sveriges Statsminister

Varsågod: Lista över Sveriges statsministrar i omvänd kronologisk ordning. Den fjättrade ankan 3 mars 2004 kl.15.41 (CET)

Namnen på tidslinjen flyter in i varann på vissa ställen. Det vore snyggare om tidslinjen gick i samma kronologiska ordning som tabellen, samt att tidslinjen var synkroniserad till tabellens storlek. //Tåggas 16 juni 2004 kl.21.25 (CEST)

Har gjort en större omarbetning av artikeln från enkel lista till mera beskrivande artikel. Det vore bra om någon administratör kunde flytta artikeln till Sveriges statsminister eftersom artikeln inte längre enbart består av en lista (jfr. med t.ex. USA:s president). /Slartibartfast 6 oktober 2006 kl. 03.12 (CEST)

Har gjort om listorna lite till designen. Syftet är att lättare ta till sig information. Har hämtat inspiration från en:List of Presidents of the United States.

Ändringarna innefattar

• Inkluderat porträtt.
• Tagit bort "partifärgs"-kolumnen och istället färglagt hela raden. Har medvetet valt "blekare" färger då starka färger som #FF0000 inte alls passar som bakgrundsfärg.
• Personer som varit partipolitisikt obunden markerats med vit, och inte som det var med ideologisk "färg". Orsaken är just att de var oberoende. Färgerna bör alltså reflektera detta. Nån som inte håller med?
• Delat upp "Mandatperiod" i två kolumner; "Tillträdde" och "Avträdde". För det första, mandatperiod är inte samma som ämbetsperiod som kolumnen syftar på. För det andra, det är lättare att avläsa datumen ifall de är separerade bättre. Jag frågar mig själv ifall man skall använda något annat än termen "Avträdde". Men då de flesta rader är en historik och bara den sista raden är i presens så kommer jag inte på något annat.

Upptäckte i detta arbete att Wikipedia-sv saknar foton på följande personer.

• Östen Undén
• Tage Erlander
• Olof Palme
• Thorbjörn Fälldin
• Ola Ullsten

Kommer även att göra andra ändringar i artikeln, såväl som i den engelskspråkika (en:Prime_Minister_of_Sweden) för att få en enhetlig design, i stil med den nya listan. Om ingen har några invändingar. Men en sak i taget.

--Faffia 19 mars 2007 kl. 05.02 (CET)

Nu har jag skrivit små korta artiklar om de som saknades, så alla har i alla fall en artikel. Därmed saknas kanske fler bilder, förstås...//--IP 19 mars 2007 kl. 13.27 (CET)

Anser att listorna över dessa ämbetesinnehavare bör flyttas till en separat artikel då denna artikel avser Statsministern, vars ämbete infördes 1876. Faffia 19 mars 2007 kl. 05.06 (CET)

Som det är nu finns det dubbla listor vilket är mycket förvirrande. Dvs både listor på denna sida samt på Justitiestatsminister (dock ej på Utrikesstatsminister). Pierreback 22 augusti 2007 kl. 20.38 (CEST)

Likaså statistiktabellerna [flytta dem?], artikeln är mest kluddrad med massor med tabeller. Faffia 19 mars 2007 kl. 05.08 (CET)

Istället för att flytta statistiken försökte jag göra tabellerna snyggare och lite mindre. --Faffia 19 mars 2007 kl. 05.44 (CET)

Ska inte Olof Palme in på topplistan över antalet år. 76-69=7 år och 86-82=4 år, eller är det sammanhållna år som beskrivs? I så fall borde det stå så

Tydligen så blev det lite dumt med tidsaxeln då bredden på listan över statsministrarna ökade. Tidsaxeln ritas ut flytande ovanför tabellen, vilket är i enlighet med CSS2 (trots att jag trodde motsatta först). Tillsdess att någon kommer på hur vi skall lösa problemet och kunna lägga en vertikal tidsaxel vid sidan av listan utan att det stör i vid 1024 eller mindre upplösningar (har själv 1280x1024) så får tidsaxeln vara horizontell. Det medförde dock ett annat problem, nämligen att namnen ritas över varandra och blir oläsliga. Dessa är borttagna. Bättre såhär (horizontell tidsaxell) än en icke fungerande layout. --Faffia 19 mars 2007 kl. 09.38 (CET)

Ändrade färgen för de oberoende partierna (g:a gray(0.8), ny yellow). Grå förväxlas alldeles för lätt med skyblue, vilket är de liberalas färg.

Hej! Varför delas varje 5-årsperiod på tidsaxeln in i 6 delar? Borde vara 5... 83.251.163.87 4 december 2021 kl. 01.14‎ (CET) 1 januari 2001 kl. 00.00 (CET)(Signatur tillagd i efterhand.)

  Fixat --Larske (diskussion) 4 december 2021 kl. 01.47 (CET)

Enligt not 5 har den nuvarande regeringen en mandatperiod fram till oktober 2010. Detta har knappast stöd i Regeringsformen eftersom en regering sitter tills den avgår, riksdagen förklarar sig sakna förtroende för statsministern eller statsministern dör. Det finns inte heller någon konstitutionell praxis att regeringen avgår efter riksdagsval. Möjligtvis har någon användare blandat ihop detta med att riksdagen är vald för en viss mandatperiod. Jag föreslår därför att not 5 tas bort. Thuresson 23 mars 2007 kl. 13.43 (CET)

Det var jag som la dit den informationen i början, och det kan nog stämma att jag antog att regeringen också väljs på en mandatperiod. Men när du säger det så kommer jag på att det du säger stämmer. Statsministern väljs ju fram av riksdagen, efter det allmänna valet och Statsministern lämnar ju in avskedsansökan (alltså avgår) till talmannen när det är dags (tex 2006 när s förlorade till m), osv. Är dock tveksam till en hel borttagning utav det. Ett annat ordval kanske? "Riksdagens mandat går ut 8 oktober 2010." ? För jag antar att det är säkerligen många som inte kan regeringsformen utan och innan (motsv) och jag tycker det är bättre med korrekt information än avsaknad av information; för att förhindra att folk antar fel saker... --Faffia 23 mars 2007 kl. 22.03 (CET)

Korrekt information är att varken Reinfeldt eller Olofsson är valda för någon särskild mandatperiod. Det enda man kan säga är att de sitter på sina ämbeten tills vidare. Det är inte sant att "Den nuvarande mandatperioden löper fram till den 8 oktober 2010". Thuresson 24 mars 2007 kl. 11.09 (CET)

Allmänna valmansförbundet var högerns riksorganisation (alltså inte ett parti), på samma sätt som Frisinnade landsföreningen var Liberala samlingspartiets riksorganisation. Eftersom Karl Staaff anges tillhöra Liberala samlingspartiet borde väl Lindman I tillhöra Lantmannapartiet och Lindman II Lantmanna- och borgarepartiet?

Den som gjorde om statistiklistan alldeles nyss var jag. Jag upptäckte för sent, att jag av okänd anledning hade blivit utloggad. /Anders E "Ludde" Lundin ^D/B 30 juli 2011 kl. 02.04 (CEST)

Jag har inget log in på svensk wiki men någon borde fixa statistiklistan så den kan sorteras per kategori. Tänkte mest på vem som suttit längst. ~~ Trolldeg

Det går redan nu. Det är bara att klicka på rubriken "Ämbetstid", så sorteras listan efter det. Det finns en mängd olika kategorier att sortera listan efter, så vilka är det du saknar? /Anders E "Ludde" Lundin ^D/B 1 september 2014 kl. 10.37 (CEST)

Den här sidan http://www.worldstatesmen.org/Sweden.html påstår att Lars Engqvist var Sveriges tillförordnade statsminister 3 juni-1 augusti 2004. Det är väl alltid så i Sverige att vicestatsministern tar över tillfälligt under juni-augusti? Den här http://www.regeringen.se/sb/d/4393;jsessionid=aJ4lKvFxQiAa anger inte Lars Engqvist 2004, och inte eller Östen Undén 1946. J 1982 23 september 2011 kl. 00.39 (CEST)

Det är lite skillnad på deras tillfälliga utövningar av ämbetet. När Lars Engqvist ska ha utövat ämbetet var Göran Persson egentligen fortsatt statsminister hela tiden (jag har för mig, att det var då, sommaren 2004, som han genomgick sin höftledsoperation och det var därför, som Lars Engqvist var tillförordnad). Östen Undén var tillförordnad i några dagar mellan Per Albin Hanssons död och Tage Erlanders tillträde och det alltså inte fanns någon annan statsminister. Men, visst, Engqvists tid var ju faktiskt längre än Undéns, så om nu Undén ska stå med kanske Engqvist också borde göra det. Personligen tycker jag, att båda är onödiga, men det är ju min åsikt. Att vice statsministern alltid tar över under sommaren har jag aldrig hört talas om. Var har du fått den uppgiften ifrån? /Anders E "Ludde" Lundin ^D/B 23 september 2011 kl. 07.49 (CEST)

Att Sveriges statsministrar haft en tradition av att besöka Studentafton är säkert relevant för artikeln om det senare, men inte för artikeln om ämbetet, väl? - Tournesol (diskussion) 28 november 2014 kl. 13.14 (CET)

Jag tycker det bör förtydligas att statsministern (och övriga statsråd, vilket kan utelämnas i artikeln) inte behöver vara vald till riksdagen, se Ämbetsmannaregering.212.181.101.52 25 september 2018 kl. 12.09 (CEST)

ni borte lägga till Sveriges första kvinnliga statsminister Magdalena Andersson 2A00:801:757:7C68:71BE:EC84:A2C3:88C7 24 november 2021 kl. 12.03 (CET)

Ja när hon tillträtt vilket sker på fredag Yger (diskussion) 24 november 2021 kl. 12.08 (CET)
Hur gör vi nu, när hon redan avgått? Zeck (diskussion) 24 november 2021 kl. 17.41 (CET)
Vi skriver inget här förrän hon blivit utsedd i en skifteskonselj Yger (diskussion) 24 november 2021 kl. 18.44 (CET)
Talmannen har godkänt hennes begäran om entledigande som statsminister, vilket jag tolkar som att hon faktiskt är det.[1] Edaen (diskussion) 24 november 2021 kl. 19.31 (CET)
Regeringsformen: Därefter äger regeringsskifte rum vid en särskild konselj inför statschefen eller, om statschefen har förhinder, inför talmannen. --Kitayama (diskussion) 24 november 2021 kl. 19.37 (CET)
"Egen forskning";) Se Riksdagens pressmedelande:
Eftersom förslaget till statsminister godkändes av riksdagen ska statsministern så snart det kan ske efter utnämningen anmäla vilka personer som ska ingå i regeringen. Därefter tillträder regeringen vid en så kallad konselj på slottet där statschefen, det vill säga kungen, är ordförande. Talmannen deltar också vid konseljen.[Eftersom förslaget till statsminister godkändes av riksdagen ska statsministern så snart det kan ske efter utnämningen anmäla vilka personer som ska ingå i regeringen. Därefter tillträder regeringen vid en så kallad konselj på slottet där statschefen, det vill säga kungen, är ordförande. Talmannen deltar också vid konseljen.]
Att både Andersson själv och talmannen agerar som om hon är statsminister borde göra att vår tolkning av RF kan ifrågasättas. Edaen (diskussion) 24 november 2021 kl. 19.40 (CET)
Hon var väl utsedd men ej tillträdd. Yger (diskussion) 24 november 2021 kl. 19.52 (CET)
Så kanske det är, även om jag lutar åt att det finns en statsminister Andersson, men ingen regeringen Andersson just nu. Edaen (diskussion) 24 november 2021 kl. 19.54 (CET)
Det måste vid varje tillfälle finnas en regering, tänk krig kriser, eu medverkan. Och det är regeringen Löfven III, tills regeringen Andersson tillträtt Yger (diskussion) 24 november 2021 kl. 19.57 (CET)
Hon sa själv på nyheterna att Stefan Löfven är statsminsiter för en övergångsregering: [2]. LittleGun (diskussion) 24 november 2021 kl. 19.55 (CET)
Där hon själv ännu är finansminister Yger (diskussion) 24 november 2021 kl. 19.57 (CET)
Ok, men hon är ändå utsedd statsminister, även om hon fortfarande tjänstgör som finansminister. Edaen (diskussion) 24 november 2021 kl. 19.58 (CET)
Det är skillnad på att vara statsminister och att vara vald/utsedd till statsminister. Jämför med Biden som var president-elect från valet till tillträdet i januari. --Kitayama (diskussion) 24 november 2021 kl. 19.59 (CET)
Då blir ju frågan vad som krävs för att tas upp på listan, utsedd eller tillträdd. Edaen (diskussion) 24 november 2021 kl. 20.03 (CET)
Tillträdd. Det kan såklart nämnas i brödtext eller något, men för en lista är man statsminister efter att man tillträtt. Tidningarna har helt enkelt ropat hej innan de kom över bäcken. LittleGun (diskussion) 24 november 2021 kl. 22.04 (CET)
Hur förhåller vi oss i så fall till detta dokument: [3] ? 🐲 Bowser (disk) 26 november 2021 kl. 11.53 (CET)
Hon förordnades, ja? Och? - Tournesol (diskussion) 26 november 2021 kl. 11.57 (CET)
På samma sätt som vi hanterar en VD som skrivit på anställningsavtalet, men inte tillträtt tjänsten, eller som vi hanterar USA:s president-elekt mellan valet och skiftescermonin i januari året därpå.
Om allt hade gått normalt till, vilket datum hade vi satt i artikeln? Stefan Löfven hade avgått 26 november, när hade Magdalena Andersson tillträtt? Knappast 24 november. Kitayama (diskussion) 26 november 2021 kl. 12.02 (CET)
Allting förklaras i Regeringsformen 6:6:

Märkligt att så få går till urkunden för att finna svar eller ens vet om att den finns (avser inte enbart svwp utan journalister och andra förståsigpåare) Ricjac 26 november 2021 kl. 16.59 (CET)
Jag citerade ur samma text (dock med dålig källangivelse) för snart två dygn sedan (se ovan). Då blev jag pådyvlad ”Egen forskning”. Kitayama (diskussion) 26 november 2021 kl. 17.04 (CET)
Det var snarare tolkningen av händelseförloppet från [annan användare] som var ogrundad och förvirrad... Ricjac 26 november 2021 kl. 17.40 (CET)
RF är inte tydlig på den här punkten. "Förvirringen" är allmän bland journalister och andra och läsning av RF är i det här fallet egen forskning. Nu finns det kommentarer både av de inblandade och från media som gör att det finns andrahandskällor. Edaen (diskussion) 26 november 2021 kl. 18.09 (CET)
Jo, det är mycket tydligt när en statsminister för det första väljs och för det andra när en vald statsminister tillträder. Om du anser det vara otydligt så säger det mer om dig än något annat. Ricjac 26 november 2021 kl. 18.31 (CET)

Magdalena går iaf till historiens rekordböcker som den kortast sittande statsministern eller presidenten någonsin. --2A02:AA1:1009:3306:D45C:6CE4:16E:B0D9 26 november 2021 kl. 18.12 (CET)

Nej, eftersom hon aldrig hann sätta sig (tillträda). Om Joe Biden hade dött mellan valet och presidentinstallationen i januari, hade han då blivit den kortaste sittande presidenten? Nej. Kitayama (diskussion) 26 november 2021 kl. 18.15 (CET)
Man kan inte använda amerikanska regler på svenska förhållanden. Att tillämpa en lag på en händelse är att själv dra slutsatser. Edaen (diskussion) 26 november 2021 kl. 18.17 (CET)
Det är samma sak om du får ett jobb som VD och inte tillträder posten. Det är inte frågan om någon speciell lag - det är vanlig praxis för när man anser att en post skiftar innehavare. Den principen tillämpas överallt i våra artiklar. Kitayama (diskussion) 26 november 2021 kl. 18.22 (CET)
Det gäller från fall till fall. Ibland tillträder den nyutnämnde omedelbart, ibland efter överlämnande. Här är det uppenbarligen otydligt. Edaen (diskussion) 26 november 2021 kl. 18.25 (CET)
Det är inte ett dugg otydligt. Sverige kan inte ha två sittande statsministrar samtidigt. Det är bara en som har ansvaret. När anse du att ansvaret övergick? Kitayama (diskussion) 26 november 2021 kl. 18.27 (CET)
Ingenting är otydligt förutom för de som inte förstår.Ricjac 26 november 2021 kl. 18.33 (CET)
Hon var självklart inte statsminister. Hon hade ingen regering. Hon förutsattes bli nästa statsminister och Stefan Löfvens efterträdare för att det brukar vara så. Journalisterna har helt eneklt ropat hej för tidigt, som de så ofta gör, och om vi så ofta hänger på. Det är egentligen jätteenkelt. Hon hade statsministerns alla mandat att bilda regering, men hann aldrig dit. Då hann hon inte bli statsminister heller. Övergångsregeringen sitter med sin statsminister, och finansminister, tills regeringen är bildad. Apropå egen forskning så är det här min tolkning av raderna ovan: "Godkänt ett förslag" inte "Godkänt en ny". Det oklara i den här historien var om hon var tvungen att genomgå en ny omröstning när nu MP hoppade av. Det tyckte man var "rimligt". Anta att hon hade bytt MP mot VP eller SD. Det hade man nog tyckt var "orimligt", på riktigt. Nu tyckte man det var orimligt av mer principiella skäl. LittleGun (diskussion) 26 november 2021 kl. 18.30 (CET)
Både Andersson och talmannen agerade som om hon var statsminister. RF är otydlig på den här punkten. Edaen (diskussion) 26 november 2021 kl. 18.32 (CET)
Hon var vald som statsminister, men hade inte tillträtt som statsminister. Ingenting är oklart såvida någon inte vill förstå outtalade nyanser i sakfrågan. Ricjac 26 november 2021 kl. 18.37 (CET)
Jag förstår inte vad det är i RF som skulle vara otydligt. /ℇsquilo 26 november 2021 kl. 19.57 (CET)
Gissningsvis använder Kitayama tillträdet till befattningen USA:s president som en analogi. Förhållandena är givetvis inte identiska, men kan fungera pedagogiskt för att förklara nyansskillnaden mellan val och tillträde.Ricjac 26 november 2021 kl. 18.36 (CET)
Marcus Oscarsson:[4]. LittleGun (diskussion) 26 november 2021 kl. 18.40 (CET)
Länken till Oscarssons sida visar att det inte är självklart. {https://twitter.com/crehbinder/status/1463981182991880195 Här] är en länk till en twittertråd där kunniga personer diskuterar frågan. Wikipedia behöver andrahandskällor i sådana här fall. Den här diskussionen börjar nu handla om att dra egna slutsatser eller att använda andrahandskällor. Edaen (diskussion) 26 november 2021 kl. 18.42 (CET)
Till och med i den twitter-tråden verkar alla rörande överens om att det är "solklart" att Magdalena Andersson aldrig blev statsminister. /ℇsquilo 26 november 2021 kl. 20.00 (CET)
Men här är en annan twittertråd.[5] Poängen är att vi använder andrahandskällor. Vi drar inte våra egna slutsatser. Edaen (diskussion) 26 november 2021 kl. 20.34 (CET)
Jag håller också med om att det faktiskt inte alls är tydligt i regeringsformen när en statsminister tillträder. Problemet är att regeringsformen inte definierar när en statsminister tillträder, det är liksom ett begrepp som inte används. Den definierar istället när en statsminister får förordnande och när en regering tillträder (eller mer exakt, när ett regeringsskifte äger rum, se 6 § 6 kap. regeringsformen). Magdalena Andersson hade fått förordnande som statsminister av talmannen, men något regeringsskifte ägde aldrig rum och hon ledde därför aldrig någon regering. Det hade varit intressant att titta på hur den "valda statsministern" tidigare har titulerats av talmannen när denne anmäler sina statsråd i riksdagen (i enlighet med 6 § 6 kap. regeringsformen), alltså innan en ny regering har tillträtt men efter att den valda statsministern har blivit vald och således har fått befogenheten att t.ex. anmäla statsråd till riksdagen. Med allt detta sagt så håller jag dock med om att vi gällande artikeln inte bör anse att Magdalena Andersson (än så länge) har varit statsminister. --Glentamara (diskussion) 26 november 2021 kl. 21.18 (CET)
För mig är det solklart. Källor finns. LittleGun (diskussion) 27 november 2021 kl. 08.30 (CET)
För mig är det också solklart att regeringsformen 6:11 innebär att den avgående statsministern är statsminister tills den nya regeringen tillträder. "11 § Har regeringens samtliga ledamöter entledigats, uppehåller de sina befattningar till dess en ny regering har tillträtt." Såvida vi inte menar att det två personer kan vara statsminister samtidigt innebär det att ingen annan än Löfven har varit statsminister. Sjö (diskussion) 27 november 2021 kl. 08.47 (CET)
Förvirringen kanske delvis beror på att ett och samma ord, statsminister, har använts, rätt eller fel, för två olika roller som, även om det är samma person som har dessa roller, skiljer sig åt i tiden:
• Roll 1 - som regeringsbildare: En person som har fått förordnade/har mandat att bilda en regering. Den rollen har Magdalena Andersson haft i 7 timmar.
• Roll 2 - som regeringschef: En person som är chef för Sveriges regering. Den rollen har Magdalena Andersson ännu aldrig haft.
-- Larske (diskussion) 27 november 2021 kl. 09.46 (CET)
Tillägg: Kanske förvirringen hade blivit mindre om det i talmannens förordnandedokument hade stått "tillträdande statsminister" (motsvarande "president elect") i stället för "statsminister". --Larske (diskussion) 27 november 2021 kl. 10.06 (CET)
Ja, jag håller med om den beskrivningen. Ingen ifrågasätter att Stefan Löfven har varit statsminister och lett regeringen under hela tiden. Det råder inget tvivel om det. Men så som regeringsformen är skriven så kan en person få förordnande som statsminister innan den föregående statsministern har lämnat över regeringsmakten, dvs. det finns, beroende på tolkning, eventuellt två statsministrar under en kortare tid med olika befogenheter. --Glentamara (diskussion) 27 november 2021 kl. 10.48 (CET)
Jag noterar för övrigt att Stefan Löfven titulerades som statsminister i riksdagens protokoll från den 3 oktober 2014 när han anmälde sina statsråd till riksdagen och avgav sin första regeringsförklaring. Detta innan skifteskonseljen på slottet ägde rum. --Glentamara (diskussion) 27 november 2021 kl. 10.55 (CET)
Det finns en verklig osäkerhet i RF här som inte kan avgöras av Wp. Det hör ihop med övergången till parlamentarism. Enligt den gamla ordningen utsågs både statsministern och regeringen av kungen. I den nya av talmannen, med lite kungliga ceremonier. Kanske var det så att statsministern kunde utses "in petto". I förslaget till RF står det:
1 § I denna paragraf har utredningen, i enlighet med vad som ovan anförts sid. 138 f., upptagit stadgande om att konungen utnämner statsminister och på dennes förslag övriga statsråd. Konungen bör före utnämningen av statsminister rådgöra med riksdagens talman och med företrädare för partigrupper inom riksdagen. SOU 1963:17 s. 212
I propositionen till RF, prop. 1973:90 sidan 117, står det:
Beredningens förslag innebär inte att det uppställs något krav på att statsministern skall presentera en ministerlista före omröstningen i riksdagen. Efter godkännandet skall han emellertid så snart som möjligt anmäla de övriga ministrarna för riksdagen. Den nya regeringen skall därefter enligt förslaget tillträda i och med en särskild konselj inför statschefen. [6]
Osäkerheten är genuin. I den gamla ordningen, där kungen både reellt och formellt utsåg statsminister och regering kunde dessa saker ske informellt. Med talmannens och riksdagens formella inblandning i regeringsbildningen blev det komplicerat. Även i propositionen behandlas den utsedde statsministern som just statsminister. Bland tolkningarna man nu kan göra finns den att kungen genom skifteskonseljen fortfarande har ett mindre ord med i laget om vem som ska vara statsminister. Edaen (diskussion) 27 november 2021 kl. 11.23 (CET)
Ja, det är utan tvekan otydligt när exakt någon blir statsminister (däremot är det tydligt när regeringsskifte äger rum). Den bästa lösningen är kanske att i tabellen i den här artikeln ange dels datum för förordnande från talmannen (för de som utsetts sedan 1974 års regeringsform) och dels datum för respektive statsministers regerings tillträde och avgång (celler som i Magdalena Anderssons fall skulle lämnas tomma med eventuellt en förklarande asterisk). --Glentamara (diskussion) 27 november 2021 kl. 15.33 (CET)
Fast jag har hittills inte sett någon tung statsvetare som sagt att Andersson ens i något avseende varit statsminister. Det är icke-statsvetare (dit jag också hör) som säger att hon varit statsminister, och då bör EMÅ det vara statsvetarnas åsikt som specialister på konstitutionella frågor som väger tyngst. Sjö (diskussion) 27 november 2021 kl. 15.42 (CET)
Tunga statsvetare är just den typen av källor som Wp ska bygga på. Edaen (diskussion) 27 november 2021 kl. 15.45 (CET)
Det är knappast en fråga om statsvetenskap, snarare statsrätt. Ricjac 27 november 2021 kl. 16.35 (CET)
Mitt förslag var att försöka undvika att diskutera när någon är eller har varit statsminister i artikeln, och istället nämna de datum som är entydigt definierade, nämligen när någon fått förordnande om statsminister respektive när en statsministers regering har tillträtt respektive avgått. Om Magdalena Andersson har varit statsminister låter jag vara osagt, men vi är väl alla överens om att hon fick ett förordnande som statsminister av talmannen och det är värt att nämnas i artikeln. --Glentamara (diskussion) 27 november 2021 kl. 16.38 (CET)
Ja och i just den här artikeln så är det något som bör förklaras bäst i en not då det är trivialt i det större sammanhanget. I hennes personartikel eller i den om hennes regering är det mer centralt.Ricjac 27 november 2021 kl. 16.43 (CET)
Parlamentarismen hade redan införts i Sverige 1917, den nuvarande regeringsformen är snarare "ultra-parlamentaristisk" då den till skillnad från parlamentarismens moderland helt utesluter statschefens substantiva medverkan. När kungen utsåg statsminister och statsråd så kunde allt i såväl praktik som formellt ske på en gång. Den fördröjning som nuvarande ordning innebär, med en ingående och utgående statsminister stod säkert inte helt klart för alla då den skrevs. Ricjac 27 november 2021 kl. 16.46 (CET)

Om allt spricker och hon inte blir statsmiñister den närmaste tiden, tror jag nästan hon måste stå i denna llsta i alla fall, som en statsminster i en ofullbordad regeringsbildning.Yger (diskussion) 27 november 2021 kl. 16.41 (CET)

Nej, det är en lista över Sveriges statsministrar. Inte "Lista över Sveriges statsminstrar och statsministrar i ofullbordade regeringsbildningar". Om det är en lista över det sistnämnda så ska förmodligen (möjligen finns något undantag) samtliga datum överlappas, Fredrik Reinfeldt var statsminister i en ofullbordad regeringsbildning mellan 5 oktober och 6 oktober. Den tiden var Göran Persson statsminister. Stefan Löfven valdes till statsminister 2 oktober, och var alltså statsminister i en ofullbordad regeringsbildning till den 3 oktober, samtidigt som Reinfeldt var statsminster. Etc. LittleGun (diskussion) 27 november 2021 kl. 19.20 (CET)
Det här är ju jättevanligt. Tex Om Tareq Taylor, Gud förbjude, blir indisponibel på julafton. Då har han inte varit julvärd. Han skulle absolut ha kvar sin plats i artikeln om årets julvärd för Wikipedias räkning. Men han skulle inte stå med i en lista över julvärdar. Jag lade till en kort text om att Magdalena Andersson valdes, men inte hann bilda regering. LittleGun (diskussion) 27 november 2021 kl. 19.24 (CET)
Den typen av analogier är inga giltiga argument. RF är tvetydig. Andersson fick förordnande som statsminister. Till hennes tjänsteåtgärder som sådan hörde att utse en regering. Hon var statsminister. Som framgår av diskussionen ovan finns det verkliga osäkerheter här. Det som förr var kungens tilltänkta statsminister är nu talmannens förordnade statsminister. Det förra är en informell sak, det senare en verklig post. Edaen (diskussion) 27 november 2021 kl. 19.30 (CET)
Så då ska vi uppdatera listan med överlappande datum? LittleGun (diskussion) 27 november 2021 kl. 19.33 (CET)
Det kanske vi kan göra, men det verkar mindre nödvändigt om det inte finns särskilda skäl för det. I Magdalena Andersson fall finns det sådana. Edaen (diskussion) 27 november 2021 kl. 19.34 (CET)
Det börjar luta åt att vi i denna artikel utgår från när statsministern utsågs, för tiden från nuvarande regeringsforms ikraftträdande, och anger tillträdesdatum i artikeln Sveriges regering. Edaen (diskussion) 27 november 2021 kl. 19.55 (CET)
Det är inte så otydligt som det kan verka. Riksdagen röstar om talmannens förslag till statsminister, varefter den godkända statsministern så snart som möjligt skall anmäla de övriga statsråden för riksdagen. Därefter äger regeringsskifte rum vid en särskild konselj inför statschefen. (RF 6 kap, 6 §) Den gamla regeringens ledamöter uppehåller "sina befattningar till dess en ny regering har tillträtt". (RF 6 kap. 11 §) Notera formuleringen om att "ny regering har tillträtt", det är alltså hela regeringen, inklusive den utsedda statsministern, som tillträder i samband med skifteskonseljen. Notera även RF 6 kap. 1 §: "Regeringen består av statsministern och övriga statsråd. Statsministern utses enligt bestämmelserna i 4-6 §§. Statsministern tillsätter övriga statsråd." Sammantaget innebär det alltså att statsministern är det från det att denne är utsedd och har då till uppgift att utse sina statsråd för att sedan anmäla dem för riksdagen. Historiker (diskussion) 27 november 2021 kl. 19.47 (CET)
Och då hade vi två statsministrar. Löfven som ledde den sittande regeringen och Andersson som utsåg en ny. Edaen (diskussion) 27 november 2021 kl. 19.50 (CET)
Och situationen är inte unik för detta tillfälle, utan uppstår efter varje val där det blivit ny majoritet och statsminister byts. Det är bara det att det att denna gång har det blivit speciellt och uppmärksammats. Hade Magdalena Andersson hunnit bilda regering och regeringen tillträtt i fredags, så hade ingen reflekterat över detta. Historiker (diskussion) 27 november 2021 kl. 20.03 (CET)
Ja, det blev inte tydligare väl? Den första är tydlig (RF 6 kap, 6 §): "Hela regeringen, inklusive den utsedda statsministern, som tillträder". Man är inte statministwer förrän man tillträtt. Den andra kan ju tolkas som att man är statsminister när man utsetts (framröstats). Så är det såklart inte. Det finns heller inga källor som tolkat så. De källor som ropade hej efter omröstningen har backat. LittleGun (diskussion) 27 november 2021 kl. 20.05 (CET)
Man har oreflekterat förutsatt att den gamla ordningen där kungen tänkte sig en ny statsminister kunde överföras till en ordning där talmannen och riksdagen är inblandade. Tidigare fanns det en instans som ansvarade för alla delar av processen att utse en ny statsminister och regering, nämligen kungen. Nu finns det en hel massa formellt stadfästa: talmannen, riksdagen, statsministern (den förordnade) och även kungen. Edaen (diskussion) 27 november 2021 kl. 20.14 (CET)
Jag vill påstå att det oreflekterade är: Vald, alltså klart. Istället för: Vald, nu är bara tillträdet kvar. Med källor. Redan 2014 hade man mer is i magen faktiskt, se kl. 14.38: [7]. LittleGun (diskussion) 27 november 2021 kl. 20.26 (CET)
Jaha, ni tror att Sverige har två statsministrar ibland. Då saknas källor. LittleGun (diskussion) 27 november 2021 kl. 20.07 (CET)
Då får vi vänta tills sådana finns. Edaen (diskussion) 27 november 2021 kl. 20.16 (CET)
För mig är inte det central om han varit statsminister eller ej, utan att det råder osäkerhet om det, inte bara bland oss utan även bland allmänheten. Då är det många som vänder sig till denna artikel och vill ha svar. LittleGun har med sin komplettering delvis redan gjort det nu Yger (diskussion) 27 november 2021 kl. 20.18 (CET)
Den kompletteringen borde visa på den osäkerhet som finns. Nu påstås något som är osäkert. Edaen (diskussion) 27 november 2021 kl. 20.23 (CET)
En person kan bara begära entledigande från en post som denne innehar. Enligt riksdagens pressmeddelande: "Talman Andreas Norlén har tagit emot en begäran om entledigande från befattningen som statsminister av Magdalena Andersson (S) och har godkänt denna." Historiker (diskussion) 27 november 2021 kl. 20.27 (CET)
Jo, och alltså var hon statsminister. Andersson var däremot aldrig regeringschef. Det har Löfven varit hela tiden. Edaen (diskussion) 27 november 2021 kl. 20.31 (CET)
Jag håller inte med om att man bara kan begära entledigande från en post som man innehar. Det är analogt med att säga upp sig från ett arbete som man fått men innan sin första arbetsdag, det är fortfarande en uppsägning. Sjö (diskussion) 28 november 2021 kl. 09.35 (CET)
Och Sveriges regeringschef är statsministern (singular). LittleGun (diskussion) 28 november 2021 kl. 09.44 (CET)
Den här frågan är otydlig enligt ovan och vår artikel bör återspegla det. Vi kan inte genom att läsa regeringsformen komma fram till hur saker egentligen ska tolkas när det bland kunniga kommentatorer finns skilda meningar. Jag har redogjort för min uppfattning ovan, nämligen att det har skett ett tankeglapp vid övergången från att kungen informellt utser en tänkt statsminister och att denne, på kungens uppdrag tar fram en ministerlista till nuvarande system med flera parter inblandade. Den förordnade statsministern har tjänsteåligganden enligt regeringsformen, nämligen att ta fram en regering. Edaen (diskussion) 28 november 2021 kl. 09.50 (CET)
Vilka är dessa "kunniga kommentatorer" med "skilda meningar"?Ricjac 28 november 2021 kl. 11.56 (CET)
Det fördes en debatt i anslutning till Sanna Raymans artikel.[8] Edaen (diskussion) 28 november 2021 kl. 12.23 (CET)
Stig-Björn Ljunggren: Nej. Jan Teorell: Nej. Magdalena Andersson: Nej. Joakim Nergelius: Nej. LittleGun (diskussion) 28 november 2021 kl. 12.46 (CET)
Man bör komma ihåg vad som står i Prop 1973:90 på sidan 119:

I parlamentarismen såsom den nu allmänt uppfattas och kommer till uttryck i förslaget till RF ligger att regeringen är ett kollektiv, uppbyggt kring statsministerns person, vilket får förutsättas hållas samman av gemensamma politiska värderingar och målsättningar.

Eftersom "regeringen är ett kollektiv, uppbyggt kring statsministerns person" så tillträder statsministern och regeringen därför samtidigt enligt vad längre upp i tråden anförts med hänvisning till stycken i RF. Den som riksdagen har valt till statsminister har till uppgift att inför skifteskonseljen kungöra sina statsråd inför riksdagen.Ricjac 28 november 2021 kl. 12.55 (CET)
Vi använder andrahandskällor. Den typen av tolkningar får andra stå för innan vi använder dem som källor. Edaen (diskussion) 28 november 2021 kl. 12.56 (CET)
Det är bekvämt att på en diskussionssida avfärda andra resonemang som om det direkt infördes i artikeln, det är något helt annat. Du tycks på vilja ha kakan och och samtidigt äta den. Läser man i Wiki: Ingen originalforskning så står det följande i underrubriken 2.2.2:

Observa att ovanstående gäller vad som skrivs i artikelnamnrymden, inte på diskussionssidor. Slutsatsen är att du kommer med mycket luft (knasteori) och liten substans (diverse retoriska grepp och wikilawyering). Ricjac 28 november 2021 kl. 15.37 (CET)
Men det tycks vara kosher att på diskussionssidan framföra det som på enwp benämns som WP:FRINGE. Ricjac 28 november 2021 kl. 15.24 (CET)
Du tycks välja en låg tröskel för "kunnig kommentator". Den enda unika som Rayman gjorde var ett begära ut förordnandet (dessa har varit likalydande sedan nuvarande RF trädde i kraft) och därefter argumentera utifrån vad hon tycker är rimligt i situationen utan hänvisning till annan auktoritet. Ricjac 28 november 2021 kl. 12.47 (CET)
Olof Ruin i podd länkad i twittertråd som finns ovan.[9] Edaen (diskussion) 28 november 2021 kl. 12.49 (CET)
Eftersom det inte är i skrift eller med tidsangivelse kan det inte räknas eller verifieras. Dessutom är Ruin en simpel statsvetare och inte jurist med statsrätt som specialitet. Ricjac 28 november 2021 kl. 15.22 (CET)
Ricjac: För diskussionens skull fungerar såklart podden. "Simpel statsvetare" är inte särskilt initierat om en statsvetare, grundlagsexpert och professor emeritus. Framförallt är det riktigt otrevligt. Det är 28:25 in poddavsnittet som Torbjörn Nilsson berättar om ett samtal till Olof Ruin. LittleGun (diskussion) 28 november 2021 kl. 21.48 (CET)
LittleGun: Föregående var i frustration och sarkasm riktat till Edaen som framför egna teorier och underkänner alla andra resonemang på diskussionssidan (som för ovrigt inte förts in i artikelrymden) samt gör en märklig värdering av olika källor. Frågan handlar mer om konstitutionell rätt än statsvetenskap, även om det givetvis finns en överlappning då statsrätt i själva verket är det många felaktigt tror att statsvetenskap handlar om. Rimligen bör därför experter i statsrätt, likt professor Nergelius i DN som du själv länkar till ovan, väga tyngre än ett samtal med professor emeritus Ruin som Torbjörn Nilsson berättar om i andrahand. Ricjac 29 november 2021 kl. 08.00 (CET)
Diskussionen har för mycket fokus på situationen under bildandet av regeringen Andersson. I ett längre och historiskt perspektiv kommer Magdalena Andersson att bli Sveriges 34:e statsminister (förutsatt att inget ytterligare oförutsett inträffat) och regeringen Andersson tillträder vid ett datum då hon presenterat sina ministrar och konselj genomförts. Från och med det datumet kommer hennes regeringstid att räknas och det är det som är väsentligt i det långa perspektivet. Samtidigt är det enligt RF klart att regeringen Löfven styr landet fram tills dess att regeringsskiftet skett. Historiker (diskussion) 28 november 2021 kl. 10.05 (CET)

Vadan denna otålighet? Om inte himlen ramlar ner kommer hon inom kort att blir statsminister. Kan vi inte överlåta den här diskussionen till statsvetare och jurister? Och när skifteskonseljen ägt rum uppdaterar vi här? Ghostrider 28 november 2021 kl. 09.58 (CET)

För min del handlar det inte så mycket om huruvida Magdalena Andersson har varit statsminister eller inte, utan om att artikeln saknar information om när respektive statsminister fått sitt förordnande. --Glentamara (diskussion) 28 november 2021 kl. 13.37 (CET)
Jag förstår fortfarande inte, trots Edaens fortsatta påståenden, hur något kan vara oklart. Statsministern är regeringschef och utan regering ingen statsminister. Stefan Löfven är fortfarande statsminister och hans regering sitter kvar som interimsregering. Regeringen tillträder vid konseljen då samtliga statsråd också tillträder, inklusive statsministern. Och ja, Regeringsformen är en förstahandskälla, och en väldigt auktoritativ sådan med tanke på att den är en grundlag. Den kan tillämpas direkt och behöver inte tolkas av någon för att kunna tillämpas. Det skulle strida mot legalitetsprincipen. /ℇsquilo 28 november 2021 kl. 13.51 (CET)
Varför titulerades då t.ex. Stefan Löfven i bland annat riksdagens protokoll som statsminister innan skifteskonseljen hade ägt rum 2014? Fredrik Reinfeldt var fortfarande statsminister och regeringschef vid den tidpunkten. Oavsett, regeringsformen stipulerar att talmannen utfärdar förordnande som statsminister och det är värt att nämnas i tabellen i denna artikel vid vilka tidpunkter detta har skett (tillsammans med datum för tillträde och avgång för respektive regering). --Glentamara (diskussion) 28 november 2021 kl. 14.07 (CET)
Därför att det saknas ett särskilt begrepp i RF för en "vald statsminister". Det finns heller inte uttryckligen nämnt att statsministern är "regeringschef", men det kräver minimal kännedom om RF och internationell rätt för att förstå att så är fallet. Det kan om man så vill ses som en lagteknisk/redaktionell svaghet men det förändrar ingenting i sak. Ricjac 28 november 2021 kl. 15.50 (CET)
Jag kan titulera dig statsminister eller kejsare också, men det gör dig inte till en. /ℇsquilo 28 november 2021 kl. 20.00 (CET)
Fast nu handlar det ju inte om att någon "random person" eller ens en enskild ledamot i riksdagen titulerar någon som statsminister (vilket säger sig självt är helt irrelevant), utan om att riksdagskansliet i protokollet skriver statsminister Stefan Löfven före hans anföranden. Det är förstås inte i sig någon källa som styrker att Stefan Löfven var statsminister vid den tidpunkten, men det indikerar att det uppenbarligen råder viss förvirring/oklarhet om vad en person är när hen har valts av riksdagen men ännu inte deltagit i en skifteskonselj - även inom riksdagskansliet. Det är faktiskt rätt anmärkningsvärt att det svenska parlamentet inte har bättre koll på protokollära frågor. Att man felaktigt benämner en person som inte är statsminister som just statsminister känns rätt märkligt. --Glentamara (diskussion) 28 november 2021 kl. 23.10 (CET)
Förklaring är att valet och skifteskonseljen betraktats som rena formaliteter som följer varandra per automatik. Senaste veckans händelser har visat att så inte alltid är fallet. Ricjac 29 november 2021 kl. 07.52 (CET)
Det verkar förresten som att Tjeckien har hamnat i precis samma situation idag. Petr Fiala har svurits in som premiärminister av Tjeckiens president Milos Zeman, men hans regering tillträder först vid ett senare tillfälle (tidigast runt den 13 december). Premiärminister Andrej Babis fortsätter att leda regeringen fram till dess. I någon mening finns det således två olika premiärministrar, med olika befogenheter (en leder regeringen, en gör det inte), trots att den tjeckiska konstitutionen verkar innehålla liknande formuleringar som den svenska regeringsformen i detta avseende, t.ex. talar den endast om "premiärministern" i singular och den innehåller även formuleringen "The Government shall consist of the Prime Minister, Deputy Prime Ministers and Ministers." som liknar regeringsformens formulering. Det tjeckiska fallet visar att det inte alls är så enkelt som att säga att det bara finns en premiärminister/statsminister i ett land åt gången, även om en konstitution bara talar om posten i singular form. Ni kan kolla på engelskspråkiga Wiki där man använder överlappande datum för tillträde och avgång för premiärministrarna. Förstås har Tjeckien en annan konstitution, så säger inte att det direkt påverkar hur vi ska tolka den svenska situationen, men det kan ge lite perspektiv. --Glentamara (diskussion) 28 november 2021 kl. 15.00 (CET)
Men liknelser med andra länder är både originalforskning och syntes och godkänns därför inte, då vi måste ha andrahandskällor som nämner båda situationer samtidigt, för att parafrasera Edaen... Ricjac 28 november 2021 kl. 15.20 (CET)
Självklart, men det visar på att den här typ av situationer är mycket mer komplicerade än vad vissa här försöker ge sken av. Det räcker inte med att hänvisa till att det i regeringsformen står "statsministern" i singular eller att statsministern ingår i regeringen, för så är även fallet i andra länder där det uppenbarligen kan finnas flera statsministrar/premiärministrar samtidigt. Som sagt, syftet med denna parallell är inte att på något sätt avgöra hur vi ska skriva i den här artikeln, men att ge lite perspektiv till diskussionen. --Glentamara (diskussion) 28 november 2021 kl. 15.27 (CET)
Jag har även ovan hänvisat till Prop 1973:90, men vill man vara riktig petig går det att ge referenser till diverse böcker kring RF. Problemet är att det du och Edaen försöker framföra är originalforskning och i min enkla mening en knasteori utan något som helst källstöd. Ricjac 28 november 2021 kl. 15.42 (CET)
1) Jag kan inte se hur något av det du hänvisar till i Prop 1973:90 ovan styrker att en person som fått förordnande som statsminister av talmannen inte är att betrakta som en statsminister. 2) Som jag skrev tidigare i diskussionen så lutar jag åt att Magdalena Andersson, mot bakgrund av de källor vi har att tillgå, inte bör betraktas ha varit statsminister. Dock anser jag att hela frågan är tvetydig och inte alls så enkel som du tycks framställa det, och jag har då tagit ett antal olika exempel, alltifrån tituleringen av Stefan Löfven som statsminister i riksdagens protokoll innan skifteskonseljen 2014 till en jämförelse med andra länder med liknande konstitutionella förhållanden vad gäller regeringsbildning. Inte för att detta i sig skulle vara avgörande för vad vi skriver i artikeln, utan för att visa på att det inte är alls så självklart som du framställer det och att vi är i behov av fler källor. Det är att sätta diskussionen i ett perspektiv, om du sen vill kalla det originalforskning eller inte är helt irrelevant då detta är uppgifter som är ämnade för diskussionen, inte för själva Wikipedia-artikeln. --Glentamara (diskussion) 28 november 2021 kl. 15.55 (CET)
Jag är helt öppen för diskutera öppet utan tvångströja på diskussionssidan för att uppnå konsensus. Tituleringen i kammaren är inget argument eftersom det saknas ett begrepp för en "vald men inte tillträdd statsminister" i kombination med att en sådan inte brukar tvingas avgå innan utsatt skifteskonselj. Fler källor i artikeln är alltid önskvärt men du kan inte förvänta något annat som väsentligt avviker från det jag skrivit här. Ricjac 28 november 2021 kl. 16.05 (CET)

Det känns overkill att göra en big deal i artikeln om hennes tid tills dess att hon bad om entledigande, just på grund av att hon inte hade börjat tillträda ännu och det hade bara gått några timmar från det att hon blev framröstad. --2A02:AA1:161E:F92B:7C06:1D7:61B1:19A6 28 november 2021 kl. 23.16 (CET)

Sverige har aldrig mer än en statsminister åt gången. Den som är vald men inte har tillträtt, är inte statsminister ännu. Däremot är det intressant med information om att Andersson valdes och sedan hann "avgå" innan hon hade tillträtt. Något sådant har aldrig hänt tidigare och lär väl sällan hända igen. Man kanske inte skall göra stor sak av det, men nog skall det nämnas i artikeln tycker jag.−En som kommenterar (diskussion) 1 februari 2022 kl. 16.28 (CET)

Enligt den biografiska artikeln om Axel Pehrsson-Bramstorp bytte han efternamn från Pehrsson till Pehrsson-Bramstorp 1937. Det var året efter hans period som statsminister. Borde han inte stå som Axel Pehrsson alternativt Axel Pehrsson i Bramstorp (som han kallades i riksdagen) i lisan över statsministrar i stället för Axel Pehrsson-Bramstorp? /12 jan. 2022 95.199.7.131 12 januari 2022 kl. 16.25‎ 1 januari 2001 kl. 00.00 (CET)(Signatur tillagd i efterhand.)

Ingen har något att invända. Dags att ändra. /18 jan. 2022 95.199.7.131 18 januari 2022 kl. 15.21 1 januari 2001 kl. 00.00 (CET)(Signatur tillagd i efterhand.)

Nja, jag ogjorde din redigering. Jag förstår tanken, men jag tror att din redigering hade skapat förvirring hos många läsare. Stigfinnare (diskussion) 18 januari 2022 kl. 15.28 (CET)

Det kunde vara lämpligt att skriva hans namn som Axel Pehrsson i Bramstorp, eftersom han faktiskt inte hette Pehrsson-Bramstorp ännu.−En som kommenterar (diskussion) 1 februari 2022 kl. 16.30 (CET)

Artikelnamnet för denne bör vara det som är WP:POMMF i svenskspråkiga källor. Ricjac 1 februari 2022 kl. 23.23 (CET)

I statistikavsnittet förekommer en fullkomligt orimlig siffra då Löfvens ämbetstid skrivs till 7 år och 109 dagar. Visst rör det sig förstås om mer än sju år, men min grundläggande matematik säger att det inte är 109 dagar mellan 3 oktober och 30 november. Amfiteater 23 januari 2022 kl. 16.51 (CET)

Edit: nu står det plötsligt 7 år och 112 dagar. Ni får ursäkta mitt språkbruk, men vad är detta för siffersallad?

Fixat. Hans avgångsdatum hade inte lagts in i mallen, så den räknade fortfarande upp.--Thurs (diskussion) 23 januari 2022 kl. 17.15 (CET)

Ulf Kristersson (M), har idag valts till Sveriges Statsminister och har tillträt till sin post, detta bör läggas till i artikeln. Ulf Kristersson blir vald till statsminister | Watch (msn.com) King of Arrogance2001 (diskussion) 17 oktober 2022 kl. 21.21 (CEST)

Det kommer att läggas till när han har tillträtt. Fram till dess att en ny regering tillträtt i samband med skifteskonselj tisdagen den 18 oktober är Magdalena Andersson (S) statsminister i övergångsregeringen.Sjö (diskussion) 17 oktober 2022 kl. 21.26 (CEST)

Magdalena Andersson valdes väl först och avgick senare samma dag? Hade hon inte blivit vald igen några dagar senare skulle hon aldrig ha tillträtt och alltså aldrig ha varit statsminister. Så det är nog rimligt att vänta till formellt tillträde. 95.199.143.84 30 oktober 2022 kl. 18.30 (CET)

Vem är den nya ministern? 85.228.27.213 17 oktober 2022 kl. 22.27 (CEST)

Det presenteras för riksdagen imorgon. ♥Ainali ^diskussion_bidrag 17 oktober 2022 kl. 23.41 (CEST)

Vore det inte lämpligt att ha samma bild på Ulf Kristersson här och på hans egen artikel? 95.199.143.84 30 oktober 2022 kl. 18.26 (CET)

jo Yger (diskussion) 30 oktober 2022 kl. 18.27 (CET)
Jag tycker det kan vara trevligt att variera när det finns fler bilder. LittleGun (diskussion) 30 oktober 2022 kl. 20.22 (CET)

En dubblett av listan över Sveriges statsministrar finns ju artikeln Sveriges statsminister; vadan då behovet av en separat listartikel? (Dessutom förstår jag inte varför listartikelns diskussion är omdigirerad till diskussionssidan för just Sveriges statsminister.) 79.136.41.143 14 september 2023 kl. 21.18 (CEST)

Håller med. Vi ska inte ha identisk information i olika artiklar, till exempel en lista. Och så lång är inte denna artikel att vi behöver två artiklar. Så jag tycker vi omdirigerar listartikeln hit.--Gotogo (diskussion) 14 september 2023 kl. 21.39 (CEST)
Jag tycker tvärt om att listan bör vara en separat artikel. Dessutom anser jag att stycket "Statistik" inte tillför något utan kan strykas. /ℇsquilo 15 september 2023 kl. 11.51 (CEST)
Du menar enbart separat artikel, eller att det är bra att ha både och?
Jag tycker det bör vara en separat artikel enbart, och att listan i artikeln "Sveriges statsminister" ska erättas av en lite mer brödtext och att den stapeln som visar tillhörighet på högervänsterskalan kvarstår. LittleGun (diskussion) 15 september 2023 kl. 12.00 (CEST)
Jag tror att vi för de flesta andra länder bara har en artikel för regeringschefer som inkluderar även en lista. Ibland heter de "[land]s regeringschef/premiräminister" (bättre enligt mig) och ibland "Lista över [land]s regeringschef/premiräminister" (sämre). Det är självklart så att vi kan tycka att Sveriges regeringschef är så pass speciell för svenskspråkiga personer att den förtjänar två artiklar. Men jag ser egentligen ingen sådan anledning, och så lång är inte denna artikel.--Gotogo (diskussion) 15 september 2023 kl. 22.47 (CEST)
Instämmer i att det är bättre med samlade artiklar om olika regeringschefsämbeten istället för separata artiklar. Ricjac 30 oktober 2023 kl. 01.38 (CET)