Georges J.f. Köhler: Tysk professor

Han tilldelades 1984, tillsammans med César Milstein och Niels Kaj Jerne, Nobelpriset i fysiologi eller medicin för sitt arbete med immunologi och monoklonala antikroppar. År 1984 tilldelades han Albert Lasker Basic Medical Research Award.

Georges J.F. Köhler
Georges J.F. Köhler, 1990.
Född	17 april 1946 München
Död	1 mars 1995 (48 år) Freiburg im Breisgau
Medborgare i	Tyskland
Utbildad vid	Freiburgs universitet
Sysselsättning	Biolog, kemist, immunolog, universitetslärare
Arbetsgivare	Freiburgs universitet Max Planck-institutet för immunbiologi och epigenetik
Utmärkelser
Heinz Maier-Leibnitzpriset (1978) Gairdner Foundation International Award (1981) Hedersdoktor vid Hasselts universitet (1983) John Scott-medaljen (1984) Nobelpriset i fysiologi eller medicin (1984) Albert Lasker Basic Medical Research Award (1984) Carus-priset (1985) Maximiliansorden för konst och vetenskap (1986)
Redigera Wikidata

Kohlers far, Karl, var tysk, medan hans mor, Raymonde, tillhörde en fransk familj. Han gifte sig med Claudia Reintjes 1968. Hans första möte med Claudia inträffade när han gjorde universitetsstudier där Claudia var läkarassistent. Han arbetade inte bara hårt för att förfina antikroppar utan gav också sin tid till sin familj och hade ett extrajobb som taxichaufför för att försörja familjen. Mest av tiden han spenderade med sina barn kunde han köra en liten traktor på vägarna eller roa sig med rullskridskoåkning på gatan.

I april 1974 påbörjade Köhler ett postdoktoralt forskarstipendium vid Laboratory of Molecular Biology i Cambridge, England, där han började arbeta med César Milstein för att utveckla ett laboratorieverktyg som kunde hjälpa dem att undersöka den mekanism som ligger till grund för mångfalden av antikroppar. Det var under detta arbete som de utformade sin hybridomteknik för produktion av antikroppar. Köhler fortsatte sitt samarbete om tekniken när han återvände till Basel Institute of Immunology i april 1974. Köhler stannade kvar på Baselinstitutet i ytterligare nio år, under vilken tid han fortsatte att undersöka antikropparnas mångfald och i början av 1980-talet började han arbeta med utvecklingen av transgena möss som ett verktyg för att förstå den mekanism som ligger till grund för självtolerans. År 1986 blev Köhler chef för Max Planck Institute of Immunobiology där han arbetade fram till sin död 1995. Han dog på grund av ett hjärtfel.

Asteroiden 11775 Köhler är uppkallad efter honom.

• Heinz Maier-Leibnitzpriset, 1978
• Gairdner Foundation International Award, 1981
• Hedersdoktor vid Hasselts universitet, 28 maj 1983
• John Scott-medaljen, 1984
• Nobelpriset i fysiologi eller medicin, med César Milstein och Niels K. Jerne, 1984
• Albert Lasker Basic Medical Research Award, 1984
• Carus-priset, 1985
•   Maximiliansorden för konst och vetenskap, 1986

[Redigera Wikidata]

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wiki, Georges J.F. Köhler, 26 augusti 2021.

• G. Köhler & C. Milstein (1975). ”Continuous cultures of fused cells secreting antibody of predefined specificity”. Nature 256 (5517): sid. 495–7. doi:10.1038/256495a0. PMID 1172191. Bibcode: 1975Natur.256..495K. 

• István Hargittai (2006). ”Köhler's Invention”. Journal Structural Chemistry 17 (1): sid. 161–162. doi:10.1007/s11224-006-9042-0. 
• Melchers, F (1995). ”Georges Köhler (1946-95)”. Nature "374" (6522): ss. 498. 6 April 1995. doi:10.1038/374498a0. PMID 7700372. Bibcode: 1995Natur.374..498M. 
• Danon, Y L (1996). ”[Monoclonal antibodies: George Kohler]”. Harefuah "130" (2): ss. 108–9. 15 January 1996. PMID 8846970. 

Noter

•   Wiki Commons har media som rör Georges J.F. Köhler.
• Nobelprize.org, Nobelpriset i medicin 1984
• Nobelprize.org, Georges Köhler - CV