johan Pehrson

”...för att förespråka metoder som inskränker individens integritet alltför mycket.” Vad avses med ”alltför mycket” i detta sammanhang? Jag antar att det inte är Perssons uppfattning att det är ”alltför mycket” (eftersom han förespråkar det). Vem är det som tycker att det han förespråkar är ”alltför mycket”? Hyperboré (diskussion) 25 november 2019 kl. 19.36 (CET)

Hyperboré, säkert Per Ström. Jag som inte tog bort tillräckligt mycket när jag raderade hans debattartikel. Fixar det. MVH Adville (diskussion) 25 november 2019 kl. 19.41 (CET)

Liberalerna har gått ut med ett pressmeddelande att Pehrson efterträder Sabuni som partiledare. https://www.liberalerna.se/nyheter/johan-pehrson-ny-partiledare-for-liberalerna Eftersom partiet har gått ut med uppgiften är det självklart att det inte kommer genomföras ett internt val av ny partiledare. Manvswow (diskussion) 8 april 2022 kl. 12.30 (CEST)

Vill sammanhanget hänvisa till bybrunneninlägget av OJH, där denna med hänvisning till partiledarvalets former ändå manar till försiktighet och eftertanke. Hälsar Lucie Manette ^(Diskussion) 8 april 2022 kl. 15.22 (CEST)

Wiki är en fantastisk plats där det tas mycket och befogad hänsyn till olika info+omständigheter. MEN, ibland kör det faktiskt fast på ett sätt som inte är nödvändigt. Partiet har bytt partiledare, och det framgår jättetydligt av deras egna interna kanaler. Och om dessa två källor inte duger för att avsluta denna diskussion, så vet jag inte vad som någonsin skulle duga för att avsluta den:

https://www.liberalerna.se/liberaler/johan-pehrson

https://www.liberalerna.se/nyheter/johan-pehrson-ny-partiledare-for-liberalerna Amfiteater (diskussion) 8 april 2022 kl. 15.49 (CEST)

Läs inlägget på Bybrunnen som handlar om De jure och d facto partiledare och det bör vi vara noga med att få rätt. Och det framgår ej av pressmeddelandena Yger (diskussion) 8 april 2022 kl. 16.57 (CEST)
Har naturligtvist läst det innan jag skrev mitt inlägg.
Resonemanget håller inte, eftersom det skulle innebära att partiet kategoriseras som ledarlöst fram till december (sic!). Skulle samma resonemang tillämpas på exempelvis Stefan Löfven, så skulle det innebära att han inte skulle ha betraktas som partiordförande förrän kongressen 2013 då han valdes till befattningen. Den här plattformen har alltså i och med detta kört konceptet "de facto partiledare" som den enda definitionen av partiledarbegreppet, genom alla år.
I ovannämnda exempel så skulle en ändrad hållning i definitionsfrågan innebära en skillnad på ca 1,5 år. För L:s del, å sin sida, rör det sig om december 2022, och fram tills dess hinner hela Sverige konstatera att Johan Pehrson leder partiet Liberalerna.
Förutom Ygerpedia. Amfiteater (diskussion) 8 april 2022 kl. 17.29 (CEST)
Ja jag har inte förnekat att han leder liberalerna, men frågan är i vilken roll, som tf eller vice eller vad. Och vi har inte mer bråttom än att vi kan avvakta till detta klarnar Yger (diskussion) 8 april 2022 kl. 17.35 (CEST)
Partiets stadgar (§6:K) anger att val av partiordförande alltid ska ske vid landsmöte. Det innebär att han, i kraft av 1:e vice partiordförande, nu går in i rollen som ordförande med möjlighet att bli vald formellt i december. Jag tror att det är viktigt att vi håller detta tydligt i våra texter. Janders (diskussion) 8 april 2022 kl. 17.54 (CEST)
Det är väl som tillförordnad generaldirektör eller statsminister som leder en expeditionsministär. Det ska framgå. Sedan är frågan vad JP har för befogenheter. Per W (diskussion) 8 april 2022 kl. 18.23 (CEST)
Det är just detta att vi är noga med formalia som gör uppslagsverket trovärdigt. Att partiet förenklar i pressmeddelandet är naturligt, men wp är inte en nyhetssajt utan skall erbjuda fördjupning. Tostarpadius (diskussion) 9 april 2022 kl. 08.24 (CEST)
Amfiteater: Han är tillförordnad. Partiet är alltså inte ledarlöst, eftersom det har en tillförordnad partiledare. Det trodde jag var självklart. Allt annat vore ju en palatskupp. Men här finns ett par källor spm är tydliga: [1],[2].
Jag minns inte hur det var med Juholt/Löfven, men det låter rimligt att Löfven var tillfördnad först. Om den tillförorndade även blir formellt vald har vi valt att inte separera de två. Jämför Sveriges statsminister#Lista över Sveriges statsministrar, där Unden står som tillfördnad, eftersom han ite valdes till partiledare sedan medan Ingvar Carlsson inte står som tillförordnad de veckorna han var det efter Palmes död.
Sen är det viktigt att lägga fram relevant argument på Wiki Svenska. Och god ton. Att göra sig lustig och hitta på epitet som Ygerpedia hör inte dit. Du är därför varnad för att bryta mot etiketten.
Av nyfikenhet undrar jag om man kan använda (sic!) som Amfitetater gör. Att berätta att resonemanget inte håller eftersom det är osannolikt, sen sätta sic på detta osannolika. Blir inte det typ en dubbelnegation? LittleGun (diskussion) 9 april 2022 kl. 11.22 (CEST)
Vad gäller den avslutande frågan har jag nog sett det tidigare någon gång, men jag vill absolut inte påstå att det är brukligt. Det handlar ju inte om ett citat utan om ett referat, som dessutom är tendentiöst. Tostarpadius (diskussion) 9 april 2022 kl. 14.52 (CEST)
Vill bara påminna om att svenska politiska partier är organiserade som ideella föreningar. Eftersom det saknas lagstiftning och varje förening själv beslutar om sina stadgar finns ingen gemensam norm för hur (parti)ordförande tillsätts. Var därför försiktig med att dra paralleller mellan partier. Alla riksdagspartierna har liknande uppbyggnad. Till syvende of sidst är det dock det enskilda partiets stadgar, partiorganens stadgetolkning och partiets praxis/historia som avgör. Partierna har som sagt liknande — men inte samma! — uppbyggnad.
Nu tänker jag googla internationell statsvetenskaplig forskning. Min gissning är att många andra länder har lagstiftning kring partiernas organisation. Kan bli en spännande wikipediaartikel så småningom! OJH (diskussion) 9 april 2022 kl. 19.44 (CEST)
Nu ser det bra ut. Det framgår att Pehrson är tillförordnad och att han borde bli vald. Undénexemplet är bra. Ingvar Carlsson har en not där det framgår att den första perioden var utan riksdagsval. Jag håller med Tostarpadius om att det är viktigt att vara korrekt. Per W (diskussion) 9 april 2022 kl. 21.29 (CEST)

Ser att vissa protesterar mot att den källbelagda händelsen i september 2006 införs. Pehrson var ganska högt profilerad inför riksdagsvalet 2006 och hade han inte kört mot rött så är det inte osannolikt att han blivit utsedd vid regeringsskiftet 2006 till statsråd... Ricjac 9 april 2022 kl. 14.04 (CEST)

@Ricjac: Att fylla upp det ytterst magra biografiavsnittet med information om en rödljuskörning, anser jag är övermåttan oproportionerligt. Jag föreslår att den texten stryks. Stigfinnare (diskussion) 9 april 2022 kl. 13.59 (CEST)

Medhåll. Riggwelter (diskussion) 9 april 2022 kl. 14.01 (CEST)

instämmer. Den hade heller inte påverkan på hans politiska gärning Yger (diskussion) 9 april 2022 kl. 14.01 (CEST)

Håller inte med, om inte denna händelse ägt rum kunde han blivit statsråd och kanske även partiledare långt tidigare. Dessutom finns ytterligare en trafikhändelse 2011 som finns beskriven i media som ännu inte nämnts i artikeln. Ricjac 9 april 2022 kl. 14.06 (CEST)

Enligt vilken källa kunde han blivit statsråd och kanske även partiledare om det inte varit för hans trafikförseelse/r? Riggwelter (diskussion) 9 april 2022 kl. 14.10 (CEST)

Se här från Göteborgs Posten i september 2006 (https://www.gp.se/nyheter/sverige/dragkamp-om-poster-i-borgerlig-regering-1.1235306):

Partiledare var det nog ingen som tänkte 2006 då Jan Björklund och Birgitta Ohlsson var de två favoriterna att efterträda Leijonborg. Ricjac 9 april 2022 kl. 14.18 (CEST)

Det där är ju inte annat än i en - förvisso trovärdig - källa publicerat tyckande eller skvaller. Det kan vi inte bygga en seriös biografisk artikel på. "Kunde ha" och "flera som TT talat med" är helt enkelt inte tillräckligt tungt. Riggwelter (diskussion) 9 april 2022 kl. 14.21 (CEST)

Se även en kommentar med ljudfil av Pehrson själv i SR i oktober 2006 efter att Reinfeldt utsett sin regering: https://sverigesradio.se/artikel/961861. Ricjac 9 april 2022 kl. 14.23 (CEST) Se även en TT-notis publicerad av SVT från oktober 2006:

Ricjac 9 april 2022 kl. 14.27 (CEST)

Ursäkta, jag upptäckte inte diskussionen här förrän jag flyttat ner avsnittet om rödljuskörningen på sidan, för den passar i alla fall inte att ha i avsnittet om Biografi. För mig får man gärna ta bort denna information helt och hållet, för jag kan inte se vad den har med hans övriga verksamhet att göra.--Bemland (diskussion) 9 april 2022 kl. 14.31 (CEST)

Jag anser att det är relevant eftersom det fick implikationer på dennes politiska karriär som riksdagsman. Han förlorade platsen som ordförande i justitieutskottet, i egenskap av vilken han innan valet och rödljuskörningen hade haft flera offentliga debattframträdanden mot den då sittande justitieministern Thomas Bodström, och fick (sannolikt även som tröstpris för utebliven statsrådspost) i stället rollen som partiets gruppledare. Det föregående behöver givetvis inte skrivas rakt ut i själva artikeln. Ricjac 9 april 2022 kl. 14.43 (CEST)

Det har inte nämnts någonstans vad jag hört eller sett, så om det hade en påverkan på karriären var den högst tillfällig. Det hör inte hemma här, oavsett hur omfattande biografin än blir. Tostarpadius (diskussion) 9 april 2022 kl. 14.45 (CEST)

Han blev inte ledamot i justitieutskottet, men väl i socialutskottet, fortfarande en ledamotstol, alltså. Därtill utnämndes han till gruppledare. Han blev inte minister, men i sammanhanget får nog anses att Beatrice Ask både hade rätt partifärg för posten, därtill tidigare stadsrådserfarenhet. På vilket sätt blir det då att anse som att hans karriär påverkats negativt, därtill i en sådan utsträckning att vad som hände för snart två decennier sedan är relevant för en biografisk artikel idag? En bra biografisk artikel kan givetvis innehålla mindre smickrande omständigheter, men det får alltså inte bli ovikt i förhållande till annan biografisk information, och det är det som nu flera av oss vänder oss emot. Riggwelter (diskussion) 9 april 2022 kl. 14.52 (CEST)

Det som är viktigt i en biografisk skildring är bortsett från grundfakta, en beskrivning av kritiska skeenden där historien kunde ha tagit en annan vändning om inte för vissa kritiska händelser. Pehrson klarade sig kvar som riksdagsledamot, är en i gänget och är där han är idag när andra stjärnor och partiet har fallnat. Men händelsen visar att Pehrson kunde ha tagit en långt mer prominent plats i sitt parti och i svensk politik redan 15-16 år tidigare om inte för vissa (relativt obetydliga) snedsteg. Ricjac 9 april 2022 kl. 15.00 (CEST)

(Redigeringskonflikt) "avstått från att anmäla sina föräldrar". Är det inte någon lag som säger att man inte har en skyldighet att göra det när det gäller brott begågna inom familjen? Och detta var 1999. 23 är sedan. Rödljuskörningen var 16 år sedan och kanske påverkade hans karriär temporärt då, men uppenbarligen inte så att han slutade som politiker. Det verkar inte ha blivit någon toblerone för honom utan han blev till och med btr partiledare efter detta (flera år senare). Med avseende på "nu levande personer" så är det inte något som bör tas upp i nuläget. Adville (diskussion) 9 april 2022 kl. 14.57 (CEST)

Jag har inte skrivit om den anförda händelsen kring svart arbetskraft utan enbart citerat en annan artikel här på diskussionssidan. Att Pehrson inte gick vidare som statsråd när det tycktes sannolikt, men ändå klarade sig kvar som riksdagsman, och långt senare hamnat i finrummet när partiets andra stjärnor fallnat är själva poängen. Ricjac 9 april 2022 kl. 15.07 (CEST)

Ja, du har rätt i att det också är viktigt att beskriva kritiska skeenden. Men faktum kvarstår att källorna inte påvisar den slutsats som du drar, d.v.s. att det som hände för snart ett kvartssekel sedan faktiskt påverkat Pehrsons karriär. Vi kanske kan ana att det kan ha påverkat utgången av det interna, sedvanliga prestigekäbblet om vem som får vilken plats i vilket utskott och/eller vem som får en ministerplats (och därigenom även Pehrsons karriär), men att det faktiskt skulle ha påverkat det hela är inte klarlagt i källorna annat än som politiskt skvaller och tyckande. Det kan vi inte bygga en artikel på. Riggwelter (diskussion) 9 april 2022 kl. 15.09 (CEST)

Men jag drar inga egna slutsatser utan återger endast vad som samtida källor anger, varken mer eller mindre (det som skrivs argumenterande på diskussionssidan är inte menat att införas i själva artikeln). Pehrsons politiska karriär tog inte det förväntade skuttet uppåt, men det det var inte tillräckligt allvarligt nog för att avsluta den heller: vilket är varför han är där han är idag. Det är upp till läsaren att dra sina egna slutsatser, som inte är särskilt långsökta. Ricjac 9 april 2022 kl. 15.20 (CEST)

Det är inte Wikipedias uppgift att beskriva Kontrafaktisk historia om inte en sådan alternativ verklighet är extremt uppmärksammad. Yger (diskussion) 9 april 2022 kl. 15.44 (CEST)

Men jag skrev inte något kontrafaktiskt, att det däremot finns öppning för den som vill det är något annat. Ricjac 9 april 2022 kl. 15.53 (CEST)

Nej, men jag tror att vi som inte delade din syn på innehållet i artikeln kanske uppfattade det som att du ville använda aspekter av kontrafaktiskt resonemang för att motivera varför det specifika innehållet var relevant att ha med. Riggwelter (diskussion) 9 april 2022 kl. 16.04 (CEST)
Jag tycker det verkar som rödljuskörningen i kombination med den svarta atbetskraften och att det av källor uppfattas som en fartbula i karriären gör att det är rimligt att ha med. Men att det då ska skrivas väldigt kortfattat så att det inte blir skrymmande.
Med det sagt så tycker jag det är ett problem politikerartiklar i allmänhet att det alltid finns lättillgängliga källor (kvällstidningar, nyhetstidningar) när det gäller negativa saker, men alltid svårtillgängliga och kanske obskyra källor för den vardagliga gärningen och politikerns politiska profil och politiska framgångar.
Lättillgängligheten i källor och kvällstidningar syn på allmänintrsse skapar encyklopedisk ovikt. LittleGun (diskussion) 10 april 2022 kl. 23.38 (CEST)
Just därför att det finns en sådan ovikt skall vi vara ytterst restriktiva med att låta dylikt ingå i våra artiklar. Ingen har påvisat att incidenterna haft en faktisk påverkan på karriären. Det handlar om spekulationer. Tostarpadius (diskussion) 11 april 2022 kl. 20.26 (CEST)
Det är inte fria spekulationer av Wiki Svenska. Det är TT som Rickac länkar till och som menar att dreven/uppmärksamheten/avslöjandena om rödljuskörning och svartjobb gjorde att han inte kunde profilera sig inom rättsfrågor längre. Trots att han var jurist och varit ordförande i justitieutskottet så lämnade han den banan. LittleGun (diskussion) 12 april 2022 kl. 08.07 (CEST)
Det är inte fria spekulationer, nej, men det är "inte annat än i en - förvisso trovärdig - källa publicerat tyckande eller skvaller", som Riggwelter påpekar ovan. Tostarpadius (diskussion) 12 april 2022 kl. 08.41 (CEST)
Var går gränsen mellan spekulation-analys-skvaller? Jag tycker källan avfärdades lite snabbt. Han sågs som självklar justitieminister, visserligen gick valet för fp dåligt och det ses som en annan förklaring, men de flesta bedömare verkar ha menat att det var de rödkörningen och svartarbetet i hemmet som var tungan på vågen och att han inte skulle lanseras (tex Tove Nandorf, DN 16 sep. Anders Jonsson Exp. 18 sep. DI, 18 sep). GP tyckte det var tveksamt att han diskvalificerades pga det: [3]. Så han gick från folkpartiets (enligt vissa hela oppositionens) talesman i rättsfrågor och förmodad justitieminster i en borgerlig regering, till att lämna rättsfrågorna helt. LittleGun (diskussion) 12 april 2022 kl. 09.47 (CEST)
För mig är det avgörande inte endast om det skrevs om det i pressen vid den tidpunkten utan om det är något som dyker upp ännu även på andra håll (och inte endast tillfälligt utan ofta, som Mona Sahlins Toblerone). Det har inte stått i vår artikel under femton år och då anser jag inte att det är vår sak att gräva fram det nu. Tostarpadius (diskussion) 12 april 2022 kl. 10.12 (CEST)
Ja, det saknas ganska mycket. Vad som borde stå är att han tippades bli justitieḿinister. Då kommer rödljusgrejen som en självklar del. LittleGun (diskussion) 12 april 2022 kl. 10.16 (CEST)
Jag kan inte se att den uppgiften är av intresse nu. Tostarpadius (diskussion) 12 april 2022 kl. 11.03 (CEST)
Är det inte av intresse att an tippades bli justiteminister? LittleGun (diskussion) 12 april 2022 kl. 11.20 (CEST)
Nej, inte för en encyklopedisk artikel. Det är inte alls på samma nivå som att batongmormor inte fick bli justitieminister 1976. Tostarpadius (diskussion) 12 april 2022 kl. 11.51 (CEST)
Det borde faktiskt stå i hennes artikel att hon inte fick den posten efter den borgerliga valsegern utan fick nöja sig med att bli landshövding istället. Tostarpadius (diskussion) 12 april 2022 kl. 11.53 (CEST)
Ok, jag tycker du har fel. Jag kommer uppdatera den här artikeln så vid tillfälle. LittleGun (diskussion) 12 april 2022 kl. 13.31 (CEST)
Jag ser inget stöd för det i samtalet ovan, så jag överväger att avlägsna en sådan utökning. Tostarpadius (diskussion) 12 april 2022 kl. 14.20 (CEST)

┌────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────┘ @LittleGun, Tostarpadius: Givetvis är det så att om det finns rättvisande källor till att händelserna för alla dessa år sedan påverkade Pehrsons karriär negativt så kan förvisso händelsen omnämnas - om den kan källbeläggas. Men då måste vi faktiskt utvärdera källorna till det. Journalister har alltid åsikter om allting, särskilt krönikörer och ledarskribenter (Nandrof, Jonsson, GP:s ledare, etc) . Om det bara är den typen av källor tycker jag det är tveksamt, eftersom det då rör sig om renodlat och publicerat tyckande. Om det däremot finns mer fristående källor av typen sentida biografier eller sentida verk av fristående observatörer som kan visa på detta, till exempel genom intervjuer med de berörda från tiden då det begav sig, ja då blir det en helt annan sak. Vad beträffar artikeln om Batongmormor gäller givetvis samma sak där. Men - återigen ett men - det får inte bli OVIKT i artikeln. för då sällar sig Wikipedia till mediadrevet. Riggwelter (diskussion) 12 april 2022 kl. 16.55 (CEST)

Min syn på saken är ungefär som Riggwelters: Om vi har vederhäftiga källor som på ett genomarbetat sätt och med gott underlag analyserat regeringsbildningen (i form av forskning, "vitbok" o dyl) 2016 och där pekar på rödljuskörningen som en avgörande faktor vad gäller en utebliven ministerpost, så är det värt att nämna. Men här handlar det om slutsatser som framförs av enskilda journalister, utan att det hela beläggs närmare. Jag anser att vi, med nuvarande källäge, inte bör föra in frågan i artikeln. Janders (diskussion) 12 april 2022 kl. 17.21 (CEST)
Min syn på saken är den som Riggwelter och Janders framför. Tidningskällor från tiden räcker inte, men om det finns andra verk som tar upp detta kommer det hela i ett annat ljus. Det har dock ingen redovisat än så länge. Tostarpadius (diskussion) 12 april 2022 kl. 18.08 (CEST)
Det är valanalyser av politiska bedömare i vederhäftiga källor, både bedömningar före och efter att ministerposterna utsetts. Det är inte "ut-med-aset-retorik". Tvärtom faktiskt. Nu tror jag tyvärr skyttegravarana grävts. Hade det inte skrivits helt utanför sitt sammanhang först, så hade följande inte mött något motstånd:
"Johan Pehrson var folkpartiets företrädare i rättsfrågor under en period när folkpartiet profilerade sig i dessa. Inför valet 2006 förutspåddes han allmänt utses till justitieminister i en borgerlig regering. Dagarna innan valet körde han mot rött och det uppmärksammades att han fått sitt hus renoverat av svart arbetskraft några år tidigare. När sedan valresultatet blev ett bakslag för folkpartiet, menade bedömare att händelserna bidrog till att han inte blev statsråd."
Synd, det visar vilken hög status han hade i partiet redan 2006 och är ett intressant, om än fristående, intro till alla ministeravhoppen senare samma höst och krav på garderoböppningar i samtliga val därefter. Och sällan finns det källor på såna här analyser, när de finns så gills det inte för att sammanhang inte brukar kunna visas i andra liknande sammanhang. LittleGun (diskussion) 12 april 2022 kl. 21.14 (CEST)
Jag hade motsatt mig skrivningen om den lagts in i efterhand utan andra källor än de som redovisats hittills. Det hade jag gjort under alla omständigheter. Jag ser inga skyttegravar, endast saklig argumentation från dem som menar att det inte är vår uppgift som uppslagsverk att gräva fram sådant ur läggen. Tostarpadius (diskussion) 13 april 2022 kl. 17.56 (CEST)

@Adville: Juristens favoritsvar på din fråga ovan.... "det beror på"  . Det finns ingen allmän skyldighet att anmäla brott, utom i vissa fall, det vill säga för vissa brott. Av 23 kap 6 § Brottsbalken (1962:700) framgår att man skall anmäla brott som är "å färde", det vill säga som planeras eller pågår men inte är fullbordat. Anmälningsplikten gäller framförallt grövre brott, till exempel misshandel eller mord. Det som är väsentligt är frågan om den som får kunskap om det specifika brottet är anmälningspliktig och att det därmed är straffbart att underlåta att anmäla. Om det dock skulle innebära en risk för närstående eller dig själv att anmäla, gör man sig inte skyldig till brott om man låter bli att anmäla. Kort sagt: anmälningsplikten beror på brottstypen och om det har varit förenat med fara att anmäla brottet. I det specifika fallet föreligger sannolikt inte något av de tre rekvisiten, det vill säga att det varit ett grovt brott, att det varit anmälningspliktigt eller att det varit förenat med fara för Pehrson. Däremot är ju svartjobb en legendarisk black om foten i Sverige, i alla fall om man är politiker. Riggwelter (diskussion) 9 april 2022 kl. 15.21 (CEST)

Jämförbart med obetald TV-licens, åtminstone från en historisk-politisk synvinkel. Ricjac 9 april 2022 kl. 15.41 (CEST)

Och chokladköp... Riggwelter (diskussion) 9 april 2022 kl. 15.42 (CEST)

Och brukande av obesiktigad bil med körförbud. Ricjac 9 april 2022 kl. 15.51 (CEST)

För hela kapitel 23 i brottsbalken gäller det som står i 1§ "i de fall särskilt stadgande givits därom". Dvs den paragraf i brottsbalken som säger att något är straffbart måste uttryckligen säga att det även är straffbart att inte anmäla om man har kännedom om brottet i fråga. Det brukar i juridiken kallas för "ingångsparagrafer". /ℇsquilo 9 april 2022 kl. 15.57 (CEST)

Ja, det var det jag på ickejuridiska uttryckte med "det finns ingen allmän skyldighet att anmäla brott, utom i vissa fall, det vill säga för vissa brott." Riggwelter (diskussion) 9 april 2022 kl. 16.01 (CEST)
Tack alla. Adville (diskussion) 9 april 2022 kl. 16.05 (CEST)

Fram till den 10 april i år var artikeln bildsatt med en bild visande Persson i en talarstol. Den 10 april ändrade @FrankieF: till en bild av Persson i profil från 2012. Detta med den i mina ögon rimliga motiveringen att en faktaruta bör bildsättas med en profilbild. Idag har den nyskapade användaren Press lib ändrat till en pressbild av Persson i brett format. I och med att det kan tänkas föreligga en intressekonflikt för Press lib (Press Liberalerna?) och då jag bedömer att argumentet för FrankieF:s redigering står sig har jag i dag gjort Press lib:s redigering ogjord. Lucie Manette ^(Diskussion) 29 april 2022 kl. 13.16 (CEST)

En bild tagen rakt framifrån är väl inte en profilbild? Eller har ordet ändrat betydelse i svenska språket på senare år? Tostarpadius (diskussion) 16 februari 2024 kl. 16.14 (CET)