Camillo Golgi: Italiensk läkare och cytolog

Camillo Golgi
Född	7 juli 1843 Corteno Golgi, Italien
Död	21 januari 1926 (82 år) Pavia
Begravd	Cimitero monumentale di Pavia
Medborgare i	Kungariket Italien
Utbildad vid	Liceo classico Ugo Foscolo Universitetet i Pavia, laurea, 1865
Sysselsättning	Cytolog, anatom, politiker, biolog, forskare, patolog, neurolog, professor, läkare, universitetslärare
Befattning
Ledamot av Kungariket Italiens senat Rektor
Arbetsgivare	Universitetet i Siena (1876–) Universitetet i Pavia (1876–1918)
Gift med	Lina Aletti
Utmärkelser
Nobelpriset i fysiologi eller medicin (1906) Pour le Mérite för vetenskap och konst
Redigera Wikidata

Asteroiden 6875 Golgi är uppkallad efter honom.

Han upptäckte den organell som idag efter honom kallas Golgiapparaten, vilken hanterar ämnen som skall skickas ut ur cellen. År 1906 erhöll han tillsammans med Santiago Ramón y Cajal Nobelpriset i fysiologi eller medicin för sina studier av nervsystemets mikroskopiska struktur. Golgi invaldes som ledamot av Kungliga Vetenskapsakademien 1910 och av Kungliga Vetenskaps-Societeten i Uppsala 1922.

Golgi verkade som läkare vid ett sjukhus för obotligt sjuka. Med mycket bristfällig utrustning till sitt förfogande upptäckte han år 1873 tekniken att med silvernitrat färga nervvävnad, en ovärderlig metod i den fortsatta utforskningen av nervsystemet.

Denna färgning gjorde det möjligt för honom att i hjärnan påvisa en speciell typ av nervcell ("Golgicell"), med talrika korta utskott (så kallade dendriter) som gör att den kan sammanbinda många andra nervceller.

Upptäckten av Golgicellerna fick den tyske anatomen Wilhelm von Waldeyer att uppställa teorin att nervcellen (neuronet) är nervsystemets grundläggande enhet, något som senare slogs fast av spanjoren Santiago Ramón y Cajal och som innebar ett viktigt kliv i utvecklingen av den moderna neurologin. Ramón y Cajal och Golgi fick 1906 Nobelpriset tillsammans.

Sedan Golgi 1876 hade tillträtt som professor i histologi (vävnadslära) och patologi i Pavia, upptäckte han den punkt där vissa känselnerver slutar i rika förgreningar, omgivna av en sena. Denna så kallade Golgis senorgan talar om för hjärnan hur sträckt en viss sena är och hjälper därmed till att finkontrollera kroppens rörelser.

Det var också i nervceller han påträffade det system av tillplattade membransäckar som benämns Golgikomplexet eller Golgiapparaten. Det har visat sig finnas i så gott som alla högre celler och spelar en viktig roll för att lagra och "paketera" ämnen som cellen skall "exportera". Det kan gälla matsmältningsenzymer som skall släppas ut i tarmen, bindvävsproteiner som bildar en massa mellan cellerna eller hormoner som skall släppas ut i blodet för att reglera kroppens funktioner.

Sedan Golgi i slutet av 1880-talet börjat intressera sig för malaria, fann han att de båda typerna av sjukdomen (tredjedagsfeber och fjärdedagsfeber) orsakas av två olika arter av malariaparasiten Plasmodium och att feberkriserna inträffar när parasitsporerna släpps ut från värdens röda blodkroppar.

•   Wiki Commons har media som rör Camillo Golgi.
  Bilder & media
• Nobelprize.org, Nobelpriset i fysiologi eller medicin 1906
• Nobelprize.org, Camillo Golgi - biografi