Expropriation (av latin ex, av, från, och pro'prius, egen) är ett rättsligt förfarande där ägaren av en fastighet mot ekonomisk ersättning tvingas överlåta äganderätten till en annan part.
Expropriation kan även gälla enbart nyttjanderätten av en fastighet, detta innebär att ägaren behåller äganderätten men tvingas överlåta rätten att använda, hyra eller arrendera fastigheten till en annan part.
Expropriation kan enligt svensk lag endast beviljas om speciella allmänna ändamål föreligger, till exempel "för att ge en kommun möjlighet att förfoga över mark eller annat utrymme som med hänsyn till den framtida utvecklingen krävs för tätbebyggelse eller därmed sammanhängande anordning".
Både staten, kommuner och enskilda kan begära expropriation genom ansökan till regeringen. I praktiken prövas expropriationsfrågor oftast av den lokala länsstyrelsen eller lantmäterimyndigheten. Fastigheter som ägs av staten kan inte exproprieras.
Det framgår av regeringsformen (2 kap 15 §) att varje svensk medborgares egendom idag är tryggad av rättsordningen,
Ersättning ska betalas till den som lider skada. Det sägs i paragrafens andra stycke att
Enligt 4 kap. 1§ Expropriationslagen (1972:719) skall ersättningen motsvara marknadsvärdet, i många fall med tillägg av 25 procent.
Skadeståndskrav enligt Europakonventionen eller internationell eller EU-rätt ger i många men inte alla avseenden högre eller mer omfattande skadeersättning till den som kan göra gällande att denne fått sin egendom exproprierad, skadad, kontrollerad eller liknande.[källa behövs]
I franska nationalförsamlingens "förklaring av människans och medborgarens rättigheter" av 26 augusti 1789, vilken sedan utgjorde teoretisk grundval för konstitutionen av 3 september 1791, uttalades, att äganderätten var "helig och okränkbar" och att ingen kunde berövas densamma, utom då ett tvingande allmänt behov krävde det, och då under villkor av skälig ersättning. Ett likartat uttalande har sedermera funnit plats i de flesta moderna europeiska grundlagar. Den svenska grundlagen uttalade sig tidigare inte om expropriation (jfr § 16 av 1809 års regeringsform).
Från den svenska rättens ståndpunkt innefattade under den gamla regeringsformens tid expropriation i inskränkt och egentlig mening ett rättsligen framtvingat avstående och motsvarande förvärv av rätt till jord eller lägenhet enligt "kunglig förordning angående jords eller lägenhets avstående för allmänt behov" 14 april 1866 eller därtill knuten lagstiftning. Den gällande svenska expropriationsrätten i egentlig mening hade tidigare utvecklats i anslutning till stadgandena i 25 kap. 1 § Byggningabalken av 1734 års lag, vilket lagrum för ett särskilt fall, anläggning av landsväg, möjliggör expropriation.
This article uses material from the Wikipedia Svenska article Expropriation, which is released under the Creative Commons Attribution-ShareAlike 3.0 license ("CC BY-SA 3.0"); additional terms may apply (view authors). Innehållet är tillgängligt under CC BY-SA 4.0 om ingenting annat anges. Images, videos and audio are available under their respective licenses.
®Wikipedia is a registered trademark of the Wiki Foundation, Inc. Wiki Svenska (DUHOCTRUNGQUOC.VN) is an independent company and has no affiliation with Wiki Foundation.