clark Olofsson

Då Wikipedia inte är en nyhetstjänst utan ska innehålla verfierad och relevant information, så kan inte den knapphändiga informationen om polisens tillslag i Varberg anses relevant i enlighet med ovanstående riktlinje. När mer information och ett åtal planeras och presenteras så är det verifierat vad som inträffat. Annars är det ytterligare en händelse som flera av de som tagits bort ur artikeln.[1] --Strangnet 20 juli 2008 kl. 21.58 (CEST)

Sydsvenskan uppger att Clark är inblandad: [2] Tubaist 21 juli 2008 kl. 01.43 (CEST)
Ja? Ser inte att det lett till åtal än, polisen är också väldigt förtegen. Knappast relevant att inkludera förrän man åtminstone får se ett åtal. --Strangnet 21 juli 2008 kl. 01.51 (CEST)

Clark Olofsson är unik i Sverige. Han är tidigare dömd till sammanlagt 24 års fängelse för narkotikabrott och finns i kategorin "svenska brottslingar". Att han nu gripits och anhållits för grovt narkotikabrott ännu en gång måste betraktas som relevant. Det är relevant att en "brottsling" anhålls eftersom det kan vara pga trakasseri från polisen eller ännu ett återfall. I princip alla svenska och flera utländska media har publicerat att han gripits och anhållits, vilket också polisen bekräftat. Det är verifierat att Clark O har anhållits. Därför uppdaterade jag artikeln med denna information.

Huruvida han är skyldig och senare åtalas och döms eller frikänns är en annan sak. Det skall man naturligtvis avvakta med att informera om till man vet. Hade det gällt någon annan person skulle jag nog hålla med Strangnet, men det gör jag inte denna gång!Edchakom (diskussion) 2008 juli 21 kl. 04.36 1 januari 2001 kl. 00.00 (CET)(Signatur tillagd i efterhand.)

Wiki är ingen nyhetstjänst eller en kristallkula för spekulationer eller teorier om vad som kan ha skett. Just nu är uppgifterna väldigt knapphändiga - väntar man ett par dagar eller någon vecka så kommer säkert mer information kring händelsen att ha publicerats. Wikipedia ska inte vara först med information, utan ska publicera den när den är relevant och verifierbar. Varför så bråttom att publicera uppgifter som ändå inte kan bli mer än en mening lång? --Strangnet 21 juli 2008 kl. 13.44 (CEST)

Jag förstår inte varför informationen presenteras i punktform? GhostRider ♠ 21 juli 2008 kl. 13.40 (CEST)

Den här uppgiften om att Olofsson skulle ha "utnämnts" till en av Sveriges mäktigaste män i en amerikansk Gallupundersökning är minst sagt bisarr. Var han överhuvudtaget känd för den amerikanska allmänheten? Man hade ju velat se hur frågan i undersökningen var formulerad. Skulle det inte kännas skönt att helt enkelt stryka uppgiften, även om en sådan undersökning verkligen existerar? /Bcarlssonswe (diskussion) 1 november 2017 kl. 17.20 (CET)

Har Olofsson endast belgiskt medborgarskap elelr har han dubbelt? Ghostrider ♠ 3 augusti 2009 kl. 11.42 (CEST)

I DN artikeln som används som referens kan man läsa "Utvisningen av Olofsson ur landet efter avtjänat straff gäller resten av hans liv. Clark Olofsson är inte längre svensk medborgare utan belgisk.". Att en stat utvisar en av sina egna medborgare kallas landsförvisning och är enligt Sveriges grundlag förbjudet. Hade Olofsson fortfarande varit svensk medborgare hade han sålunda inte kunnat dömas till den påföljden. Lokpest 16 november 2010 kl. 05.22 (CET)

Säger man inte "på kriminalvårdsanstalt" i stället för i? Frege 18 januari 2010 kl. 01.13 (CET)

Det har aldrig funnits någon utbildning som har hetat journalisthögskolan i Stockholm. Det har funnits en institution vid Stockholm universitet som kallats så, JHS, utan att det där har funnits någon sån firma (inte sedan 1977 enligt UHÄ). De anställda där har bara kunnat teckna firma för Stockholms universitet. Därför har alla som gått journalistlinjen där blivit examinerade vid Stockholms universitet. Civicnightwatcher (diskussion) 20 mars 2014 kl. 21.03 (CET)

Firma? Förlåt men det här är inte begripligt. Vänligen Pontuz (diskussion) 20 mars 2014 kl. 23.13 (CET)
Du civila nattliga väktare! Ibland måste man vara lite pragmatisk och s a s följa POMMF även på detaljnivå. Det finns ett stort värde i att vi håller fast vid Journalisthögskolan. 81.224.253.60 20 mars 2014 kl. 23.15 (CET)
Varför behöver vi det? I en organisation så har man som regel flera organ. Vad som går att se i arkivuttag från UHÄ så har det inte funnits ett separat organ eller egen firma (namn på förening eller företag) som hetat journalisthögskolan i Stockholm efter 1977. Firmatecknare kan inte gärna hitta på egna firmanamn, eller fortsätta med firmanamn som inte finns i organisationen, utan de har tecknat Stockholms universitets firma på alla examensbevis. Civicnightwatcher (diskussion) 20 mars 2014 kl. 23.30 (CET)
Benämningen Journalisthögskolan i Stockholm har använts även efter högskolereformen 1977, se http://runeberg.org/statskal/1978/0637.html /Annika (diskussion) 20 mars 2014 kl. 23.37 (CET)
Tack! Ett ord i rättan tid. Man kan ju också jämföra med nuv institutionen Socialhögskolan. 81.224.253.60 20 mars 2014 kl. 23.43 (CET)
Jo, det är sant. Men de som jobbat där och varit behöriga att teckna firma har inte satt sina namnteckningar under den benämningen/firman utan under firman Stockholms universitet. Detta går att kontrollera på Clark Olofssons eget examensbevis. I den är artikeln har man tidigare kallat själva utbildningen för Journalisthögskolan i Stockholm. Civicnightwatcher (diskussion) 20 mars 2014 kl. 23.47 (CET)
Man har skrivit att man "gått Journalisthögskolan i Stockholm" och det är ju ett väldigt bra sätt att uttrycka saken. 81.224.253.60 20 mars 2014 kl. 23.50 (CET)
Det är inte exakt den redigeringen som diskuteras under den här rubriken. Vad har du själv för relation till journalistutbildningar? Läser man i källorna där och vad undersökande myndigheter säger så har benämningen på utbildningssätena ingen betydelse. Utbildningarna håller likartade nivåer. Annica64, med tanke på att den statskalendern skrevs året efter omorganisationen 1977, då allt var nytt och att den sk högskolan bara har ett utbildningsalternativ fram t o m 1985 tillsammans med att mycket begränsad forskning bedrivs, så får man ta den med en nypa salt. Vad gäller den sk socialhögskolan så går det att läsa i stycket längst ner på min användardiskussion:Civicnightwatcher#Du bör sluta att ändra biografiska uppgifter om journalistubildning / Utifrån UKÄ. Tittar du på examensbevis därifrån så kommer du att upptäcka att ingen anställd har vågat skriva under att det är en socialhögskola som är utfärdare. Det hade bl a inneburit en märklig avvikelse från huvudmannens önskan. Civicnightwatcher (diskussion) 21 mars 2014 kl. 07.02 (CET)
Om man kollar i Libris kan man konstatera att Journalisthögskolans i Stockholm skriftserie utkom till 1988, varefter den ändrade namn till "Skriftserien / Journalistik, medier och kommunikation, Stockholms universitet - JMK". /Annika (diskussion) 21 mars 2014 kl. 12.55 (CET)
Jag har tidigare sett det och att versalisering, på den tiden, mycket sällan gjordes på ordet journalisthögskola. Så mycket mer än detta går inte att hitta på nätet. Lars Furhoff dog 1986, 48 år gammal. Om det kan ha funnits en organisation kvar parallellt som härstammade från institutstiden eller en ideell förening med en önskan om att återigen vara en separat högskola (ca 75 % av alla folkhögskolor har ideella föreningar som huvudman, vad gäller högskolor så har jag ingen siffra)? [[Användare:Civicnightwatcher|Civicnightwatcher] (diskussion) 21 mars 2014 kl. 16.44 (CET)
En mycket egendomlig diskussion. Jag har i detta ögonblick framför mig ett examensbevis som jag har lånat av en kompis. Det är daterat i maj 1980 (d v s ungefär den tid på Clark O gick utbildningen). Det är undertecknat av Lars Furhoff, som på rektorsämbetet vid SU:s vägnar har utfärdat ett "Utbildningsbevis för journalistlinjen". I samma dokument står det att "Utbildningen sker vid institutionen Journalisthögskolan vid Stockholm universitet". D v s - utbildningsbeviset gäller alltså en examen från en med egennamn benämnd institution vid SU - Journalisthögskolan. Att den utbildningen hade en annan form och inrikting än senare linjer, och en annan huvudman än tidigare utbildningar, har ingenting med saken att göra. Det är helt enkelt så att utbildningen hette, kallades, benämndes och var en helt regelmässig utbildning vid Journalisthögskolan, medan examensbeviset utfärdades av SU. Sammanfattning: De som tog journalistexamen under dessa år gjorde det efter att ha genomgått en utbildning vid Journalisthögskolan. Janders (diskussion) 27 mars 2014 kl. 16.01 (CET)
Hej Janders! Det vi initialt diskuterat här är en utbildning som inte funnits. I informationsrutan har det tidigare stått "Utbildning Journalisthögskolan i Stockholm (1979-83)". Journalistlinjen kan säkert bli fyra år lång om man studerar på distans, men utbildningen har aldrig hetat Journalisthögskolan i Stockholm. Det är namnet på ett utbildningssäte. Vad som går att se hos UKÄ så har institutionen inte hetat Journalisthögskolan och utbildningen heter hos dem egentligen "journalistlinjen (gamla), ej grenuppdelad" t o m 1992. Det denna diskussion bl a bidrar till är att visa att saker och ting inte var så noga förr. Idag är en del saker plötsligt jätteviktiga. På 80-talet så var det inte viktigt vart versalerna satt heller om man gått på "journalisthögskolan", eller inte, eller om det var en institution eller ens universitet. Idag har vi fått ett utbildningssverige där det i mycket, mycket, större utsträckning behövs div examina för att bli exempelvis journalist. Div siffror för det finns nog i våra tidigare diskussioner. Den här lite comebackartade ökningen av användandet av ord som socialhögskola, lärarhögskola, etc, går parallellt med masscomebacken av div popgrupper, musikartister, de senaste 15 åren? Eller vad säger du? Civicnightwatcher (diskussion) 27 mars 2014 kl. 17.24 (CET)
Det handlar inte alls om någon "comeback". När jag flyttade till Lund i början av 1980-talet satt skylten "Socialhögskolan" vid entrén mot Bredgatan och benämningen var i fullt bruk. Detsamma gäller exempelvis Musikhögskolan i Malmö som aldrig upphört med att använda detta namn. /Annika (diskussion) 27 mars 2014 kl. 18.11 (CET)
Det kanske inte är en helt rättvis liknelse. Corporate branding kanske är mer beskrivande? Ordet -högskola har efter några decennier ackumulerat en slags kraft i kommunikationssammanhang och blivit attraktivt? Över tid har man lite till mans övergått till att skriva med versaler även inne i meningar. Bara för att skribenten tycker sig höra på ordet vilken tyngd det har? På 70-talet var det inte många som visste vad en journalisthögskola skulle kunna vara för någonting. Ännu mindre att det fanns två sådana. Civicnightwatcher (diskussion) 27 mars 2014 kl. 18.45 (CET)
Naturligtvis kände folk på 1970-talet till begreppet journalisthögskola, såvida de inte var totalt obildade. Det är inte någon mening med att fortsätta denna diskussion; det går inte betrakta dina inlägg som seriösa. /Annika (diskussion) 27 mars 2014 kl. 19.19 (CET)
1970 hade totalt ca 250 studenter hittills tagit examen från en journalisthögskola i Sverige. Vad är det som säger att detta var något som intresserade övriga befolkningen, när journalister själva var skeptiska till utbildning överhuvudtaget? Jag tror att det, precis som idag, fanns klart viktigare saker att känna till än en högskola bland 30 andra högskolor. Att det fanns journalisthögskolor bland alla dessa var sannolikt inget allmängods. Annika, vad har du för relation till samtalsämnet, egentligen? Janders, vad gäller det utbildningsbevis som du refererar till så låter det mer som ett intyg för att någon är under utbildning, med tanke på den pågående formen. Furhoff ska ju såklart representera huvudmannen SU, men det låter inte riktigt som han har lyckats i det dokumentet. Men det var kanske inte så viktigt på den tiden, som sagt. Exempelvis så är inte tagna examina från journalistinstituten registrerade nånstans, utan SCB har fått gå på det antal studenter som skrivit in sig på kurserna. Civicnightwatcher (diskussion) 27 mars 2014 kl. 22.13 (CET)
Jag instämmer med Annika! Detta är inget konstruktivt samtal. Det bidrar inte till den enskilda artikelns eller uppslagsverkets utvecklig. Tostarpadius (diskussion) 28 mars 2014 kl. 18.00 (CET)

Nu sägs "Olofsson, som har tillbringat mer än hälften av sitt liv på kriminalvårdsanstalter". Kan inte detta konkretiseras med det antal år han faktiskt har suttit inne? Jag är inte tekniskt habil på det där med källor och referenser med Dagens Industri har skrivit om Olofsson att han suttit inne 47 år. --78.73.226.176 29 maj 2022 kl. 21.42 (CEST)