magdalena Andersson

Vore inte Magdalena Andersson (M) och Magdalena Andersson (S) en tydligare särskiljning när det gäller dessa? / Elinnea (disk) 20 april 2012 kl. 17.45 (CEST)

Bör det famösa uttalandet om Sverigedemokraterna komma med i artikeln? Tostarpadius (diskussion) 5 december 2014 kl. 17.47 (CET)

Nej, det tycker jag inte i det första taget. Det verkar vara något slags "engångsuttalande" och det skulle bli ett märkligt urval av uttalanden i så fall. Det säger inte så mycket om hennes roll som finansminister. Obelix (diskussion) 5 december 2014 kl. 18.08 (CET)
Jag tänkte bara att det var lika bra att ta samtalet innan ip-numren börjar redigeringskriga. Tostarpadius (diskussion) 5 december 2014 kl. 18.31 (CET)
  Gillar Obelix (diskussion) 5 december 2014 kl. 19.20 (CET)

Artikeln flyttades häromveckan utan föregående diskussion med motiveringen att hon inte lär vara finansminister livet ut och att namnet bör vara beständigt. Vem vet om hon förblir socialdemokrat till sin död? Namngivning kan inte bygga på spekulationer. Om hon inte blir statsminister lär det nuvarande vara det som speglar POMMF bäst under överskådlig tid. Tostarpadius (diskussion) 10 januari 2015 kl. 11.57 (CET)

Högsta titeln är den man använder som titel i biografier. Thomas Bodström lär ha jobbat som diskare, men det är hans högsta titel/titlar som används. Inte heller nuvarande position överskuggar detta är inte senaste upplagan av Vem är det.Klementin (diskussion) 10 januari 2015 kl. 12.46 (CET)
Vi skriver inte "Gustaf Adolf Gustavsson, ex-kung" om Gustaf IVAdolf.Klementin (diskussion) 10 januari 2015 kl. 12.48 (CET)

Jag tycker att födelseår är ett bättre särskiljningstillägg. "Magdalena Andersson (finansminister)" får gärna finnas kvar som omdirigering så länge det inte utgör en krock med annan artikel. --Bensin (diskussion) 27 december 2017 kl. 21.30 (CET)
Vi använder årtal endast i nödfall. Tostarpadius (diskussion) 28 december 2017 kl. 03.27 (CET)
Jag håller med Tostarpadius om att finansminister är den bästa särskiljningen tills vidare (även efter avslutat mandat, om ej ersatt av högre titel).--Bemland (diskussion) 28 december 2017 kl. 03.39 (CET)

Bör inte denna MA ha företräde framför sin namne till huvudordet?/Gotogo (diskussion) 9 juli 2018 kl. 22.33 (CEST)

Förgreningssidan bör ha företräde. /ℇsquilo 10 juli 2018 kl. 13.07 (CEST)

Finansministern bör enligt mig ligga på huvuduppslaget, utan parentes.  ^✍️(skrivet av:) GeMet(användare:)^💬 den 7 oktober 2021 kl. 09.39 (CEST)
@GeMet: Som jag skrev på diskussion:Magdalena Andersson#POMMF, borde man inte vänta tills hon är först vald på den där kongressen i november? DIEXEL (diskussion) 7 oktober 2021 kl. 09.53 (CEST)

Borde inte tilltänkta S-ledaren bli POMMF nu? Jag tycker Magdalena Andersson (finansminister) borde flyttas hit. Landshövdingen har senaste månaden haft 131 sidvisningar, medan finansministern haft 48 857.  ^✍️(skrivet av:) GeMet(användare:)^💬 den 7 oktober 2021 kl. 09.37 (CEST)

@GeMet: Borde man inte vänta tills hon är först vald på den där kongressen i november? DIEXEL (diskussion) 7 oktober 2021 kl. 09.41 (CEST)

Jag tycker inte det. Nuvarande finansministern borde enligt mig haft platsen väldigt länge. Landshövdningens "bästa" månad är inte i närheten av finansministerns "sämsta".  ^✍️(skrivet av:) GeMet(användare:)^💬 den 7 oktober 2021 kl. 09.52 (CEST)
@GeMet: Vad har statistik med detta att göra? Läsarna hittar ju till hennes artikel oavsett om artikelnamnet har avskiljare eller ej. DIEXEL (diskussion) 7 oktober 2021 kl. 09.55 (CEST)

Jag (och jag skulle gissa en majoritet av läsarna) förväntar mig att den absolut mest välkända personen dyker upp när man söker på namnet. Exempelvis förväntar jag mig den amerikanska popstjärnan Michael Jackson under just det namnet. Inte en massa andra personer. Samma gäller Göran Persson osv. Detta gäller i synnerhet grensidor där bara två personer nämns. Då behövs ingen grensida över huvud taget. Det räcker med en topphänvisning.  ^✍️(skrivet av:) GeMet(användare:)^💬 den 7 oktober 2021 kl. 10.01 (CEST)

Även i dagspress dominerar (S), jag stöder att hon får företräde till uppslagsordet. Dr Bowser (diskussion) 7 oktober 2021 kl. 10.02 (CEST)
Även jag tycker så Yger (diskussion) 7 oktober 2021 kl. 10.05 (CEST)
Jag instämmer med DIEXEL om att vi kan vänta tills efter kongressen. Däremot håller jag med om att det (efter det) räcker med en topphänvisning i stället för en förgreingssida. /ℇsquilo 7 oktober 2021 kl. 12.24 (CEST)
Jag ger stöd till att S-Magdalena ska flytts till denna sidan. Mvh --Bairuilong (diskussion) 10 oktober 2021 kl. 07.50 (CEST)
Bra förslag att flytta socialdemokraten till detta uppslagsord. OJH (diskussion) 4 november 2021 kl. 15.33 (CET)

Se Diskussion:Magdalena Andersson#POMMF.  ^✍️(skrivet av:) GeMet(användare:)^💬 den 7 oktober 2021 kl. 09.38 (CEST)

Var tog den gamla diskussionssidan vägen?  ^✍️(skrivet av:) GeMet(användare:)^💬 den 7 november 2021 kl. 22.25 (CET)
Den råkade raderas i samband med flytten. Jag har återställt historiken och lagt in diskussion från grensidan här på finansministerns diskussiosnsida. /EnDumEn ✍ 7 november 2021 kl. 22.36 (CET)

Ser nu att någon har lagt till henne som statsminister trots att hon tillträder först på fredag. Om jag inte fått saken om bakfoten fullständigt så betyder det att hon ännu inte är statsminister, utan att Stefan Löfven formellt sitter kvar till den 26:e. Därför märkligt att hon lagts till som statsminister i såväl denna artikel som i Sveriges statsminister. Har jag fel nu, eller bör ändringarna dras tillbaka? 217.208.85.60 24 november 2021 kl. 10.25 (CET)

Edit: Eftersom redigeringarna redan har dragits tillbaka är saken inte aktuell

Mitt spørsmål fra Oslo er: hvor er den regel beskrevet som sier at den formelle makt overdras først på fredag. Er det på slottet, eller hvor?--Trygve W Nodeland (diskussion) 24 november 2021 kl. 10.57 (CET)

Enligt talmannens planering tillträder Regeringen Andersson den 26 november 2021. Andersson håller då först sin regeringsförklaring inför riksdagen, och anmäler samtidigt vilka statsråd i regeringen hon utsett. Därefter sker det formella maktskiftet vid en skifteskonselj som leds av kungen och där den nya regeringen och riksdagens talman deltar. Detta framgår av ett pressmeddelande från riksdagen daterat 22 november 2021. Jag har lagt in denna uppgift och källa på ett flertal berörda sidor.
@Trygve W Nodeland: Regleringen finns i Regeringsformen 6 kapitlet 6 §. Normalt hålls konseljer på Stockholms slott men det finns ingen lagreglering av det; utgångspunkten är att konseljen leds av kungen men om denne har förhinder kan den i stället ledas av talmannen. OJH (diskussion) 24 november 2021 kl. 13.43 (CET)
Takk (tack) da skal jeg opplyse de norsktalende leserne også om dette! Trygve W Nodeland (diskussion) 24 november 2021 kl. 15.12 (CET)
@OJH: Jag förstår inte detaljerna kring detta. När blir en person statsminister? Är det när talmannen klubbar beslutet efter omröstningen i riksdagen, eller är det vid skifteskonseljen? På sidan Konselj (Sverige) står det "skifteskonselj [...] hålles så fort statsministern anmält till riksdagen vilka statsråd som skall ingå i regeringen. Det är vid konseljen som det formella regeringsskiftet äger rum." (mina kursiveringar). Den texten tolkar jag som att personen vid skifteskonseljen redan är statsminister och att det är regeringen som skiftas. Kan du (eller någon annan) hjälpa till att reda ut? --Bensin (diskussion) 24 november 2021 kl. 23.08 (CET)
Jag ser nu att liknande frågor ställts på Diskussion:Sveriges_statsminister#Magdalena_Andersson, och där ser svaret ut att vara att en person blir statsminister vid skifteskonseljen. --Bensin (diskussion) 24 november 2021 kl. 23.13 (CET)
@Bensin: Ja, som jag skrev ovan är det regeringsformen 6 kapitlet 4-6 §§ som avgör. Riksdagen väljer statstministern. Statsministern väljer statsråden. När statsministern berättat för riksdagen vilka statsråden är ("anmälan") kan kungen, talmannen, statsministern och den nya regeringens ledamöter hålla konselj. Det är då bytet från den gamla till den nya statsministern sker och ansvaret går över. Lycka till med ditt regeringsbildande!   OJH (diskussion) 24 november 2021 kl. 23.29 (CET)
@OJH: Tack för svar! Jag förstår det som att man är tillträdande statsminister tills skifteskonseljen hållits och det är först efter den som man blir statsminister. Tack även för din lyckönskning! Jag har inte kommit långt alls med mitt eget regeringsbildande, så både positionen som vice statsminister OCH den som statsministerns ställföreträdare är ledig om du är intresserad... --Bensin (diskussion) 24 november 2021 kl. 23.38 (CET)

Jag anser inte att det som tidigare stod om den första statsministeromröstningen är av mindre intresse att bevara för framtiden. Förkortningen var onödig. Möjligen kunde en viss beskärning av det mest yviga accepteras. Det var inte överord att kalla den dagen för den märkligaste i svensk politisk historia, i varje fall om man tänker på de senaste tvåhundra åren. Det enda som kan jämföras sedan 1800-talets början är avsättningen av Gustav IV Adolf. Därför finns alternativet att ge den en egen artikel, om man anser att det blir ovikt i denna. Tostarpadius (diskussion) 29 november 2021 kl. 16.36 (CET)

Allt står ju i den länkade artikeln Statsminieromröstningen, det var ju ett skeende och inte primärt något som hon gjorde.Yger (diskussion) 29 november 2021 kl. 16.41 (CET)
Jag upptäckte inte den artikeln. Hursomhelst tycker jag gott det kunde vara något utförligare här, så att sammanhanget framgår tydligare. Tostarpadius (diskussion) 29 november 2021 kl. 17.46 (CET)
Jag ser nu att detta med budgeten nämns. Det räcker så länge den andra artikeln om denna dramatiska dag får finnas kvar. Tostarpadius (diskussion) 29 november 2021 kl. 17.52 (CET)

Kan inte redigera texten med anledning av skrivskyddet, men om någon med tillgång till artikeln läser detta behöver texten ändras.

Den är skriven strax före regeringsskiftet "bildar regeringen Andersson", men hon har redan bildat den. Skriv "bildade" istället. 92.35.125.32 2 december 2021 kl. 19.23 (CET)

Borde vi inte ha en kategori motsvarande en:Category:Women_prime_ministers = WD (Q9542443) nu när vi är med i gänget ;-) - Salgo60 (diskussion) 3 december 2021 kl. 03.42 (CET)

Vilka är "vi" som är med i gänget? Det har funnits kvinnliga statsministrar på många håll sedan länge (även i svenskspråkiga länder, kan tilläggas).−En som kommenterar (diskussion) 1 februari 2022 kl. 16.01 (CET)

Är det inte mer relevant med "Kvinnliga regeringschefer" än just premiär- och statsministrar? Kansler Angela Merkel, president Dilma Rousseff och statskansler Aung San Suu Kyi är bra exempel på kända regeringschefer som inte har titeln premiärminister. Sedan är det ju många länder där vi på svenska (och inte minst engelska!) översätter till stats- eller premiärminister trots att titeln är en annan. Det gäller till exempel Lettlands ministerpresident Laimdota Straujuma, Islands ledande rådherre Katrín Jakobsdóttir och Polens ministerrådsordförande Beata Szydło.
Jag tog mig friheten att starta en sådan kategori! OJH (diskussion) 3 februari 2022 kl. 12.53 (CET)

Det var bra, och jag håller med om att den skall handla om alla regeringschefer, inte bara om de som har titeln premiärminister.−En som kommenterar (diskussion) 3 februari 2022 kl. 19.40 (CET)
Just nu förs en diskussion på Wiki: Bybrunnen om Kvinnliga kategorier. Delta gärna där! OJH (diskussion) 3 februari 2022 kl. 23.11 (CET)

@Dagensris: Hej,

1. En enstaka händelse i en stadsministers karriär är knappast relevant för den samlade gärningen som sådan - i alla fall inte innan vi vet var det tar vägen. Blir det inget mer än "rapportering i media just nu" är det heller inget som hör hemma i Wiki Svenska.
2. Wiki är ett uppslagsverk, inte ett nyhetsmedium. Bara för att det rapporteras om detta i media just nu, är det inte samma sak som att det är relevant för artikeln på Wiki Svenska.
3. Lägg inte in din ändring fler gånger utan att ha fått samsyn här på diskussionssidan. Den som gör så riskerar att blockeras för redigeringskrig.

Om du har några frågor, ställ dem här så skall jag försöka svara. Riggwelter (diskussion) 8 januari 2022 kl. 23.26 (CET)

Händelsen i fråga är troligtvis den största hittills under hennes tid som statsminister. Men jag kan ändå förstå din synvinkel, att händelsen möjligtvis inte är relevant än. Bättre att vänta tills det är utspelat och i så fall diskutera huruvida den bör ha plats på hennes wikipediassida. Dagensris (diskussion) 8 januari 2022 kl. 23.40 (CET)
Om det ens vore relevant, så vore det relevant i första hand för städfirman eller säpo, och i sista hand för Magdalena Andersson. Men, relevans för Wikipedia saknas alltså, liksom för andra saker som valsar runt i pressen som till exempel "Tareq Taylor tillagar bäver" och "Snuskigaste scenerna i streamiingserierna", LittleGun (diskussion) 8 januari 2022 kl. 23.44 (CET)
Händelsen kan i högsta grad vara relevant för Magdalena Andersson då kvinnan påträffades i hennes bostad. Men jag håller som sagt med, om att det är bättre att se hur händelsen utspelar sig. Saker som tas upp i media har i allra högsta grad relevans för Wikipedia, särskilt information om vår regeringschef. Men sådan klickjournalistik du exemplifierar bör förstås inte tillmätas någon betydelse. Dagensris (diskussion) 9 januari 2022 kl. 00.16 (CET)
Uppgiften är totalt irrelevant i denna artikel. Historiker (diskussion) 9 januari 2022 kl. 10.37 (CET)

Att artikelobjektets forskarstudier avbröts efter tre år innebär självfallet inte, att hon under denna långa tid inte skulle ha fått godkänt på någon kurs. Mitt inägg bemöts av Yger med det lika nonchalanta som falska påståendet: ”det står redan”. Det står inte någonstans, att hon under doktorandstudierna inte skulle ha fullgjort någon däri ingående kurs.

Alfhild Hellman (diskussion) 1 februari 2022 kl. 14.27 (CET)

Du vet inte om hon deltagit på kurser men ej tagit examen, och vi skall skriva det vi vet och det är att hon påbörjat men ej avslutat doktorandstudier, vilket är det som är relevant nämna. Yger (diskussion) 1 februari 2022 kl. 14.36 (CET)
Instämmer med Användare:Yger. Nuvarande påstående om att hon var verksam som doktorand men avbröt forskarstudierna är belagt. Varken fullföljda eller avbrutna forskarstudiekurser är belagda, och bör därför lämnas utanför.
Om det i framtiden finns underlag för att beskriva Anderssons studieinriktning, pedagogiska förmåga som undervisare, avlagda/icke-avlagda metodkurser, handledare, avhandlingsämne eller liknande aspekter av hennes forskarstudier kan det vara av intresse för artikeln. Men eftersom det i flera fall rör sig om personuppgifter som kan anses vara av privat karaktär bör sådana uppgifter alltså kunna styrkas med källor som kan granskas. OJH (diskussion) 1 februari 2022 kl. 15.55 (CET)

Det är i och för sig intressant att kunna läsa om vilken utbildning ett lands statsminister har. Det är inte riktigt privata uppgifter för en så offentlig person.−En som kommenterar (diskussion) 1 februari 2022 kl. 16.22 (CET)
Varför OJH opåkallat börjar tramsa om personuppgifter ”av privat karaktär” är för undertecknad fullständigt obegripligt.
De uppgifter, som här talas om, avklarade deltentamina på doktorandutbildningen, är officiella.
Alfhild Hellman (diskussion) 1 februari 2022 kl. 16.54 (CET)
Vänligen, börja med att förklara för undertecknad vad du menar med ditt påstående att ”det står redan”.
Om du inte kan visa var det står, så är mitt tillägg i artikeln befogat.
Alfhild Hellman (diskussion) 1 februari 2022 kl. 16.42 (CET)
Jag har redan svarat, och det finns nu flera som gillar hur det nu står så inlägg av dig kommer återställas Yger (diskussion) 1 februari 2022 kl. 17.16 (CET)
@Alfhild Hellman:Du behöver fortfarande tala om var du har hämtat uppgifterna. Plumbum208 (diskussion) 1 februari 2022 kl. 17.19 (CET)
Besynnerligt, att du inte känner till detta som fd doktorand i teoretisk fysik, Plumbum208.
LADOK är en allmän handling. Varje universitet och högskola är skyldig att dokumentera uppgifter om studenter. Det gäller uppgifter om bland annat behörighet, urvalsgrund, studieresultat, betyg och examen. Uppgifterna i dessa register, till exempel LADOK, är tillgängliga för alla enligt samma regler som gäller för allmänna handlingar hos myndigheter.
https://www.su.se/medarbetare/studieadmin/disputationsprocess/uppgifterna-i-ladok-ligger-till-grund-för-examensbeviset-1.17631
Alfhild Hellman (diskussion) 1 februari 2022 kl. 17.59 (CET)
Ja, men du har inte lagt in LADOK som källa för det du skrev.−En som kommenterar (diskussion) 1 februari 2022 kl. 18.32 (CET)
Hur skriver man en källreferens till LADOK? /ℇsquilo 2 februari 2022 kl. 15.15 (CET)
Du har inte alls svarat även om du påstår det, Yger.
Det kan vem som helst se.
Att inlägg av undertecknad kommer att återställas tvivlar jag inte en sekund på.
Det behöver du inte påminna mig om.
För övrigt tycks du ha obefintliga kunskaper om vilka moment, som ingår i en doktorsexamen.
Alfhild Hellman (diskussion) 1 februari 2022 kl. 18.27 (CET)
Så länge det inte källbeläggs, finns det ingen anledning att ha det kvar. Sedan kunde det gärna formuleras snyggare också.−En som kommenterar (diskussion) 1 februari 2022 kl. 18.35 (CET)
@Alfhild Hellman: Jag vet naturligtvis att studieresultat är offentlig handling. Menar du att du har fått uppgifterna om Anderssons studieresultat genom att logga in i LADOK? Ur Wikipedias perspektiv är det då en förstahandsuppgift och för artiklar om nu levande personer ska man då vara extra noga med källor och försiktig med vad som publiceras. Plumbum208 (diskussion) 1 februari 2022 kl. 18.38 (CET)
Det finns väl en poäng i att vara försiktig med sådana uppgifter om de är känsliga, t.ex. trafikförseelser eller personlig ekonomi, men är den här typen av information kring utbildning som en person har genomgått (eller inte) att betrakta som känslig? Det tycker jag inte känns som lika självklart att det är.−En som kommenterar (diskussion) 1 februari 2022 kl. 18.44 (CET)
Känslig? Nja, inte direkt. Men i hur många artiklar skriver vi om exakt vilka kurser en person lyckats ta på universitetet? Och hur många av dem har det inte föregåtts av att frågan tidigare uppmärksammats på annan plats? Tror knappt vi alltid skriver ut vem som varit doktorandhandledare.
andejons (diskussion) 1 februari 2022 kl. 18.53 (CET)
Det är inte intressant information avseende vem som helst, men det är intressant när det kommer till en statsminister. På samma sätt som Stefan Löfvens utbildning också ofta diskuterades. Ledande politikers utbildning och karriär innan de blev politiker är sådant som alltid är intressant och många letar information om. Samma intresse för den typen av akademisk bakgrund finns inte för t.ex. idrottsmän, konstnärer eller företagsledare. De är inte heller förtroendevalda, så som politiker är. Man vill veta meriterna hos den som man företräds av.−En som kommenterar (diskussion) 1 februari 2022 kl. 18.58 (CET)
Inte känslig, men lite overkill. Liksom gymnasiebetyget. Aningen ovikt. Det står väldigt mycket om hennes utbildning(ar). Det var ändå snart trettio år sedan hon akademien. Långt över tretto sedan gymnasiebetyget, som förmodligen inte var direkt avgörande när hon blev partiledare för socialdemokraterna, eller ens förtroendevald.LittleGun (diskussion) 1 februari 2022 kl. 18.59 (CET)

Det enda, som är dokumenterat är att MA har en civilekonomexamen. Det, som gör innehållet i hennes doktorandutbildning intressant är att hon i pressen ständigt och jämt beskrivs som sällsynt välutbildad. Det som är klarlagt är, att hon inte ens kommit halvvägs till en doktorsexamen. Någon licentiatexamen har hon inte fixat. Att hon varit inskriven som doktorand i tre år är ingen merit om hon därstädes inte presterat någonting.

Som jämförelse kan nämnas, att Ardalan Shekarabi i S-kretsar länge påstods vara doktorerad. Själv gjorde han ingenting för att rätta till felaktigheten. Även han hade varit inskriven som doktorand i tre år. Vid närmare granskning visade det sig, att allt han hade presterat under dessa år var en introduktionskurs värd 15 hp. Fram till en doktorsexamen fattades således 225 hp inkluderande en avhandling.

Den mening, som jag ville lägga till i artikeln var: ”Det finns dock inga belägg för att hon under doktorandstudierna skulle ha fullgjort någon däri ingående kurs.” Undertecknad ämnar snarast ta kontakt med registrator på Handelshögskolan för att få klarhet.

Alfhild Hellman (diskussion) 1 februari 2022 kl. 21.34 (CET)

Så syftet är främst att nedvärdera hennes insatser i Akademien, och då räcker det inte att konstatera att hon inte har doktorerat? NDu får självklart kontakta registrator hur mycket du vill, men nu är ju Wikipedia en enda stor kabal vars främsta uppgift är att dölja sanningen, för tyvärr så duger inte kontakter med registrator som källa på Wiki Svenska. Det behöver först publiceras av tredje part, sedan kan vi ta in det om vi tycker det har vikt exakt hur många poäng som togs och vad som hände i harvard och österrike. Första publikationerna för att avslöja en saknad doktorshatt ska alltså aldrig göras på Wiki Svenska. Se Wiki: vad Wikipedia inte är. LittleGun (diskussion) 2 februari 2022 kl. 07.48 (CET)
Även med källor av kvalitet skulle en sådan formulering som Alfhild Hellman föreslår inte följa Wiki: Neutral synvinkel. Den nuvarande skrivningen, där det tydligt framgår att doktorandstudierna avbrutits, är fullgod. Däremot vidhåller jag att uppgifter om studieinriktning, teoretiskt intresse, handledare och liknande kan vara av intresse för en encyklopedi. OJH (diskussion) 2 februari 2022 kl. 14.04 (CET)

Det är förstås rätt konstigt om Andersson beskrivs som "sällsynt välutbildad". Hon har i princip samma utbildning som förrförre statsministern Fredrik Reinfeldt. Reinfeldt har visserligen inte påbörjat några forskarstudier vad jag vet, men Andersson har kanske(?) inte gjort färdigt något(?) av sina forskarstudier heller. I andra länder är det för övrigt ganska vanligt att toppolitiker har disputerat och det är ovanligt att de inte har någon grundläggande akademisk examen; när Stefan Löfven var statsminister var han den enda regeringschefen i EU som saknade akademisk examen. Men diskussion och spekulation kring hur mycket av studierna som Andersson har genomgått utan att tentera av, har väl inte i texten om henne att göra. Här skall det väl bara finnas klart belagd information. Fast för min del tycker jag att LADOK borde vara tillräckligt som källa.−En som kommenterar (diskussion) 2 februari 2022 kl. 14.22 (CET)
"Sällsynt välutbildad" vet jag inte om hon har kallats, men eftersom hon har en civilekonomexamen och dessutom bedrivit forskarstudier efter det är hon ganska välutbildad för att vara politiker. Hur många riksdagsledamöter har en utbildning högre än en master? /ℇsquilo 2 februari 2022 kl. 15.17 (CET)
@Esquilo Jag känner inte till någon statistik över antal riksdagsledamöter med högre examina än Master. Däremot har SCB relativt nyligen publicerat uppgifter som visar att 50 % av riksdagsledamöterna har en "lång eftergymnasial utbildning". I det begreppet ingår alla som har mer än 3 års eftergymnasiala studier. Siffran säger inget om avslutade studier, och gruppen inkluderar allt från 3 år av nybörjarkurser på högskola till fullständig doktorsexamen. Den huvudsakliga slutsatsen i undersökningen är att politiker i riksdag, region och kommun har högre utbildning än vad befolkningen i stort har. Du hittar SCB:s material här (2021). OJH (diskussion) 2 februari 2022 kl. 15.35 (CET)
Det finns inte sällan intresse, men poängen ska inte vara att peka finger. Åt något håll. Gymnasiebetyget; är det bara jag som inte kan se någon vikt för den? LittleGun (diskussion) 2 februari 2022 kl. 17.28 (CET)

Det finns väl ett antal svenska riksdagsledamöter som har doktorsexamen, även om Sverige som sagt har ovanligt få höga politiker med höga akademiska examina jämfört med andra länder. Jag tycker inte att hon är "ganska välutbildad för att vara politiker", det hade man kanske kunnat kalla henne om hon vore färdig doktor. En master/magister borde vara så vanligt att det skulle sägas vara normalt att ha för politiker på den nivån. Möjligen är hon ganska välutbildad för att vara svensk politiker.−En som kommenterar (diskussion) 2 februari 2022 kl. 18.54 (CET)

Att döma av den veritabla goja, som du presterar, så tycks du ha missat det mesta i den här diskussionen.
Alfhild Hellman (diskussion) 2 februari 2022 kl. 18.03 (CET)

Det kan vara värt att påpeka, att den här diskussionen handlar om MA:s doktorandstudier. Grundfrågan är om MA utöver en civilekonomexamen har några formella meriter. Att hon under tre år ha varit inskriven som doktorand medför inte nödvändigtvis att hon har presterat något under denna tid. Om ingenting uträttats, så är dessa studier rimligen inte någon merit.

Alfhild Hellman (diskussion) 2 februari 2022 kl. 18.08 (CET)

Man kan ha presterat en hel del även om man inte har tagit ut poängen för det. Har hon kanske skrivit artiklar i framstående tidskrifter under den här tiden eller deltagit i forskningsteam? Det är inte bara de formellt registrerade poängen som behöver ha betydelse, så häng inte bara upp dig på det.−En som kommenterar (diskussion) 2 februari 2022 kl. 18.58 (CET)
Vad finns det att diskutera? Hon har gjort det som hon har gjort. Det är det som ska redovisas. Punkt. Vi har ingen anledning att redovisa vad hon inte gjort. Det skulle bli en oändlig lista. Och vi ska inte lägga in några värderingar i det, varken direkt eller underförstått. Dvs - de nuvarande formuleringarna räcker bra. Janders (diskussion) 2 februari 2022 kl. 19.14 (CET)
Tröstlöst trams!
Artiklar och dylikt har självfallet ingenting med de formella akademiska meriterna att göra.
Det är enbart godkända tentamina på de ingående kurserna som räknas.
Alfhild Hellman (diskussion) 2 februari 2022 kl. 20.37 (CET)
Jag vet inte vad Användare:Alfhild Hellman baserar sina påstående om forskarstudier på, men att "det är enbart godkända tentamina på de ingående kurserna som räknas" är direkt oegentligt. Det framgår av Högskoleförordning 1993:100 bilaga 2 Examensordningen, som reglerar att för doktorsexamen uppgår kursfordringarna till 240 hp varav minst hälften måste utgöras av en avhandling. Det finns däremot inget minimikrav på hur många hp som ska utgöras av kurser. Detta avgörs i stället av lärosätena, i en lokalt beslutad examensbeskrivning.
Att den del av forskarutbildningen som inte utgörs av kurser är central och att progressionen i den mäts även om den inte registreras i LADOK framgår till exempel av Högskoleförordningen 6:29 som reglerar den individuella studieplanen och dess krav på löpande uppföljning av doktorandens studier. I lokalt beslutade regler finns exempel på olika tröskelseminarier (exempelvis 30-, 60- och 90 % eller halvtidsseminarium, förslutseminarium, slutseminarium, licentiatexamen) för avhandlingsarbetet, liksom villkor för doktorandanställning som utgår från progression men inte från LADOK-poäng (till exempel lönestegar, tillgång till resestipendier, utformningen av institutionstjänstgöring mm).
För övrigt anser jag att tonen i den här diskussionen behöver hyfsas. OJH (diskussion) 3 februari 2022 kl. 09.20 (CET)
Har man väl tagit sin grundutbildningsexamen så är kurser och tentamina ganska oviktiga. Som doktorand är man forskarstuderande och då är den forskning man bedriver den viktigaste faktorn. Den brukar bedömmas utifrån bibliometri. /ℇsquilo 3 februari 2022 kl. 14.49 (CET)

Avslutning.

Det är uppenbart, att det inte går att komma längre i den här diskussionen. Det är svårt, att få information om vad MA presterat under den aktuella perioden. Så mycket är dock klarlagt, att hon inte ens kommit halvvägs till en doktorsexamen. Någon licentiatexamen har hon inte tagit.

I beaktande av att MA under dessa tre år dessutom studerat såväl i Österrike som i USA, så är det ett högst rimligt antagande, att hon i bästa fall kunnat genomföra en fjärdedel av doktorandstudierna. Fakta i ärendet lär med tiden komma fram.

Alfhild Hellman (diskussion) 3 februari 2022 kl. 12.17 (CET)

Ser att ett längre stycke om statsministeromröstningen plockats bort, med hänvisning till att texten finns i en annan artikel (Regeringen Andersson). Jag kan inte riktigt se att det finns hinder för att uppgifter ska förekomma i flera olika sammanhang.

Det väsentliga här är dock att statsministeromröstningen inte i första hand handlar om regeringen Andersson, utan om regeringsbildaren Magdalena Andersson. Om uppgifterna nu bara ska finnas i en enda artikel, så bör det alltså vara här! (För Regeringen Andersson är omröstningen "bara" en förutsättning. Ingen annan av ministrarna, statssekreterarna eller för den delen regeringsförklaringen eller den förda politiken prövades av riksdagen inför deras tillträde. Det var enbart Anderssons rätt att bilda regering omröstningen gällde.)

Mitt förslag är dock att uppgifterna får finnas i båda artiklarna. Möjligen kan de ha olika fokus. För personen Andersson är det så klart intressant att hon valdes men hann att avgå innan hon ens tillträdde, för att sedan väljas strax igen. Det är ett närmast unikt förhållande för Sverige. Vidare bör det så klart finnas en viss betoning av att det var Sveriges första statsminister. I regeringsartikeln finns ju andra aspekter, såsom regeringsunderlag, exakt omröstningsresultat mm som är av intresse.

Om ingen hör av sig avser jag alltså att lägga tillbaka hela (eller mera troligt: bearbetade delar av) det borttagna stycket om omröstningen. OJH (diskussion) 27 februari 2022 kl. 20.05 (CET)

Jag kan hålla med om att statsministeromröstningen även bör nämnas i denna artikel. Gärna i förkortad form. T.ex. behöver det inte framgå vilka som deltar i en skifteskonselj.--Gotogo (diskussion) 27 februari 2022 kl. 21.04 (CET)

Jag tycker också de gamla bilderna är bättre, men infoboxbilden borde helst visa henne då hon innehar högsta befattningen, det vill säga Sveriges statsminister. J 1982 (diskussion) 11 september 2022 kl. 11.01 (CEST)

Enligt diskussion på Sveriges statsminister#Magdalena Andersson och t.ex. [1] är den avgående statsministern fortfarande statsminister tills nästa tar över. Regeringsformen är tydlig med att den avgående regeringens ministrar upprätthåller sina tjänster tills nästa regering tar över. Det fanns en hel del olika åsikter i den ovan nämnda diskussionen, men den gällde främst om när Andersson blev statsminister, och det fanns inget större ifrågasättande att Löfven var statsminister fram till den nya regeringen tillträdde. Hon borde alltså stå som statsminister ett tag till. Sjö (diskussion) 14 september 2022 kl. 20.57 (CEST) I artikeln Stefan Löfven anges han som statsminister till den 30 november 2021, även om han avgick den 10 november. Jag ändrar enligt ovan till att hon är statsminister. Sjö (diskussion) 14 september 2022 kl. 21.20 (CEST)

Är Anderssons fritidsintressen verkligen encyklopediskt intressanta? Föreslår att rubriken stryks, och att meningen och källorna avseende elitsimning arbetas in ungefär vid hennes skolgång. OJH (diskussion) 18 november 2022 kl. 10.11 (CET)

Intressen är viktiga för en encyklopediskt relevant person, särskilt om personen har stor makt. Hur det ska formuleras är en annan sak. Jag tycker nog balansen mellan de olika rubrikerna är ganska bra som det är just nu. Paracel63 (diskussion) 7 juni 2023 kl. 06.39 (CEST)

varför finns det inget avsnitt om hennes väldokumenterade rasism? Ni vet de där uttalandet hon gjorde som fick socialdemokratiska företrädare att hoppa av partiet. Är det politiskt aktiva redigare som rensat och städat den här sidan? 62.20.120.243 10 oktober 2023 kl. 13.12 (CEST)

Du får nog ange lite referenser till trovärdiga källor om du vill diskutera något mer konkret. - Tournesol (diskussion) 10 oktober 2023 kl. 13.13 (CEST)
Ja. Alla svenska tidningar har nämnt hennes somalitown-uttalande det senaste året. Men det brukar inte vara någon idé att redigera svenska wikipedia med tanke på alla politiska administratörer. Står inget negativt om någon. Till skillnad från engelska Wikipedia där kritik mot politiker tas upp 62.20.120.243 10 oktober 2023 kl. 13.34 (CEST)

Konkreta källor, inte löst prat. - Tournesol (diskussion) 10 oktober 2023 kl. 13.42 (CEST)
duger artikeln i SvD? 83.185.245.194 11 oktober 2023 kl. 07.32 (CEST)
Har det påverkat hennes roll/gärning. Har hon lämnat någon befattning som följd av uttalandet? (och källa på det). Om inte så är det inte relevant ta upp Yger (diskussion) 11 oktober 2023 kl. 07.46 (CEST)
Detta är verkligen ingenting att ta upp. Enwp är sannerligen inget föredöme när det gäller att hantera levande personers biografier. Alldeles för mycket löst skvaller och annat som om det inte dokumenterats där skulle varit bortglömt för länge sedan finns med. Har det påverkat personens gärning är en viktig fråga, men också om vår publicering av uppgifterna riskerar att vara det enda som gör att det blir ihågkommet. Är detta fortfarande omtalat om tio år kan det vara skäl att nämna det i artikeln, men utan svepande anklagelser för rasism. Tostarpadius (diskussion) 11 oktober 2023 kl. 08.02 (CEST)
Så du menar att engelska Wikipedia som allmänt håller en mycket högre kvalitet än svenska wikipedia har tolkat reglerna för politikers biografier fel. Det tycker jag låter väldigt märkligt. Speciellt när man pratar om något som alla större svenska medieföretag tagit upp. DN, SVD, Expressen och Aftonbladet har alla artiklar om det 83.185.245.194 11 oktober 2023 kl. 09.16 (CEST)
Märkligt att det inte ska nämnas som rasism heller när det är precis det debatten handlat om. Var finns det källor som påstår något annat? 83.185.245.194 11 oktober 2023 kl. 09.20 (CEST)
Enwp har 50 ggr fler bidragsgivare och har därför andra förutsättningar (och en ann kultur). Och på svwp följer vi den praxis som finns för denna språkversion Yger (diskussion) 11 oktober 2023 kl. 10.39 (CEST)
om det är svenska wikipedias praxis angående politiker så ser jag ingen poäng med att läsa eller redigera artiklar om politiker på svenska wikipedia. Då kan man lika gärna läsa beskrivningarna på partiernas egna hemsidor.
Min egna teori är att svenska wikipedia styrs av politiska lobbyister som rensat bort all negativ information 83.185.245.194 11 oktober 2023 kl. 10.52 (CEST)
Du får ha vilken teori du vill, och du är även fri att tycka svwos artiklar om politiker är mesiga, men den praxis vi har ligger fast Yger (diskussion) 11 oktober 2023 kl. 11.25 (CEST)
Min uppfattning är generellt att svwp håller högre kvalitet än enwp, men det har inte så mycket med just denna fråga att göra. Olika versioner är fria att hantera denna typ av frågor på skilda sätt. Tostarpadius (diskussion) 11 oktober 2023 kl. 12.45 (CEST)
Det som står överst på den här sidan är att kontroversiellt material med dåliga eller inga källhänvisningar ska tas bort.
Inte kontroversiellt material med många källhänvisningar till de flesta av sveriges stora nyhetsmedier och uttalanden från andra förtroendevalda i hennes eget parti och andra partiledare.
Vi kan också nämna Jimmy Åkessons sida som använder ordet rasism en gång när det producerats hundratals nyhetsartiklar och ett gäng vetenskapliga studier som benämner han och hans parti som rasistiskt
Ännu roligare blir det när man läser den engelska versionen av artiklarna och inser att allt detta nämns där.
Ska man behöva läsa på engelska wikipedia för att veta vad media, forskare och andra politiker säger om svenska makthavare? 188.150.34.37 11 oktober 2023 kl. 16.27 (CEST)
Ja, om man vill veta vad enstaka opinionsbildare har sagt får man gå dit. Vi befattar oss inte med enskildas åsikter som inte påverkar personens karriär. Kom tillbaka om tio år! Tostarpadius (diskussion) 11 oktober 2023 kl. 16.39 (CEST)
Det har snart gått trettio år sen Jimmy Åkesson gav sig in i politiken. Hans rasistiska uttalanden har enligt de flesta utomstående bedömare hjälpt hans karriär och ändå nämns rasism en gång på hans sida. Hur ursäktar ni bristen på relevant information där? 188.150.34.37 11 oktober 2023 kl. 17.36 (CEST)
Platsen att diskutera den artikeln är Diskussion:Jimmie Åkesson Yger (diskussion) 11 oktober 2023 kl. 17.50 (CEST)
Det här är er policy
Offentliga personer
I fallet med kända offentliga personer finns det massor av trovärdiga yttre neutrala källor att hämta information från, och biografier på Wikipedia bör endast dokumentera vad dessa källor anger. Beskyllningar och händelser som är encyklopediskt intressanta och väl dokumenterade av trovärdiga källor kan finnas med i artikeln oavsett om de är negativa eller den aktuella personen ogillar att händelsen nämns. Om händelsen inte nämns av neutrala yttre källor, ta inte med den i artikeln.
Jag får inte den policyn att gå ihop med vad ni skriver nu
188.150.34.37 11 oktober 2023 kl. 18.01 (CEST)
Du har fortfarande inte berättat för oss vilka artiklar i "DN, SVD, Expressen och Aftonbladet" som belägger det du påstår. Plumbum208 (diskussion) 11 oktober 2023 kl. 18.14 (CEST)
Här har vi en på aftonbladet https://live.aftonbladet.se/val2022/news/s-avhopp-efter-uttalande-om-somalitown.b2G6JSVWE 188.150.34.37 11 oktober 2023 kl. 18.46 (CEST)
Och jag vill tillägga att jag förstår er policy om att vara försiktig med vad som sägs i biografier. Det är jättelogiskt om det handlar om artister eller privatpersoner. Inte när det gäller politiker.
Vad en politiker säger och gör och vad andra politiker, journalister och forskare uttalar om dom är det som gör dom relevanta i min värld
Jag tycker inte heller att allting som skrivits i skvallertidningar om Pernilla Wahlgren hör hemma på wikipedia.
Däremot tycker jag att vad en makthavare säger i media och folks reaktion på det verkligen hör hemma här. Jag får en märklig nordkoreansk propagandakänsla när jag läser artiklar om svenska politiker. Både på höger och vänstersidan 188.150.34.37 11 oktober 2023 kl. 19.12 (CEST)
Just när det gäller politiker är det i så fall extra viktigt att vi förhåller oss neutrala och inte tar med sådant som kan påverka karriären negativt om det inte redan har gjort det. Tostarpadius (diskussion) 11 oktober 2023 kl. 19.27 (CEST)
Beskyllningar och händelser som är encyklopediskt intressanta och väl dokumenterade av trovärdiga källor kan finnas med i artikeln oavsett om de är negativa eller den aktuella personen ogillar att händelsen nämns.
Från er policy 188.150.34.37 12 oktober 2023 kl. 06.03 (CEST)
Ja, detta har ingenting att göra med hur en person vill bli omskriven utan det handlar om att saker skall finnas kvar i medvetandet efter en tid även om det inte står på Wiki Svenska. Vi har inte bråttom eftersom vi skriver ett uppslagsverk och inte har behov att locka läsare med snaskigheter. Tostarpadius (diskussion) 12 oktober 2023 kl. 07.00 (CEST)
Då måste jag återigen använda Jimmy Åkesson som exempel. Vad har dom för ursäkt att inte ta upp rasismen där? Eller är det olika regler på olika sidor? 188.150.34.37 13 oktober 2023 kl. 05.57 (CEST)
Med tanke på att vi är på en encyklopedi där medlemmar av rasistiska partier är med och bestämmer definitionen av rasism. På engelska wikipedia är det istället forskare som diskuterar sådana saker 188.150.34.37 13 oktober 2023 kl. 06.00 (CEST)
För Åkesson hänvisar vi än en gång till hans egen artikeldiskussion. Tostarpadius (diskussion) 13 oktober 2023 kl. 07.01 (CEST)
Och var står det någonstans? Jag hittar det inte när jag läser riktlinjerna. Inget om att det ska ha gått tid eller 10 år. 188.150.34.37 13 oktober 2023 kl. 06.13 (CEST)
Allt är inte nedskrivet, men Wikipedias sak är att dokumentera, inte att bedriva opinionsbildning. Tostarpadius (diskussion) 13 oktober 2023 kl. 07.01 (CEST)
När det gäller artikeln i Aftonbladet VAL 2022 så är det en utmärkt källa för artikeln Saida Hussein Moge när/om en sådan skapas. Hennes karriär har påverkats av händelsen. men inte Magdalena Anderssons. /ℇsquilo 13 oktober 2023 kl. 09.01 (CEST)
Så ni har en del av policyn i era minnen. Den finns inte nedskriven menar du? 188.150.34.37 16 oktober 2023 kl. 06.18 (CEST)
Det här blir mer ologiskt ju längre diskussionen går. Ni har ju redan flyttat målet ett par gånger. Är ni säkra på att ni inte är avlönade av partistyrelserna? 188.150.34.37 16 oktober 2023 kl. 06.20 (CEST)
Det jag menar är att alla detaljer inte finns specificerade. En del saker bedöms från fall till fall på diskussionssidorna som här, där det finns en tydlig konsensus om att detta inte är något som hör hemma i Magdalena Anderssons artikel. Vad gäller Dina insinuationer har jag tilldelat Dig en ny varning. Sådant motverkar ett gott samtalsklimat. Tostarpadius (diskussion) 16 oktober 2023 kl. 07.56 (CEST)

För att få en dokumentation av denna diskussion (och avslut), även fast beslut om åtgärd är fastställd (=inget i denna artikel) så skriver jag ner här en summering:

• enda källa som framförts är en artikel i Aftonbladet. Den beskriver att Magdalena Andersson vill positionera om S syn i migrationsfrågor och att en person reagerat negativt på detta.
• Magdalena Anderssons språkbruk för att beskriva denna ändring innehöll ett uttryck som i tidens anda var lite överdrivet målande, men i sig inte var rasistiskt och än mer inte i dess kontext var ett uttryck av rasism från henne.
• Att övertolka och tolka in uttrycket ur sin konktext är ett exempel på politisk argumentationsteknik
• oberoende av av tolking av uttrycket så har detta inte lett till följder för Magdalena Anderson, varken i hennes roll som partiledare eller som individ,l och dessutom klingat av i nyhetsbruset. Det finns enligt vår praxis ingen grund till omnämnande av detta i artikeln om henne.

Jag anser även att diskussionen med bara en anändare aktiv, inte längre ger mervärde och sätter därför streck i debatten.Yger (diskussion) 16 oktober 2023 kl. 08.34 (CEST)