Utmärkelse Orden

För andra betydelser, se Orden.

Dessa ordnar, ofta benämnda förtjänstordnar (stundom riddarordnar), har sitt ursprung i världsliga riddarordnar, så kallade sodalicier som instiftades under senmedeltiden. Sodalicier var till hoven knutna gilleliknande organisationer under ledning av en monark och hade i vissa fall en rådgivande funktion, exempel på sådana var Strumpebandsorden och Gyllene skinnets orden. Sodaliciernas syfte var att till monarken knyta inländska adelsmän och utländska furstar och medlemmarna bar ett ordenstecken i kedja.

I samband med statsförvaltningens tillväxt under 1600-talet tillkom ordnar som enbart var avsedda som utmärkelsetecken. 1802 instiftades Franska Hederslegionen vars femgradiga indelning inspirerade till många andra förtjänstordnar.

Ordenstecknet som en ordensmedlem bär kan till sitt syfte liknas vid en medalj men till skillnad från en medalj innebär tilldelandet av en orden också att mottagaren blir medlem i ett sällskap.

Kommendör är en vanlig grad inom ordensväsendet. Exempelvis utgörs de tre högsta klasserna av Vasaorden av kommendör med stora korset, kommendör av första klassen respektive kommendör av andra klassen. Även utländska ordnar använder kommendör som gradbeteckning, exempelvis kan man utses till Commandeur de la Légion d'Honneur.

Se även lista över förtjänstordnar, och för förkortningar som används i publikationer som till exempel i Sveriges statskalender, Vem är det och Svenskt biografiskt lexikon, finns lista över svenska medalj- och ordensförkortningar.

Belgien

• Leopoldsorden
• Kronorden
• Leopold II:s orden

Danmark

• Elefantorden
• Dannebrogorden

Finland

• Frihetskorsets orden
• Finlands Vita Ros orden
• Finlands Lejons orden

Frankrike

• Hederslegionen
• Nationalförtjänstorden
• Konst- och litteraturorden
• Akademiska palmen

Island

• Falkorden

Italien

• Italienska republikens förtjänstorden

Nederländerna

• Nederländska Lejonorden
• Oranien-Nassauorden
• Oranienhusorden

Norge

• Sankt Olavsorden
• Norska förtjänstorden

Polen

• Vita örnens orden

Rumänien

• Kronorden
• Orden på Stjärnan av Rumänien

Ryssland

• Sankt Andreas orden
• Sankt Georgsorden
• Alexander Nevskijorden

Spanien

• Gyllene skinnets orden
• Karl III:s orden
• Isabella den katolskas orden

Storbritannien

• Strumpebandsorden
• Tistelorden
• Patriksorden
• Bathorden
• Förtjänstorden
• Sankt Mikaels- och Georgsorden
• Victoriaorden
• Empireorden
• Order of the Companions of Honour

Sverige

• Serafimerorden
• Nordstjärneorden
• Svärdsorden
• Vasaorden
• Carl XIII:s orden

Tjeckien

• Vita lejonets orden

Tyskland

• Förbundsrepubliken Tysklands förtjänstorden

Fotnoter

Källor

• ”Ordnar”. Kungahuset.se. Kungliga Hovstaterna. 2010. Arkiverad från originalet den 7 juni 2012. https://web.archive.org/web/20120607143242/http://www.kungahuset.se/monarkin/ordnar.4.7c4768101a4e888378000357.html. Läst 7 juni 2012. 
• Arnell, Jonas (2002). ”Riddare i Sverige - en översikt”. Ordnar, dekorationer och medaljer i Sverige. http://www.arnell.cc/riddare.htm. Läst 7 juni 2012. 
• Bergroth, Tom C (1994) [1994]. Engström, Christer. red. "Orden", i Nationalencyklopedin. "14". Höganäs: Bra böcker. Libris 8211184. ISBN 91-7024-619-X .
• Engström, Christer, red (1994) [1994]. Nationalencyklopedin. "15". Höganäs: Bra böcker. Libris 8211184. ISBN 91-7024-619-X .
• Mena-Berlin, Doe, red (1998) [1998]. Bra Böckers lexikon. "17". Höganäs: Bra böcker. Libris 8370491. ISBN 91-7119-811-3 .
• Lunden, Kåre (1984) [1984]. Bra böckers världshistoria. "6". Höganäs: Bra böcker. Libris 335430. ISBN 91-86102-88-5 .
• Löfström, Karl (1948) [1948]. Lantz, Carl Gustav & Scharp, Dag W. red. Sveriges riddarordnar. Stockholm: Steinsvik. Libris 1418476 .
• Nordenvall, Per (1998) [1998]. Kungliga Serafimerorden. Stockholm: Kungl. Maj:ts orden. Libris 8364835. ISBN 91-630-6744-7 .