Byte är en informationsenhet som bland annat används i datorsammanhang, ofta den minsta adresserbara enheten, och en måttenhet för informationsstorlek.
Den här artikeln behöver källhänvisningar för att kunna verifieras. (2020-11) Åtgärda genom att lägga till pålitliga källor (gärna som fotnoter). Uppgifter utan källhänvisning kan ifrågasättas och tas bort utan att det behöver diskuteras på diskussionssidan. |
Pluralformen är i allmänhet densamma. I moderna sammanhang är en byte oftast synonymt med en oktett, en sekvens bestående av informationsbärande 8 bitar, men i synnerhet i äldre datorer kan bytestorleken vara en annan.
Multipler av byte | |||||
---|---|---|---|---|---|
SI-prefix | Binära prefix | ||||
Namn | Symbol | Faktor | Namn | Symbol | Faktor |
Kilobyte | kB | 103 | Kibibyte | KiB (KB) | 210 |
Megabyte | MB | 106 | Mebibyte | MiB | 220 |
Gigabyte | GB | 109 | Gibibyte | GiB | 230 |
Terabyte | TB | 1012 | Tebibyte | TiB | 240 |
Petabyte | PB | 1015 | Pebibyte | PiB | 250 |
Exabyte | EB | 1018 | Exbibyte | EiB | 260 |
Zettabyte | ZB | 1021 | Zebibyte | ZiB | 270 |
Yottabyte | YB | 1024 | Yobibyte | YiB | 280 |
Ronnabyte | RB | 1027 | – | ||
Quettabyte | QB | 1030 | – | ||
En byte kan tolkas som en bitsekvens med 8 positioner, där var och en kan ha värdet 1 eller 0. Detta ger 28 = 256 kombinationer. Hur dessa kombinationer i sin tur ska tolkas bestäms av kontext, till exempel kan en byte representera ett naturligt tal från 0 till 255, ett heltal i tvåkomplementsform i intervallet −128 till +127 eller ett skrivtecken enligt till exempel ASCII eller ISO-8859. Ofta ingår en byte i en större informationsenhet, till exempel så att fyra byte tillsammans står för ett heltal mellan 0 och 4 294 967 295 (4 byte = 256^4 = 4 294 967 296 kombinationer) eller ett skrivtecken enligt Unicode (UTF-32).
Åttabitarsbyten benämns ofta oktett i industriella standarder, såväl som i nätverksfackspråk, eftersom en byte i ursprunglig betydelse kan ha annan bitlängd. Oktett är också den vanligaste benämningen för åttabitarskvantiteter i de flesta icke-engelska språken.
En halv byte, det vill säga fyra bitar, brukar ibland benämnas ”nibble”, även stavat ”nybble”. Den standardiserade benämningen är dock deloktett. En nibble kan stå för en hexadecimal siffra, en binärkodad decimalsiffra eller något av 16 (24) på annat sätt definierade värden.
Måttenheten byte förkortas ofta med versalen B. För minneskapaciteter hos hårddiskar och minnen används ofta byte som grundenhet. När det gäller datornätverk används istället bitar per sekund (bps, bit/s) för att ange överföringshastigheter och i databuss-sammanhang används ofta Hertz (uttryckt i Megahertz, MHz; 1 MHz = 1 000 000 Hz), vilket dock inte direkt ger överföringshastigheten (bussbredden kan variera och normalt förekommer det pauser i överföringen).
Enheten byte kan kombineras med alla SI-prefix från k (kilo) och uppåt.
Adresser i datorer beskrivs med ett visst antal bitar. Exempelvis räcker 16 bit för att adressera 65536 byte. För att göra det enkelt att beskriva stora mängder bytes har IEC bestämt att 1 KiB = 1024 byte. Ki är här ett prefix som betyder 1024 (= 210). Detta gör att man kan förenkla 65536 byte till 64 KiB (65536 = 1024 * 64). Analogt är 1 MiB = 1024 KiB = 1048576 B och 1 GiB = 1024 MiB. Före standardiseringen lät man K beteckna 1024 i datorsammanhang, men eftersom k är en vedertagen benämning för 1000, rekommenderar IEC användandet av Ki. Därmed får man konsekventa beteckningar KiB, MiB, GiB och en klarare skillnad mellan prefixen.
Några fastställda beteckningar för byte och bit finns inte, men B används allmänt som förkortning av byte och b för bit. Eftersom sammanblandning av de två är rätt vanligt rekommenderar Svenska datatermgruppen att både bit och byte alltid skrivs ut: kbyte och kbit för tusental byte respektive tusental bit.
En stor förvirring finns bland mindre tekniskt insatta personer angående enheter och prefix.
Möjliga källor till missförstånd:
Termen "byte" introducerades 1956 av Werner Buchholz under tillverkningsfasen av IBMs Stretch-dator. I början bestod en byte av sex bitar vilket var den standardiserade storleken för den tidens I/O-enheter. Sedan blev en byte det antal bitar som behövdes för att representera ett tecken i den text som sparades på datorn. Olika datorer hade olika byte-storlekar: 6, 7, 8, 9, eller t.o.m. 12 bitar förekom som byte-storlek. Vissa datorer, som DEC-10 (med ordlängd på 36 bitar), använde bytes på både 7 och 8 bitar och hade hjälpprogram för att översätta textfiler från 7-bits-bytes till 8-bits-bytes.
Eftersom stordatorn IBM System/360 och 8-bits mikroprocessorer både var mycket populära och använde 8-bits-bytes blev denna byte-storlek vanligast, och idag förekommer knappast något annat än 8-bits bytes. Kopplingen mellan byte-storlek och teckenstorlek har också försvunnit - en byte är idag 8 bitar även då man använder UTF-16-kodning med 16 bitar per tecken.
Benämningen var ursprungligen "bite" men detta förändrades för att inte förväxlas lika enkelt med "bit".
This article uses material from the Wikipedia Svenska article Byte, which is released under the Creative Commons Attribution-ShareAlike 3.0 license ("CC BY-SA 3.0"); additional terms may apply (view authors). Innehållet är tillgängligt under CC BY-SA 4.0 om ingenting annat anges. Images, videos and audio are available under their respective licenses.
®Wikipedia is a registered trademark of the Wiki Foundation, Inc. Wiki Svenska (DUHOCTRUNGQUOC.VN) is an independent company and has no affiliation with Wiki Foundation.