Fania Borach, känd som Fanny Brice, född 29 oktober 1891 i New York i New York, död 29 maj 1951 i Hollywood i Los Angeles i Kalifornien, var en amerikansk komedienne och sångerska.
Fanny Brice | |
Fanny Brice ca. 1920. | |
Född | 29 oktober 1891 New York, New York, USA |
---|---|
Död | 29 maj 1951 (59 år) Hollywood, Los Angeles, Kalifornien, USA |
Make | Frank White (1910–1913) Julius "Nicky" Arnstein (1919–1927) Billy Rose (1929–1938) |
Redan som tonåring började hon uppträda i shower i stadsdelen Brooklyn. Hon framträdde sedan i varietéer, först som balettflicka, sedan som sångerska. Hon upptäcktes av Florenz Ziegfeld och fick sitt stora genombrott Follies-revyn 1910. Hon medverkade sedan i alla hans revyer utom två fram till 1923. Hon lanserade många kända melodier, såsom My Man och Second Hand Rose.
Brice gjorde endast ett fåtal filmer, bland annat My Man (1928), Den store Ziegfeld (1936), Hela världen sjunger (1938) och Ziegfeld Follies (1946).
Hennes liv filmatiserades i musikalen Funny Girl (1968) med Barbra Streisand i huvudrollen som Brice. Filmen fick också en uppföljare, Funny Lady (1975).
Brice var gift med barberaren Frank White (1910–1913), affärsmannen Julius "Nicky" Arnstein (1919–1927) och låtskrivaren Billy Rose (1929–1938).
This article uses material from the Wikipedia Svenska article Fanny Brice, which is released under the Creative Commons Attribution-ShareAlike 3.0 license ("CC BY-SA 3.0"); additional terms may apply (view authors). Innehållet är tillgängligt under CC BY-SA 4.0 om ingenting annat anges. Images, videos and audio are available under their respective licenses.
®Wikipedia is a registered trademark of the Wiki Foundation, Inc. Wiki Svenska (DUHOCTRUNGQUOC.VN) is an independent company and has no affiliation with Wiki Foundation.