Frisiska: Grupp germanska språk

Den här artikeln behöver fler eller bättre källhänvisningar för att kunna verifieras. (2014-11) Åtgärda genom att lägga till pålitliga källor (gärna som fotnoter). Uppgifter utan källhänvisning kan ifrågasättas och tas bort utan att det behöver diskuteras på diskussionssidan.

Språkgruppen omfattar ett standardspråk, vanligtvis bara kallad ”frisiska” (västfrisiska), som talas av cirka 350 000 personer i den nederländska provinsen Fryslân (nederländska: Friesland) samt ett antal fristående dialekter med ett fåtal talare i de tyska förbundsländerna Niedersachsen och Schleswig-Holstein.

Frisiska
Frysk, Fräisk, Friisk, Fresk, Freesk, Freesch, Fräisch, Frasch
Talas i	Nederländerna  Tyskland
Region	Friesland, Groningen, Niedersachsen, Schleswig-Holstein
Antal talare	480 000 (2001)
Språkfamilj	Indoeuropeiska Germanska Västgermanska Anglo-frisiska Frisiska
Dialekter	Västfrisiska Nordfrisiska Saterfrisiska
Skriftsystem	Latinska alfabetet
Officiell status
Officiellt språk i	Nederländerna  Tyskland
Språkmyndighet	NL: Fryske Akademy T: ingen officiell myndighet icke officiellt: Seelter Buund (för Saterfrisiska) Nordfriisk Instituut (för Nordfrisiska)
Språkkoder
ISO 639‐3	Omväxlande: fry – Västfrisiska frr – Nordfrisiska stq – Saterfrisiska
Karta som belyser var frisiska talas i Europa:   Västfrisiska   Nordfrisiska   Saterfrisiska

Under medeltiden och tidigare var fornfrisiskan utbredd längs hela nordsjökusten mellan Rhens och Elbes mynningar samt norr därom i Nordfriesland. Öarna koloniserades av friser under 700-talet och fastlandet av andra friser under 1000-talet. Fornfrisiskan var nära besläktad med fornengelskan (anglo-frisiska språk), men det nära släktskapet syns inte lika tydligt hos de moderna språken. Västfrisiskan har kommit att påverkas starkt av nederländskan, bland annat genom många översättningslån. De nordfrisiska dialekterna har däremot påverkats i betydlig grad av danskan och av lågtyskan samt numera även av högtyskan. Frisiskan har efterhand trängts undan från större delen av sitt utbredningsområde av nederländskan och av lågtyskan alltsedan 1400-talet. Påverkan från frisiska märks dock mer eller mindre än idag hos de lågtyska och nederländska dialekter som har ersatt frisiskan.

Frisiska är efter lågskotska det engelska språkets närmaste idag levande släkting. Exempel på ordformer är listade under "anglo-frisiska språk".

Friserna i Ostfriesland talar sedan 1800-talet inte längre frisiska, men har behållit sin kulturella identitet. Saterfriserna i Saterland härstammar från östfriserna. Saterfrisiska talas i vissa samhällen i Saterland i distriktet Cloppenburg, Niedersachsen. Saterfrisiskan är en sista rest av östfrisiskan som tidigare talades i Ostfriesland.

Wangeroogfrisiskan talades på den ostfrisiska ön Wangerooge fram till 1930-talet, då de sista talarna av Wangeroogfrisiskan på ön dog. I samband med stormfloder i mitten på 1800-talet flyttade många Wangeroogbor till Varel. De sista talarna av Wangeroogfrisiskan i Varel dog på 1950-talet. Därmed räknas språket numera som utdött.

• "Sydfrisiska"
  • Västfrisiska (Frysk), standardspråk i Fryslân, fler än 350 000 talare
  • Östfrisiska, en historisk dialektgrupp vid nordsjökusten i Groningen och främst i Niedersachsen
    • Saterfrisiska (Seeltersk), cirka 2 000 talare i Saterland
• Nordfrisiska, två dialektgrupper utan standard, tillsammans cirka 9 000 talare i Nordfriesland, Schleswig-Holstein
  • Önordfrisiska
    • Sölring på Sylt, kanske 100 talare kvar
    • Fering-Öömrang (fresk) på Föhr och Amrum
    • Halunder på Helgoland, ett par hundra talare
  • Kustnordfrisiska
    • Wiiringhiirder freesk
    • Mooring (Böökinghiirder frasch)
    • Gooshiirder fräisch/freesch
    • Halifreesk

• Friser

• Rapport från riksdagen 2004/05:RFR3 Nationella minoriteter och minoritetsspråk.

• Nordfrisiska institutet

Wiki har en upplaga på västfrisiska.

Wiki har en upplaga på salterfrisiska.