Episodfilm

Berättelserna är ofta sammanbundna endast genom ett tema, en premiss, beröringspunkt eller en kortvarig sammankopplande händelse (ofta en vändpunkt), emellanåt omgivna av en övergripande ramberättelse. Det som sammanbinder episoderna berörs ofta återkommande under filmens gång och vävs ibland samman i slutet. I episodfilmer visas en historia i taget, istället för att växla mellan klipp från de olika episoderna i filmen, vilket görs i snarlika genrer. Ibland regisseras varje episod av var sin regissör.

Ibland finns det ett tema, som en plats (t.ex. New York Stories, Paris, je t'aime), en person (t.ex. Four Rooms), eller ett föremål (t.ex. Manhattan, Flickan från tredje raden, Twenty Bucks, Coffee and Cigarettes), som är närvarande i varje episod och tjänar till att binda dem samman. Två av de tidigaste exemplen på denna filmgenre är Edmund Gouldings Grand Hotel (1932), som producerades av MGM och Paramounts Om jag hade en miljon (1932), som regisserades av ett flertal regissörer, däribland Ernst Lubitsch, Norman Taurog och Norman Z. McLeod.

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wiki, 17 april 2017.