Den Civila Rangtabellen I Ryssland

Som ett resultat av Peter den Stores reformer infördes 1722 en rysk rangordning, den så kallade rangtabellen. Från början såg den ut som den svenska rangordningen, efter vilken den var modellerad, med en uppräkning av alla tjänster och ämbeten som innehade rang. Efterhand utvecklades dock den ryska rangtabellen till att bli en civil tjänstegradsordning, så att varje rangklass motsvarades av en viss tjänstetitel eller grad, oberoende av vilken befattning som innehades. Rangtabellen innehöll 14 rangklasser. Utnämningar i rangklass 1-5 avgjordes av kejsaren personligen. Automatiskt adelskap var knutet till rangklasserna. Rangklass 14 och högre i den civila rangtabellen medförde personligt adelskap, rangklass 8 och högre innebar ärftligt adelskap. Med tiden flyttades kraven på rangklass för ärftligt adelskap upp till rangklass 4. Rangtabellen var i kraft till revolutionen 1917.

 

 

 

1917 utdelades de civila rangklasserna 11 och 13 inte längre.

 

De civila tjänstemännen bar civiluniform med gradbeteckningar, som från slutet av artonhundratalet bars på kragspeglarna. Dessa hade även märken som utmärkte det verk eller den myndighet vid vilken tjänstemännen tjänstgjorde. Illustrationerna nedan visar kragspeglar med märke som betecknar de ryska statsjärnvägarna. Själva gradbeteckningssystemet var utformat efter arméns gradbeteckningar.

	Kollegieråd	Hovråd	Kollegieassessor
Kragspegel

	Titulärråd	Kollegiesekreterare	Guvernementssekreterare	Kollegieregistrator	Tjänsteman utan rangklass
Kragspegel

• Lennart Kjellberg, Den klassiska romanens Ryssland, Stockholm: Almqvist & Wiksell, 1964.

• Rangordning
• Militära grader i Kejsardömet Ryssland