Clarté: Socialistisk organisation utan partianknytning

Förbundets huvudsakliga verksamhet går ut på att ge ut tidskriften Clarté, och utöver detta anordnar man seminarier och föreläsningar på olika ämnen som är aktuella inom den svenska vänstern.

Svenska Clartéförbundet bildades i Sverige 1921 efter fransk förebild, med utgångspunkt i Henri Barbusse upprop för en international för världsfred och hushållsomdaning i socialistisk anda. Clarté fanns en tid i flera länder men levde kvar i Norden och främst i Sverige. Under 1930-talet tog Svenska Clartéförbundet ställning mot nationalsocialismen och mot fascismen. Förbundet splittrades 1939 men återuppstod 1944. Många unga socialdemokrater var aktiva även inom Clarté. Den blivande högerledaren Jarl Hjalmarson började sina juridikstudier i Uppsala 1923 och var inledningsvis engagerad i Clartés studentförening, men övergick senare till den konservativa föreningen Heimdal. I Lund var exempelvis Tage Erlander ordförande för den lokala avdelningen under 30-talet.

Under 1960-talet radikaliserades Clarté och förklarade sig vara en kommunistisk organisation; jfr 68-vänstern. Från sent 60-tal och långt in på 70-talet samarbetade förbundet nära med Kommunistiska förbundet marxist-leninisterna (KFML) (som under samma tid bytte namn till Sveriges kommunistiska parti).

Clarté spelade en stor roll för framväxten av en svensk solidaritetsrörelse mot kriget i Vietnam och var den första organisation som uppmärksammade det som hände i landet. Det var clartéister som anordnade den första demonstrationen för Vietnams frihet, Hötorgsdemonstrationen i juni 1965 och därefter var med om att grunda De förenade FNL-grupperna. Sköld Peter Matthis var under en tid ordförande för Svenska Clartéförbundet.

Ett fåtal medlemmar i Clarté var med om att bilda den så kallade "Rebellrörelsen", som var aktiv 1968 i Uppsala och Lund.

Under den här tiden kom Svenska Clartéförbundet att stå under bevakning av den svenska säkerhetstjänsten.

Clarté var under 1960- och 70-talen också framgångsrikt vid många universitet och högskolor och vann till exempel många mandat i valen till kårfullmäktige vid Stockholms universitet. I Uppsala uppträdde man sedermera under partibeteckningen Argus, och ledda av Stig-Björn Ljunggren fanns man kvar i studentkårens fullmäktige en bit in på 1980-talet. Efter en nedgång i verksamheten valde förbundet på 1980-talet en annan väg och bröt 1982 kopplingarna med Sveriges kommunistiska parti, med motiveringen att detta inte längre hade starkt stöd bland studenterna.

Clarté är ett oberoende socialistiskt förbund. Förbundet utger fortfarande tidskriften Clarté som kommer ut med fyra nummer årligen. Redaktörer är Mikael Nyberg (ansvarig utgivare), Daniel Cederqvist och Olle Josephson. Enligt egna uppgifter har förbundet numera omkring 130 medlemmar och tidskriften cirka 900 prenumeranter (2018).^{[källa behövs]}

Clarté genomför regelbundet olika typer av möten och seminarier. Ett sådant format är "Café Clarté" dit bland annat olika föredragshållare bjuds in.

Clarté har tillsammans med andra vänsterorganisationer deltagit i planeringen och genomförandet av konferenserna Marx2013, Marx2016 och Marx2019 på ABF-huset i Stockholm. I samband med dessa konferenser har organisationen knutit till sig marxistiskt influerade forskare som Gerárd Duménil, Lucia Pradella och Vivek Chibber. Dessa personers texter har också publicerats på svenska i översättning eller som helhet i tidskriften Clarté.

Jan Guillous fiktiva svenska underrättelseofficer Carl Hamilton var i sin ungdom aktiv i Clarté. Clarté figurerar med jämna mellanrum i olika historiska romaner och faktaböcker. Bland dessa kan även nämnas Spionen på FRA av Anders Jallai.

Många välkända personer har varit medlemmar i Clarté. Bland dessa kan nämnas Stellan Arvidson (redaktör för tidskiften 1924–1927 samt 1932–1933), Lars Åke Augustsson, Nils Bejerot,Erik Blomberg, Karin Boye, Tage Erlander (ordförande i Clarté i Lund på 1920-talet), C.-H. Hermansson, Jarl Hjalmarson, Hans Isaksson, Ebbe Linde, Ulla Lindström, Arnold Ljungdahl, Iréne Matthis (ordförande i Clarteförbundet 1964–1966), Per Nyström, Gunilla Palmstierna-Weiss, Harry Schein och Marita Ulvskog.

• Tidskriften Clarté på nätet