released under the Creative Commons Attribution-ShareAlike 3.0 license ("CC BY-SA 3.0"); additional terms may apply (view authors). Innehållet är tillgängligt under CC BY-SA 4.0 om ingenting annat anges. Images, videos and audio are available under their respective licenses.
®Wikipedia is a registered trademark of the Wiki Foundation, Inc. Wiki Svenska (DUHOCTRUNGQUOC.VN) is an independent company and has no affiliation with Wiki Foundation.