Gåva

Den här artikeln bör enligt ett förslag slås ihop med Present (2022-11) (Diskussion)

Den här artikeln behöver fler eller bättre källhänvisningar för att kunna verifieras. (2020-02) Åtgärda genom att lägga till pålitliga källor (gärna som fotnoter). Uppgifter utan källhänvisning kan ifrågasättas och tas bort utan att det behöver diskuteras på diskussionssidan.

En gåva till kulturinstitutioner, till välgörenhet eller till annan ideell verksamhet kallas ofta för donation, särskilt om beloppet är större.

Enligt den franske sociologen Marcel Mauss karaktäriseras gåvan av reciprocitetsprincipen (gåvans normer):

• Plikten att ge.
• Plikten att ta emot.
• Plikten att återgälda.

Följs inte reciprocitetsprincipen kan detta (enligt Mauss) ses som en krigsförklaring.

I sin bok Gåvan från 1920-talet skriver Mauss:

”I denna bok avser vi att isolera och närmare gå in på en viktig grupp fenomen: Gåvor, som i teorin är frivilliga, spontana och osjälviska men som i själva verket är påtvingade och i allra högsta grad själviska.”

I juridiken är en gåva ur givarens synvinkel gods som överlämnas utan vederlag. Ur mottagarens synvinkel är gåvan ett förvärv. En gåva är en benefik rättshandling, till skillnad från onerösa rättshandlingar.

Sedan 1 januari 2005 är gåvor ej längre belagda med gåvoskatt i Sverige.

Gåvor till bröstarvingar anses som förskott på arv, om ej annat anges i gåvobrevet.

• Andlig gåva (nådegåva)
• Gåvans tyranni
• Gåvoekonomi
• Donation (olika betydelser)